Weekly Plans

Jag klämde min tumme i helgen. Den fastnade i vagnen när jag skulle stänga hissdörren och nu bultar det så att jag inte kan tänka på annat. Det känns som att den kommer ramla av och dö? Lika jobbigt som när man får ett paper cut. Så litet sår som ändå gör så ont – hur är det ens möjligt?

Den här hösten har vi vobbat säkert 70% av tiden. Jag vet att vi inte är ensamma om att bolla vabbande med jobbande så idag sänder jag en tanke till oss alla föräldrar som jonglerar småbarnslivet och karriären. Från och med imorgon hoppas jag att vabben är över för denna säsong, vilket inte är mycket begärt med tanke på att det är julafton NÄSTA VECKA.

Vad händer med livet.

Nu ska jag äta upp min saffransbulle och hoppa in i dagens andra och sista videomöte. Sen blir det gos med lilleman. Men hörrni. Ni som har eller har haft 2 1/2-åringar… hur hanterar ni trotsen? Är det nej nej NEJ hemma hos er också? Gud sänd oss styrka. Tvååringar skiftar liksom i humör på det sjukaste sättet. Ena stunden lyckligast i världen och sen helt plötsligt när man sätter på vanten på fel sätt är det skrik och panik så att grannen undrar vad det är som försiggår.

Nog om mig. Hur mår du idag? Vilket ord skulle beskriva ditt humör idag? Jag mår sådär och min känsla är utmattad.

Veckans schema: Ta ikapp allt jobb jag missade förra veckan! Vågar faktiskt inte boka in något annat för det måste prioriteras.
Veckans roligaste: Min faster kommer från Italien idag! Hurra vad mysigt!
Veckans jobbigaste: Jag har aldrig haft ett liknande tvättberg likt det vi har just nu. Det är INTE likt mig haha. Men jag måste börja dyka ner i den där högen och tvätta upp alltså.
Veckans längtan: På fredag ska jag äta julbord med Marith, Petra och Bosse vilket jag ser sååå mycket fram emot. Jag och Petra går ju traditionsenligt varje år på eget julbord men i år fick vi tillökning, väldigt mysigt!

  1. @BigLittleFeelings, Ett oerhört bra konto instagram när det gäller att lära sig hantera och bemöta små barn kring deras trots och dylikt. Tipsar verkligen varmt om detta!

  2. Ang. 2,5 årings stora känslor och hur hantera/bemöta – följ biglittlefeelings på instagram! Bästa jag har hittat❤️

  3. Jag läste någonstans att 3 åringar har en kris var 10 minut och en större kris i timmen. Känns som det kan stämma 😅😅

  4. Ojoj, min son är 1,5 och redan sådär! Skriker högt och mycket, verkligen VRÅLAR för… ingenting? Typ man försökte sätta på honom en tröja? Eller när han vaknar mitt i natten… pust! Ska det aldrig ta slut? Haha panik.

    En annan sak, ang vabb. Jag vabbar typ varannan, var tredje vecka. Tycker mina arbetsgivare hanterat det lite konstigt. Ungefär som att det är en jättestor grej, en kris nästan, de får mig inte att känna att “sådär är det för alla och inget du kan rå för”. Utan det är lite “åh nej, inte igen”-känsla. Du som företagare, hur hanterar du om/när dina anställda måste vabba? Hur pratar du med dom om det? Det är förstås jobbigt för båda parter men hur döljer man att man som chef tycker det är jobbigt liksom… ja du förstår nog hur jag menar. För jag ogillar känslan jag har att mina chefer liksom hovrar och är bekymrade. Jag kan ju inte rå för detta…

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Sexpectations, modemissar och desk to dinner-hacks

Fredag – kom i rätt fredagsstämning med några favoritartiklar från magasinet!

Forni

Går det att träffa Mr Right på dansgolvet – fortsättning

Förra månaden skrev FORNIs sexpectations en krönika om huruvida det går att träffa Mr Right på dansgolvet eller ej. Nu finns en fortsättning på Almas historia att läsa på FORNI! En målande krönika som slutar i något vi aldrig kunnat ana.

Forni

Såhär vet du om ditt vin går att lagra

Visst är det en trevlig och lockande tanke att få ruva på en fin flaska vin? Om du håller med, är denna artikel perfekt för dig! FORNIs fantastiska sommelier ger oss en guide på vad du behöver tänka på om du vill lagra vin.

