Michaela Forni
Michaela Forni

År: 2021

”That girl”, ett vykort från Italien och magiska havrebars

27 augusti, 11:59 / FORNI   /   1 KOMMENTAR

Idag är det Damons födelsedag ♥ 37 år fyller han! 8 år med mig, en förlovning, två lägenheter, ett barn. We did good. Ikväll ska vi ut och fira vilket ska bli mycket trevligt. Jag har en fullspäckad fredag framför mig så dyk ner i magasinet under helgen – så hörs vi igen på måndag! Puss!

That girl

Har du hört talas om ”that girl”? 

Hur mycket gillar man inte berättelser med hög igenkänningsfaktor? Carro träffar mitt i prick i hennes senaste krönika om ”that girl” eller… den ”enkla tjejen”.

Vykort

Ett vykort från färgglada Italien

Det känns som att de flesta just nu räknar ner dagarna till hösten, redo att ta emot med öppna armar (inte jag!). Om du inte känner dig helt klar med sommaren än tycker jag du ska läsa Tess vykort från hennes sommar i Italien. Hon tar oss genom Capri, Toscana, Portofino och Sardinien och inspirerar som vanligt med wow-outfits.

Instagram Reels

Lär dig Instagram Reels i fem steg

I artikeln ovan kan du lära dig Instagram Reels i fem steg! Perfekt om du vill testa nytt content i dina sociala medier! Reels är ett sjukt roligt sätt att skapa inspirerande och engagerande innehåll!

Bars

Recept på bars med havre och cashewnötter

Gänget, FORNI har receptet på det perfekta mellanmålet! Bars! Detta är ett recept på bars med havre och cashewnötter som Amanda har testat sig fram till. Så gott till eftermiddagskaffet, och för att orka hålla humöret uppe fram till middag!

Fashion Week

Favoriter från CPHFW att lägga på minnet

Copenhagen Fashion Week har precis passerat och äntligen i fysisk form! Klicka in på artikeln ovan för att se vilka trender och varumärken som kan vara värt att lägga på minnet och plocka med sig till nästa sommar.

11 gillar 1 KOMMENTAR

  1. Åh, kan du inte skriva nåt inlägg om hur er kärlek känns nu 8 år in? Har själv varit tillsammans med min sambo i 3,5 år och är säker på att han är mannen i mitt liv. Men jag tampas lite med att acceptera att det där pirret bytts ut mot den vardagliga kärlekskänslan (detta är mitt längsta förhållande så jag har aldrig varit med om övergången från nykärlek förut). Älskar honom och han är min bästa vän, men inser att man ju kommer behöva jobba på sin relation livet ut – även det där med att skapa lite romantik, pirr och gnista med jämna mellanrum (inte bara det varma lugnet och trygghetskänslan som jag ju njuter av på vardagskvällarna när vi myser i soffan). Hur jobbar ni med att hålla liv i gnistan? 🙂 Och folk i detta kommentarsfält kanske har lite kul tips? Vi har lite date nights men kanske lite för oregelbundet/sporadiskt. Har köpt en sån där kortlek med frågor som drar igång intressanta diskussioner och resonemang där man får lära känna nya sidor av varann osv..

    Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Michaela Fornis gravidapp når milstolpe 9 månader efter lansering

26 augusti, 08:00 / Karriär   /   0 KOMMENTARER

Idag har jag en väldigt rolig nyhet att dela med mig av! Baby Journey har nämligen kommit upp i över 50 000 användare och är numera Sveriges tredje största gravidapp. Jag är så stolt över det här så jag vet fan inte vad. Se pressmeddelandet nedan ♥

Lika lång tid som det tar att gå igenom en graviditet tog det för Baby Journey att bli Sveriges tredje största gravidapp med 50.000 användare. Milstolpen nåddes drygt 9 månader efter att appen lanserades i slutet av oktober 2020. 

