Första dagen på kontoret

Jag har egentligen “semester” den här veckan också, men kunde inte riktigt hålla mig från att skutta in på kontoret idag. Snälla nån vilken kärleksinjektion det var att komma hit idag! Man vet inte hur mycket man saknar sitt gäng förrän man är reunited igen alltså. Kändes bra i hela kroppen.

Dante fick ett efterlängtat besök av mormor och morfar där hemma medan jag och D jobbar undan en halvdag. Jag har en överfull inkorg som jag jobbar mig igenom men mest vill jag helst bara planera roliga saker med teamet, typ vad för kul vi ska hitta på i höst och spåna på nästa steg för FORNI. Men betala fakturor och sortera mejl ska ju också göras, såklart…

Har ni börjat jobba än eller har ni semester fortfarande? Det känns som att det är sparlåga till nästa vecka i alla fall. Skönt med mjukstart, jag kör sparlåga jag också tills på måndag.

Nu ska jag spela in ett samarbete och sen börja sammanställa alla bilder från Marbella som ni ska få i en härlig bildbomb fördelat i flera matiga inlägg.

Puss!

  1. Jag blir SÅ glad för din skull, och SÅ ledsen för min, för jag känner inte alls sådär om att gå tillbaka till jobb (varit hemma 1.5 år pga sjukskriven under graviditet och sen föräldraledig). Jag vill ju att jag ska vilja gå tillbaka, men drömmer om kontor, få ha kläder man känner sig fin i, kanske snygga klackar, administrativa arbetsuppgifter.. aah. Jobbar idag som förskollärare och älskar egentligen att jobba med barn, men det är allt runtomkring som gör att jag inte vill mer. Men tyvärr är min utbildning så specifik så får inget annat jobb.

    1. Jag jobbar som lågstadielärare och instämmer helt med dig. ÄLSKADE mitt jobb innan barn men känns som man får en overload av barn varje dag på jobbet. Jag vill ju komma hem från jobbet och vara en glad härlig mamma som är taggad på att leka. Men nu ska jag ta emot 51 st förstaklassare och känner att mitt pedagogiska jag kommer vara slut då 😅. Skulle också vilja få gå till ett kontor, klä upp mig och umgås med vuxna (säger inte att det inte är lika jobbigt men då får man spara på lekenergin och barngos tills man kommer hem) 🥰

  2. Hej!
    Vem är er sociala medie-ansvariga på baby Journey? Har skrivit en kommentar där jag ifrågasätter ert val att hylla ett par som använt sig av surrogatmödraskap men får ej något svar, trots att nya stories och inlägg laddas upp. Är väldigt nyfiken på ert svar!

    1. Hej Anna!

      Vi har fått in väldigt många kommentarer och DM’s här under Pride, så kul med engagemanget! Vår instagram-ansvarig kommer att svara dig så fort vi har tid och möjlighet. Ha en fin onsdag!

      Kram

  3. Hej Michaela! Jag har en fråga 🙂 P.S redan nu tack för en grym blogg!
    Jag har en son som är ungefär lika gammal som Dante. Flera av mina närmaste vänner har fött barn senaste halvåret. Dessa barn är ”sååå enkla” och man kan ta med dem överallt sovandes. Mitt barn var (och är) inte så. Han var oftast missnöjd första året om han satt i vagn. Ont i magen, väldigt närhetskrävande osv. Skulle typ aldrig kunnat ta honom på restaurang då (tro mig, provade flera gånger).

    Mitt problem nu är att när dessa vänner fått ”enklare” bebisar så vill de mig råd. Vad jag gjorde fel med min bebis. Osv. Samtidigt orkar jag knappt se deras stories med sovande nöjda bebisar på Sturehof. Vad ska man svara dessa vänner? Jag känner typ att jag distanserar mig från dem för de är i sina bebisbubblor samtidigt som min ”bubbla” inte var så nice. Så känner mig bitter men… orkar heller inte få upptryckt av nyblivna mammor hur nöjda bebisar de har? Förlåt för rörigt inlägg ❤️

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

sub archi