Forni

Intervju: Destiny Kuzmic om hur man bygger upp en stark kropp

Destiny Kuznic är personlig tränare och driver dessutom nystartade QZMIC tillsammans med Boris Kuzmic som erbjuder online coachning. Vi har gjort en intervju med Destiny, och pratar om hur man som kvinna bygger upp en stark kropp. Hon delar med sig av massvis med tips som ni inte vill missa!

Forni

Så går Camilla Åstrand från desk to dinner med BaByliss

I samarbete med BaByliss har vi gjort en intervju med Camilla Åstrand om att få ihop tiden med allt från jobb, familj och sociala tillställningar. Hon ger oss dessutom sina bästa hacks när det kommer till att gå från desk to dinner! 

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

30-års firande, utemiddag och andra advent

Här kommer helgen i bilder som bara blev foton på mat såg jag nu! Så kan det gå när man glömmer bort telefonen. Bra betyg på helgen med andra ord.

I fredags skulle vi fira Timmy försenat som fyllde 30 för en månad sen! Vi åt middag hos oss hela familjen och började med råbiff från Urban Deli som var supergod!

Sen blev det röding, gino och presentutdelning. Av oss fick han en resa till Marbella i vinter, wihooo!

I lördags blev det pannkaksfrukost för stora och små. Damon har dock slutat tycka om bananpannkakor. Föräter ni er också på frukost ibland? Jag har svårt för gröt till exempel, det åt jag varje morgon för några år sedan.

Det var underbart väder i lördags så vi gick ut för en långpromenad och snöbollskrig!

På kvällen skulle vi ut och äta med Carl och Sofia. Vi sågs på Diplomat för en fördrink och sedan hade vi världens trevligaste middag på Spesso!

Hummerraviolin till varmrätt.

Efter middagen gick vi till Astoria för en drink innan kvällen var över. Stockholm är ruskigt kallt och magiskt vackert just nu.

Dante sov hos mina föräldrar så i söndags gick jag upp och kollade på Bachelorette med en kopp te i soffan. Mmm det var så mysigt. Dante har det ju toppen hos hans mor och farföräldrar så jag njuter av att veta att han har det bra och jag får tanka energi.

På eftermiddagen gick jag och Dantis till Bosse med familj på adventsglögg och när vi kom hem serverade Damon en pasta med köttfärssås efter att han jobbat klart för dagen. En mysig helg med allt jag tycker om!

  1. Känner du fortfarande att du behöver försvara / förklara när dante sover borta? Tänker att du fick mycket kritik för det tidigare, är det något som hänger kvar?