Appen följer med under hela resan från plusset på stickan tills dess att barnet är två år gammalt. Nyckeln till framgången tror Michaela ligger i att Baby Journey är en innovativ och inkluderande app.

“Vi har från start velat vara en app som tänker utanför boxen och erbjuder något för alla som vill ta del av bebisresan. Oavsett hur din väg till föräldraskapet ser ut, hur du väljer att skaffa barn eller vilket typ av barn du får vill vi att du ska kunna hitta igenkänning, kunskap och information hos oss. Hela tanken med Baby Journey är att ingen ska känna sig ensam i sin bebisresa.”

Baby Journey har sedan start velat vara inkluderande, både i appen och via sin kommunikation. Nu senast gjordes en stor satsning under Prideveckan, då Baby Journey som enda gravid- och småbarnsapp var talare på Pride House. Programpunkten gick under namnet “Olika vägar till föräldraskapet” där Baby Journey intervjuade par som har behövt välja andra vägar än den heteronormativa till föräldraskapet.

“När vi lanserade appen var en dröm att kunna säga att vi har 50.000 användare – att vi redan är där och med det Sveriges tredje största gravidapp är helt ofattbart. Det betyder att vi gör något rätt, och har en produkt som saknats på marknaden”, säger Michaela Forni.

Marknaden inom babytech är hetare än någonsin, vilket är något som Baby Journey känner av. Då det fysiska inom babyområdet har satts på paus eller ändrats pga rådande pandemi, ser Baby Journey att folks behov av information inte stannar upp, utan snarare tvärtom har ökat under det senaste året, vilket kan ha gjort att milstolpen nåddes redan innan appen hunnit fylla ett år.

Hur ser framtiden ut för Baby Journey? 

”I oktober firar vi ett år vilket givetvis ska firas precis som vilken 1-åring som helst. Vi har en rad spännande samarbetspartners på ingång som vi kommer att inkludera i våra innovativa idéer och projekt. Planen är att fortsätta jobba kreativt, inkluderande och ha kul längst med vägen. Vi vill göra skillnad och hjälpa människor under den här viktiga perioden i livet”, säger Michaela Forni.

Här kan du ladda ner appen.

65 gillar 0 KOMMENTARER

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Marbella: Födelsedag, Dior-paket och sangria

25 augusti, 08:00 / Resor   /   4 KOMMENTARER

Det är söndag i Marbella och vi hänger vid poolen hela dagen, förutom ett besök på en mexikansk restaurang där vi äter burritos till lunch!

På måndagen bytte vi lägenhet och efter att vi installerat oss kom Timmy och Sofia på besök! Sofias föräldrar har ett hus en timme från Marbella så vi bestämde oss för att äta middag tillsammans.

Det blev middag på en tapasrestaurang vid namn Kiki. Helt ok mat men supergullig personal och fin inredning. Passade perfekt med barn!

En dag var vi på visningar, till exempel i detta område med nybyggda lägenheter. Det var superfint men lite fel läge för oss. Dessutom kom vi fram till att vi gillar lite äldre urbanisationer mer som är byggda i typisk andalusisk stil.

Daniel flyttade in hos oss för att ha semester tillsammans en vecka och så åt vi lunch på Hustle & Flow i San Pedro. Brunchställe med riktigt goda grejer, till exempel den här mackan med smashed avocado, lax, ägg och sås.

På kvällen åt vi middag på Aloha Grill. Delade på förrätter, åt fisk till varmrätt, drack iskallt vitt vin och pratade om Daniels 40-års firande! It’s happening!

Onsdag och heldag hos Kristian och Stina. De hade hyrt ett hus precis i närheten av oss i tre veckor så vi hängde en hel del. Stina lagade sjukt goda fiskknyten, barnen lekte med kaninen som bodde på deras tomt och så badade vi i flera timmar.

Another day, another visning. Här i ett av våra favoritområden.

En kväll var vi ute och åt en sååå härlig middag som inte slutade förrän 02 på natten, pratet tog liksom aldrig slut haha. Dante och Tuva leker väldigt bra tillsammans, både är försiktiga av sig :-). Vi åt förrätt medan de var vakna och sen när de somnat blev det både varmrätt och dessert.

Helt plötsligt var det dags för min födelsedag! Hurra för mig! Jag fyllde 32 hela år.

Diorpaket till frukost…

Och såklart nybakta croissanter! Mmm drömfrukost.

Damon överraskade mig med de här sandalerna från Dior som jag är helt kär i. Perfekt komplement till mina Hermes-sandaler och sååå fint mönster.

Vi firade min födelsedag tillsammans med Ida, Jocke, Tuva, Kristian, Stina och Daniel såklart. Hade bokat heldag på La Plage Casanis där vi åt en långlunch och hängde.

På kvällen åt jag, Damon, Daniel och Dante middag på Fat Mama. Drack drink innan maten, åt pasta och sen promenerade vi hem vid midnatt. En helt perfekt födelsedag på alla sätt och vis.

Damon och Daniel var ute med några killkompisar en kväll så då kollade jag på en romantisk komedi och åt gazpacho i soffan. Skönt med sådana kvällar också.

Stranddag med min favoritperson som var så jäkla underbar genom hela semestern. Ni vet ju att vi har haft vår beskärda del av strul sen Dante kom och att vi fick den här semestern tillsammans utan just strul betydde väldigt mycket för alla tre.

Det har blivit några kannor Cava-sangria under Marbella-trippen, det bästa jag vet :)))

Vilken liten drink Damon fick in här, haha.

Och så var den riktigt braiga semestern slut. Tankar efter semestern: Varför kommer man ur de härliga känslorna så snabbt? Är det verkligen hälsosamt att vara så stressad som jag är? Varför var vi lyckligare på semestern än vad vi varit på väldigt länge?

Vad har du med dig för tankar efter din semester?

133 gillar 4 KOMMENTARER

  1. Vi titter i samme området som dere etter en ferieleilighet å kjøpe, men det er virkelig ikke enkelt. Enten for dyrt, for moderne, for gammelt , for langt fra restauranter og butikker etc. Vi vil ha gå avstand til det meste og da blir prisene så høye. Fant dere noe drømområdet?

    Svara

  2. Hej! Så härlig resan ser ut😍 jag och mina tjejkompisar ska åka till marbella i september, skulle du säga att man behöver boka bord på alla restauranger man vill till före eller är det lätt att få plats drop in? ☺️

    Svara

  4. Härligt allt see ut!
    Men exakt samma tankar har jag. Varför blir man så stressad och kommer ur känslan så snabbt?? Kanske ett ämne som du kan ta upp ytterligare så vi kan få tips från andra.

    Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Om att ha en sån ångest som gör att man drunknar inombords

24 augusti, 08:00 / Okategoriserade   /   12 KOMMENTARER

Jag la upp en instagrampost i söndags kväll som jag tänkte spinna vidare på i ett eget blogginlägg. Jag får många meddelanden från följare eller folk som hittat till mig, som noterar hur tacksam jag är gentemot livet. Vissa stör sig på det och tycker att jag överdriver tacksamheten, ”Hur tacksam kan man va egentligen?”. Andra tackar för livsglädjen, säger att den är en trevlig påminnelse om att njuta av de små sakerna i livet.

Hur tacksam kan man vara egentligen?

Om man har lidit av psykisk ohälsa i många och långa perioder så kan man faktiskt vara helt sjukt, överdrivet, out of this world-tacksam när man inte mår dåligt alls. Inte bara dagar då ångesten är hanterbar – utan dagar där den inte existerar alls. Jag har i perioder av mitt liv haft så mycket ångest så att det har känts som att den ska äta upp och ta över hela mig. Jag har gått och hoppats på en dag med mindre ångest, bara lite mindre så att det inte känns som att jag ska drunkna i mig själv. Och så har det kommit dagar då ångesten varit hanterbar och jag har varit så glad över det. Och då har jag börjat tänka, att tänk om det kan finnas dagar som inte innehåller någon ångest alls?