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Saker jag tänker på just nu

  • Dantes ben/höft blev värre igår och idag fick vi tid hos närakuten för att se om det behövdes röntgas eller inte. Allt såg bra ut när de klämde och kände, ingenting som verkade vara brutet eller ur led. Men för säkerhets skull tog de olika sänka- och blodprover för att utesluta att det beror på något annat. Då mindes jag när Alexia tog in Corinne och dom tog sådana här tester. Dagen efter fick de reda på att Corinne hade leukemi och hon var precis lika gammal då som Dante är nu. De 10 minuterna som jag behövde vänta på sänka-provet och mindes det Alexia med familj behövde gå igenom kändes det som att jag skulle dö inombords. Alla föräldrar vet hur oron i kroppen känns när man för en stund misstänker att ens barn är skadat eller sjukt på något sätt, och jag kan inte föreställa mig hur det skulle kännas att få ett svar som inte är det man hoppats på. När det var klart satt jag i väntrummet och strök min son över huvudet medan han snyftandes kramade om den glittriga groda han fick av läkaren efter blodproven. Jag var tacksam över att allt såg bra ut men också så oerhört sorgsen över tanken på vad vissa familjen tvingas genomlida. Barn och sjukdomar hör inte ihop, idag tänker jag extra mycket på de barn som kämpar med sjukdomar.
  • Med det sagt vill jag påminna mig själv och dig att en donation till barncancerfonden är den finaste julklappen man kan ge till någon annan, eller till sig själv. Jag köper alltid donationer från familjen till någon organisation och kommer göra detsamma även i år.
  • Jag skämdes idag för att jag trots tankarna ovan var rätt ledsen över att jag behövde boka av hela min dag för att vabba. Jag hade sett fram emot den här dagen länge för jag hade bokat in massa roliga saker, från efterlängtat frisörbesök till bubbel med Petra. Och när allt kommer omkring spelar ju inte dessa saker någon roll, men helt ärligt var jag ändå ledsen när jag avbokade allt imorse. Får man säga så utan att bli dömd?
  • Om någon hade sagt till mig hur mycket vabb det skulle bli under den här hösten hade jag nog cancellerat hela livet redan i augusti. Kanske bäst att man inte visste på förhand för hoppet är alltid det sista som överger. När slutar barn bli så smittade av förisbakterier? Aldrig?
  • Jag åt en tunnbrödsrulle till lunch. Det känns som en lunch ingen tjej i Stockholm någonsin skulle trycka i sig? Förutom Margaux kanske. Jag älskar att hon lägger upp alla sina stödkorvar på Instagram som hon äter. Så härlig kontrast till all grönkål och smoothies. Balans är bäst. Det får bli sallad till lunch imorgon, men idag njöt jag av min tunnbrödsrulle från grillen medan Dante smaskade på en hamburgare framför Chico Bom Bom (fråga mig inte ens vad det är för program).
  • Är det en åldersgrej att älska julen mer för varje år som går? Jag tycker december är SÅ mysig och njuter varje dag av granen, pepparkakor, lussebullar, juldekorationer och paket som slås in och läggs under granen.
  • Det här blir sista julen i den här lägenheten. Jag känner det i hela kroppen. Vi är redo för ett nytt hem snart! Pirrig tanke efter sex år i den här lägenheten som vi älskat helt galet mycket.

  1. Snälla tänk ett steg längre med kommentarer om mat som ”ingen tjej någonsin skulle trycka i sig.” Vi är många som aldrig äter grönkål eller gröna smoothies, och gärna slipper en ond tanke eller två ☺️

  2. Jag älskar tunnbrödsrulle!! En av mina favoriträtter som vi gör hemma till middag ibland (alldeles för sällan):)

    1. Tanken från början var ju semesterboende 2021 och hemmaboende 22/23 men nu blir det kanske så att det blir båda samma år. Man kan ju inte styra allt, som pandemier eller att säljaren ångrade sig på boendet vi försökte köpa i somras i Marbella. Saker händer when its meant to be antar jag. Kanske blir två i år, eller ingenting alls, sånt vet man aldrig <3

  3. Skönt att allt var bra med Dante! Håller med om vabbandet. Det har knappt gått en hel vecka den här hösten utan att jag behövt vabba någon dag. Min dotter är i samma ålder. Har ett äldre barn och minns att sjukdomarna blev bättre efter han blev 3! Så är väl bara bita ihop

      1. Jobbar på en kvinnodominerad arbetsplats i Stockholm och i vårt lunchrum är det alltid någon som äter kebab, hamburgetallrik, micromat, färdiga wraps eller pizza. För majoriteten av kvinnor i Stockholm är det betydligt vanligare att äta en korv eller kebab än att dricka en grönkålssmoothie.

  4. Så himla fint skrivet (som alltid)!! TACK för att du delar med dig dina kloka, kloka tankar och släpper in oss, år efter år. Fortsätt njuta av december och julen, det är ju den mysigaste tiden på hela året<3

  5. Den här hösten har varit extrem med förkylningar och vabb, tror vi har varit friska hela familjen i typ 3 veckor under september-november. Annars har vi varvat vabb med att vara sjuka själva. Fått ställa in det mesta, men oj vad man njuter när man väl får till en middag med kompisar eller bara en helg när alla är friska ☺️ Så du är inte ensam! Men det är tufft, inte minst ekonomiskt med all vabb! Kommer inte ihåg när jag fick en hel lön senast… det var innan jag fick barn is alla fall!

    1. Då är vi två familjer med samma sjukstugor! Jag jobbar ju ändå trots vabb men förstår att det är tufft när man är anställd. Kram!

  6. Till Kim:

    Jag tror du mer ska ta det som en reflektion över Michaelas liv, att hon har förväntningar på sig som inte du och jag har. Hon kan inte ens käka en korv utan att det känns tabu. Eller jag kanske misstolkade texten?

    1. Jag själv läste den delen och reagerade framförallt på ”ingen tjej i Stockholm” jag tror vi är ett helt gäng som äter en tunnbrödsrulle till lunch. Men det är en reflektionen över vad olika liv vi lever, ingen i min icke influencer kompisvärld skulle ens reflektera över den typen av måltid och ja jag är också uppvuxen och bor i Stockholm. Tänker att det kan vara bra att bli påmind om ❤️

  7. Mysigt inlägg!! Men håller med ovanstående om att delen med tunnbrödsrullen blev lite konstig, speciellt när du skriver att ”det får bli sallad till lunch imorgon”, som om man måste kompensera för att man äter en viss sorts mat? Jag fattar att det är ett tänk som finns hos typ alla tjejer (mig med) men just därför behövs det kanske inte skrivas ut i förbifarten.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Frågor med Forni

Vart kommer den härliga klänningen från som du hade på glöggminglet? 

Den är från Adoore!

Vilket härligt flow du verkar vara inne i! Jag har en fråga till Frågor med Forni. Har du tips på hur man ska tänka och agera om man har en kollega som har väldigt vassa armbågar och samtidigt saknar empati. Som kör på och inte är rädd för att köra över folk. Och som dessutom saknar värme vilket gör att jag känner mig oerhört obekväm, nästan som att jag tassar på på kring personen. Jag har en sådan nära kollega, som egentligen är under mig i hierarkin dessutom, och jag vet inte hur jag ska hantera personen. Hen gör egentligen inte direkt något fel, så det är inget att gå till HR med eller överordnad. Det bara tar såååå mkt energi i mitt dagliga liv, och det känns faktiskt ganska trist att gå till jobbet. Att ta upp det med personen känns inte som det givna alternativet, då jag gissar att hen inte kommer bry sig nämnvärt.

Hej fina du,

Åh så svårt och jag har varit i liknande situation. Det svåraste med en arbetsplats är att man inte får välja alla sina kollegor och därför kan hamna i nära relation med någon man inte alls trivs bra ihop med. Sociala relationer är svårt överlag och det finns ju olika knep man kan ta till för att få folk att ändra sin attityd gentemot en, men det är svårt för mig att komma med något konkret tips eftersom jag inte vet exakt hur det ser ut för er.

Jag har bl.a. jobbat med tjejer som har viskat i ens närhet, skrattat bakom ens rygg eller behandlat en som att man inte är en del av “deras coola gäng”. Jag har även jobbat med personer som har dålig attityd och klagar mer än vad de har god energi. Det har även hänt att jag jobbat kring dem som inte har några problem med att gasa över folk för att ta sig dit de vill.

Mitt tips är att jobba upp en strategi som funkar för dig och då kanske man behöver testa lite olika. Det kan handla om att ändra ditt mindset kring personen, försöka ha så lite kontakt med hen som möjligt, bemöta eller agera varje gång den gör något som inte känns helt reko eller ifrågasätta när situationerna uppstår. Det kan handla om små saker, som att säga “Det där håller jag inte med om” eller “Vad menar du nu?” när något vasst kommer.

Om det blir för jobbigt hade jag tagit upp med chef. Som chef själv hade jag velat ha den här informationen, för om du eller ni båda är viktiga anställda hade jag velat prata ihop mig med HR för att komma fram till en lösning, för sådär kan man ju inte ha det.

Hoppas det blir bättre!
Kram!

Blir pirrig när jag läser ditt inlägg, blir så sugen på att åka tillbaka till Paris. Jag har dock inte så bra erfarenhet av deras tunnelbana, det var vid den tiden då det var massa terrorattentat i Europa. Tåget stannade plötsligt och det blev helt kolsvart. En man är på spåret sa föraren på franska enligt en engelskspråkig medresenär. Jag tänkte direkt, “terrorist, jag kommer dö”. Så till min fråga då – Går det bra att åka runt med taxi i paris? Är det dyrt?

Vi åker Uber överallt i Paris vilket jag tycker är prisvärt och smidigt!

Hej fina du! Apropå er Paris weekend tänkte jag be om dina bästa tips för att få till en grym weekendresa. Hur tänker du vid val av resmål, boende, mat, aktiviteter etc. Planerat eller spontant? Hur långt tid tycker du är optimalt? Och packningen – HJÄLP jag får aldrig till det!