Och så har de dagarna kommit. Då har jag blivit rädd och varit på min vakt, för tänk om det bara var en dag? Men sen började de dagarna bli fler och fler i mitt liv, och till slut hade jag fler ångestfria dagar än ångestfyllda. Det var då tacksamheten tog över mig. Jag blev så fånigt men också helt rimligt skitglad över att leva ångestfritt. Varje dag som är en dag fylld av välmående tackar jag universum för.

Jag tror att flera som själva lidit av ångest kan känna igen sig i det här.

Jag mådde mycket sämre för både fem och tio år sedan än vad jag gör idag. Idag kan det komma perioder som är ångestfyllda på grund av att jag går igenom saker i mitt liv som får mig att må dåligt – som sjukdomar eller familjeproblem. Men min och många andras psykiska ohälsa växer ur någonting man inte begriper sig på, och det är därför den är så läskig och svår att ta sig ur. För det är inte nödvändigtvis så att tiden läker sår med sån ångest. Utan oftast krävs det arbete, återhämtning och utveckling.

Till dig som sitter med ångest, utmattningssyndrom eller psykisk ohälsa av något slag. Du är inte ensam. Och det finns bra dagar runt hörnet som väntar på dig. Det kan kännas långt dit, men de finns där. Du är värd sådana dagar och de kommer att komma till dig tids nog. Jag vet hur det känns att inte vilja mer eller orka mer. Men orka lite till. Det kan bli bättre, jag lovar dig ♥

Skriv gärna något kring era egna erfarenheter av psykisk ohälsa i kommentarsfältet, så kanske du kan hjälpa någon annan med din historia.

158 gillar 12 KOMMENTARER

  1. Jag levde i flera år med kraftig ångest och bara några fååå dagar per månad där jag mådde bra. Efter några år hos olika läkare så fick jag diagnosen PMDS, alltså en specifik typ av kraftig PMS. Det visade sig att min kropp blivit så sliten av att ständigt behöva vara ”allergisk” mot min egen menscykel att jag fått serotoninbrist och akut krisreaktion. Nu äter jag en låg dos antidepressiva (fluoxetin) som jag troligen kommer behöva äta hela livet och jag mår så fruktansvärt bra. De bra dagarna jag hade varje månad var tydligen mitt riktiga ”jag” och nu är jag den personen nästan alla dagar i månaden. Nu slipper jag också använda hormonella preventivmedel för att stänga av min cykel och har äntligen mens, sexlust och en kropp som lever i naturlig harmoni med cykeln.
    Är så oändligt tacksam!

    Svara

  2. Gud JA!!! Är likadan. Satan vad ångest jag hade för några år sedan efter en misslyckad flytt till NYC och nära utbränd i en av Sthlms värsta branscher. Kunde sitta i kroppen som kramp hela dagar, jag blev inte av med den. Efter KBT, total livsstilsförändring (tog bort some, började träna, prioritera min tid annorlunda etc), en trygg relation som kom in i mitt liv och insikten om att lyckan bor i det lilla – så mår jag så bra. Jag är så otroligt tacksam för det där lugnet jag numera känner i kroppen – som standard! Förut var ångesten standard. Och ibland (väldigt sällan) kan jag få lite ångest eller stresspåslag igen och när det gått över kan jag slås av tanken att jag hade det så hela tiden förut? Och bli så så så tacksam att idag mår jag bra! Mest hela tiden!