Hej fina!

Det här svaret kan ju bli hur långt som helst haha, men kortfattat så är ledordet om research. Allt handlar om research för att få till en bra resa tycker jag, oavsett var i världen eller längd! Så absolut planerat. Först och främst: hitta flygtider och biljetter som passar er samtidigt som man scoutar alternativ på boenden som känns rätt och är tillgängliga dessa datum. När det är hittat och bokat kan man gå över på aktiviteter. På en weekend bokar vi alltid bord för nästan alla måltider då det känns som slöseri med tid att behöva leta efter ett bra ställe, men sen utrymme för något spontant så att man kan gå lite på feeling!

Packningen är ett avsnitt för sig haha! Min rekommendation är i alla fall att spana in Organista då de både har packningstips, checklistor och deras kuber är perfekta för weekendresan!

Jag jobbar inom vården som rehabkoordinator på en hälsocentral. Stöttar patienter med sjukskrivningar och försöker även jobba förebyggande. Ett viktigt jobb och där jag känner att jag gör skillnad för de patienter jag har kontakt med, något jag också får höra varje vecka. Både utmanande och givande! <3 Din outfit på bilden är så snygg btw, varifrån är skorna? Är det Flattered? 

Men wow vilket bra och viktigt jobb. Jag som jobbar med att få bort bäckenbottenproblem är så tacksam för yrken som ditt.

Yes, skorna är från Flattered! Har haft dem flera dagar i veckan sen jag köpte dem så sjukt bra köp!

Var kommer er fina julgran ifrån? Vill ha en prick likadan!

Den är från Rusta och heter Charmonix!

Hej fina du!

Jag chansar och ställer frågan här men du får gärna hänvisa till en email om så är bättre.

Jag är ung vuxen och försöker komma i underfund med vad jag vill, kan den här kursen vara till nytta för mig? Jag har för tillfället bara ett “strö-jobb” under tiden som jag försöka komma på vad jag vill göra.

Önskar dig en fin eftermiddag!

Kramis, Amanda

Hej gullet,

Jag tror faktiskt att kursen är helt perfekt för dig! Den är skapad för de som är sökande, alltså som vill vidare i sitt jobb men inte vet var/hur/varför. Så oavsett om man pluggar, har extrajobb eller är mellanchef med flera års erfarenhet så är den för dig! Den handlar mer om hur du mentalt kan ta dig framåt, med hjälp av vissa konkreta råd och övningar, än riktad mot en specifik målgrupp. Du hittar kursen här. Puss!

  1. Apropå frågan om en kollega. Jag jobbar på HR och jag har uppfattningen om att det är väldigt vanligt att tänka att “det måste finnas något konkret att gå på” för att ta upp saker med sin chef eller med HR. Och så är det absolut inte. För risken är istället att det går för långt. Att helt plötsligt får chefen till sig att dennes medarbetare vill sluta fö att hen inte trivs och man har inte haft någonsomhelst chans att göra något åt det. Det är ett arbetsmiljöproblem även om det inte finns något konkret.
    Så våga säg till!! Sen kan det såklart ändå sluta i att man någonstans får finna sig i att vi är olika som personer och under arbetstid får vi hantera det så gott deet går. Men då kanske man iallafall kan acceptera det lite lättare för att man känner att man gjort vad man kunnat på något sätt.

    Hoppas du som skrev denna fråga vågar lyfta detta. Hejja dig. Din chef och er HR-avdelning vill hjälpa till för att skapa en plats där medarbetarna trivs.

    Kramar

  2. Du är så klok Michaela! Jag har upplevt liknande händelser med problematiska kollegor på min arbetsplats. Jag som HSP människa lyckades dock aldrig hitta något bra sätt att hantera detta på. Det bara byggdes på och resulterade i att jag mådde allt sämre och nu jobbar jag inte kvar där längre. Ibland ifrågasätter man hur vuxna människor kan bete sig så mot varandra (hallå, högstadiet ringde) samt hur dessa personer ofta är dom som får jobba kvar och fortsätta köra sin taskiga jargong. Det borde finnas kurser i hur man beter sig mot sina medmänniskor och på en arbetsplats rent generellt.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

sub archi