    Svara

    1. Idag är jag 38 år. När jag var 20 år tog ångesten över mitt liv och jag fick även ofta panikångest attacker. Jag började i intensiv KBT. Blev erbjuden antidepressiv medicin, tackade nej. Inte ska jag, världens starkaste människa äta samma medicin som psykiskt sjuka människor gör?? Det märkliga är att jag haft sådant här tänk om mig själv trots att jag nu arbetat inom psykiatrin i mer än 15 år.
      Förra våren kraschade jag fullständigt. Sjukskriven ett halvår på heltid. Träffade terapeut en gång i veckan och har sedan dess ätit antidepressiv medicin. Jag har hela mitt liv varit en ”duktig flicka” och haft ett starkt medberoende. Kämpar som bara den med att komma ur det nu. Har fortfarande lång väg att gå med en stor oro om att jag aldrig ska bli lika glad som jag var förr. Men nu jobbar jag heltid och försöker så gott jag kan orka med det samt man och två barn och ett hus.

      Svara

  3. Jag har varit ordentligt sjuk i psykisk ohälsa i två perioder. Första gången runt 20. Från att haft stora framtidsplaner om utbildning, karriär o bild av hur ett lyckat liv ser ut, så gjorde jag helt andra prioriteringar. Efter det spelar ingenting ngn roll förutom att må bra. Innebär det att bo i ett tält i skogen i ett halvår, så får det vara så.. Se ut som sju svåra år för att jag inte orkar bry m om mitt yttre men mår bra i det, ja då får det vara så.. Jag har blivit ngn som skiljer mig en del från min biologiska familj, men kan även vara den som är mest nöjd med livet. Min definition på vad lycka är, har blivit att bara att jag mår bra spelar inget annat ngn roll. Blir liksom helt vårsolsrusig av att bara må bra. Andra runt mig tycker att jag har möjlighet att skapa ngt större av mitt liv, därför jag har de förutsättningarna, men jag har valt att bara vara nöjd eftersom jag mår bra o vill inte tappa bort det för att se om jag kan skapa ngt som skulle anses som bättre. Jag nöjer mig:)

    Svara

  4. Jag håller med! När man varit nere på botten med så mycket ångest att man knappt vet var man ska ta vägen så är en ångestfri dag en helt underbar dag. Min kropp strejkade förra sommaren och hösten pga lång period av ångest som jag försökte hantera själv, magen ballade ur och jag orkade inte göra något, vilket också ledde till ännu mer ångest över allt jag missade. Lägg också till ett jobbyte på det där man skulle försöka visa sig duktig fast ångesten fanns där varenda jäkla sekund.

    Min räddning blev en läkare som hjälpte mig med magen, dietistkontakt och sedan bokade jag tid hos en terapeut privat. Efter första samtalet kände jag mig så lättad och efter 6 ggr insåg vi att jag var färdig för nu, jag behövde inte mina 10 samtal som vi bestämde från början.

    Idag är jag så sjukt tacksam över en dag utan ångest och magvärk. Jag njuter av restaurangbesök utan att mitt hjärta ska slå tusen slag och vardagen känns rolig igen och inte längre något man måste ta sig igenom för att sen vara helt utslagen under helgen. Jag har fått livet tillbaka och då är det lätt att känna tacksamhet även en grå tisdag. <3

    Svara

  5. Jag har lidit av psykisk ohälsa i hela mitt, mina första minnen innehåller oro och ångest. Jag är uppväxt i Sverige, med trygg familj. Vid 9 års ålder vägrade jag i perioder att gå i skolan, skyllde på ont i magen. Jag fick sån separationsångest av att lämna hemmet. Men tyvärr gjorde man inget mer än att undersökte min mage och konstaterade att inget var fel. Tonåren var ett rop på hjälp. Men eftersom jag sida vid ropen fick bra betyg, hade mängder med vänner, sporrade osv osv märktes det inte. Universitetsstudierna var kaos, en prestationsångest utan dess like. Men ingen såg mig. Inte ens min sambo. Mitt första jobb fortsatte på samma sätt, men där fanns en underbar kvinna som blev min chef. En ung person som såg mig. Hon skickade mig till vårdcentralen och äntligen fick jag lite hjälp. Kbt och medicin. Det gick okej. Blev gravid och blev deprimerad men höll det på insidan, ingen såg. Jag var gravidillamående så allting skylldes på det, både för mig och omgivningen. Bebisen kom och jag hade ångest. Jag var så trött. Försökte bete mig som att jag inte hade barn för rädslan att förlora kompisar. Försökte vara en cool mamma. Men jag ville bara att bebisen skulle sova. När han var 9 månader bröt jag ihop. Dom misstänkte att jag hade en graviditets depression som gått direkt över till förlossningsdepression. 9 månader tog det. BVC såg det redan på testet man gör efter några veckor, men hon orkade inte ta tag i det tanten utan sa åt mig att vila. Fick hjälp, men inte tillräckligt. Sen hade 2 riktigt ljusa år när jag sökte privat psykolog. Blev gravid igen, hade en fantastisk hjälp av vården och hade en underbar föräldraledighet. Orkade jobba ett år. Sen kom kraschen, och som jag föll. Jag var ju perfekt. Ett bra jobb, bara 30 år. Villa, man, två barn. Sprang lopp. Men jag kraschade. Utmattningssyndrom och generaliserat ångestsyndom. Högkänslig. Nu har det gått 1,5 pr sen kraschen. Jag har fått fantastisk hjälp, på flera håll. Jag har också kämpat med läka själv. Tagit strider, med andra och med mig. Ändrat förhållningssätt, ändrat relationer.. Äntligen ser jag ljuset. Kämpar med att acceptera att jag förlorat så många år av lugn och lycka, och jobbar med uppskattningen om hur bra jag har det och hur många år jag förhoppningsvis har framför mig.

    Svara

  6. Åh, tack tack tack för det här inlägget. Igår vid lunch gick jag hem från jobbet och sen satt jag bredvid sängen och bara grät. Har sagt till så många gånger om hur mycket jag har att göra på arbetet utan respons. Nu sitter jag här och vet inte hur de ska lösa det. Så läskigt men min kropp orkar inte längre. Tack för att du delar med dig.

    Svara

  7. Jag relaterar verkligen till detta inlägg. Jag har också haft mycket ångest i perioder. Förut vågade jag knappt lita på dom ångestfria dagarna även fast dom sakta men säkert har blivit fler. De ångestfyllda dagarna var jag så rädd för att dom skulle bli fler igen. Nu kan jag omfamna dom ångestfyllda dagarna på ett sätt jag inte kunnat förut – jag tycker inte om dom men jag accepterar dom. Acceptans har hjälpt mig mycket.

    Började nytt jobb förra veckan och var så orolig innan, hur det skulle bli då jag haft beskymmer med både social ångest och prestationsångest. Men det känns så ångestfritt…vilket är sjukt ovant och lite konstigt. Men samtidigt en sån otrolig befrielse.

    Kärlek till alla som kämpar med ångest dagligen!! ❤

    Svara

  8. Hej! Till Louise, hoppas du ser och läser detta: säg upp dig eller sjukskriv dig och börja få hjälp med att prata med någon. Att jobba och ingen lyssnar slutar bara med att du blir sjuk och kanske får en lång väg tillbaka. Ta tag i det nu, livet är för kort att jobba ihjäl sig eller må dåligt. Psykisk ohälsa och ångest är hemskt och kan själv känna idag att de dagar man mår bra är man så himla tacksam och överdrivet positiv! För några år sedan var jag djupt deprimerad och hade konstans ångest ( visste inte ens va det var ) förens jag kom till en läkare och bröt ihop helt. Fick träffa psykolog och gick så långt till att jag började gå hos psykiatrin. Fick börja med medicin och träffa behandlare 1 gång i veckan. Till råga på allt detta har jag växt upp med en familj och bild av att man ska vara stark och klara allt själv. Psykologer mm är bara fel och sånt håller vi inte på med i denna familj. Hade det inte vart för läkarna, psykologerna och medicin (ett kort tag) så vet jag inte om jag orkat mer. Tog mig 2 år att komma tillbaka och idag kan jag hantera ångesten om den dyker upp. Som är sällan tack och lov. Trodde aldrig det skulle bli bättre, men det blir det och även om jag förlorade massa på vägen som vänner, socialt liv etc etc. Så är jag så tacksam idag att jag är ångestfri, fått verktyg av vården hur man ska hantera ångest, depp mm. Jag jobbar ständigt med min hälsa, välmående och utveckling och självklart hjälper det att man blir klokare och lär sig desto äldre man blir. Tack för jag fick dela med mig, ta hand om er därute.

    Svara

  9. ”Jag är inte perfekt tyvärr” borde alla unga tjejer (och killar) läsa. En av de bästa böckerna jag läst för den förändrade verkligen min syn på mig själv. Rekommenderar alla att läsa den, egentligen oavsett kön och ålder 🙏🏼❤️

    Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

WEEKLY PLANS

23 augusti, 10:37 / Karriär   /   1 KOMMENTAR

God morgon måndag!

Hur känner ni den här måndagsmorgonen? Koll på läget eller fullständig kaos?

Jag trodde att jag hade koll på läget men måste erkänna att måndagar alltid är som att kastas in i en tornado, man vet liksom inte vad som väntar en. Allt ska sättas för veckan och samtidigt brinner några akuta knutar som behöver lösas upp. Den bästa känslan är den på måndagskvällen när man inser att man klarade av allt och i lugn och ro kan sjunka ner i soffan med <3 kvällsfika <3 framför en serie.

Ibland kan jag önska att jag inte tyckte att mitt jobb var så viktigt, men jag gör verkligen det. Både i mina kanaler och det arbete jag gör med Baby Journey får jag regelbundet meddelanden om att vi hjälper människor och den insikten gör att jag har svårt att ta jobbet med en klackspark. Sen semestern har jag haft svårt att somna på kvällen, hjärnan snurrar på högvarv och jag har så mycket jobbtankar som sprängs i huvudet på mig. För det mesta är det roligt men på nätterna och måndagsmornarna känns det något stressigt.

Nåväl. Jag har haft världens finaste helg, kontoret är i toppskick, mina kollegor strålar och jag ska köra ett riktigt svettigt träningspass på lunchen för att kicka igång veckan.

Veckans schema: Jag ska komma igång med träningen efter sommaren, herreGUD så härligt det ska bli med riktiga träningsrutiner igen. Sedan väntar en heldag med plåtning på torsdag, flera roliga möten i veckan, tillväxtkontroll för minimannen på BVC, frisörbesök och Damons födelsedag!
Veckans ångestpuck: Gillar inte dagens känsla av stress. Måste hitta balans när det kommer till min relation till mitt jobb.
Det här ser jag fram emot i veckan: På fredag fyller Damon år och då ska vi ut och äta med Carl, Sofia, Steffi och Jonas! Vi fick det i födelsedagspresent av dem efter vår fest för ett år (!) sen, men på grund av pandemin är det först nu presenten blir av. Passande nog bjöd de ut oss på D’s födelsedag så det kommer bli ett riktigt roligt firande med god mat och gott vin. Ser fram emot det!
Veckans blogginlägg: Tänkte prata psykisk ohälsa, visa upp mina väskor och publicera de sista bilderna från Marbella!
Måndagens tacksamhetstanke: Danteee


Foto

60 gillar 1 KOMMENTAR

  1. Kan verkligen rekommendera CBD olja innan läggdags.
    Jag har också svårt att varva ner och släppa jobb på kvällen men med CBD olja blandat i ett glas vatten så blir jag avslappnad, kan släppa jobb och får kvalitéts sömn.

    Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

se mer

sub archi