Idag går jag på moln, kärleksmoln, det är en sån dag där livet känns i kroppen! Precis som mina fellow medsystrar där ute har jag ju hormoner som gör att jag är olika glad olika dagar i månaden, sen kan ju livet komma som bidrar till att förstärka mitt humör åt olika håll. Och ibland står stjärnorna helt rätt, allt i mitt liv känns i synk samtidigt som jag är på min peak i månaden och då, jäklar vad jag njuter då. Som idag! En stor faktor är också att jag har precis lagom mycket jobb den här veckan, det vill säga ett högt tempo men inte så högt att det inte finns utrymme för spontanitet, tillgänglighet och inspiration. På båda mina jobb behöver jag vara tillgänglig för teamet när vi ska diskutera saker som ska göras och det är så tråkigt när jag drunknar i jobb och inte kan vara det… då är man ingen bra teampartner eller chef. Jag älskar att jobba i tajt team och upplever att samtliga medarbetare samt företaget i sig växer av att jobba tätt tillsammans (inte nödvändigtvis alltid men ofta).
Igår spelade vi in säsongens sista avsnitt för Den lilla gravidresan på Baby Journey med Mindler och barnmorskan som gästade var Asabea Britton som jag har Instagram-stalkat senaste året, hehe. Jag blev så otroligt glad över att hon ville vara med och tyckte om henne precis lika mycket i verkligheten som på Instagram. Sedan skickade vi ut ett Mors dag-bud från Baby Journey som verkade uppskattas massor från mammorna som tog emot dem vilket gjorde mig varm i kroppen. Om man ger kärlek får man kärlek tillbaka. Många av mammorna som fick budet känner jag inte och ändå fick jag så fina meddelanden av dem på kvällen. Ni vet ju att jag bryr mig mycket om klimatet på sociala medier och jag inser hela tiden att ju mer jag ger i form av positiv energi och kärlek – desto mer av den varan känner jag runtom mig.
Torsdagen avslutades med att Malin och Marcus kom över på middag. Marcus fyllde år så vi drack bubbel och gott vin, beställde hem mat och pratade om livet. Så länge som vi varit vänner med dem har de bott i andra länder där Marcus spelat hockey så vi umgås mellan säsongerna i april till juli ungefär. Det är så märkligt att man vänjer sig vid att inte ses alls på åtta månader och sen när man ses är allt precis som vanligt. Nu jobbar Malin med oss i Baby Journey (på distans från Schweiz där de bor nu!) så vi hörs ofta men det är härligt att ha dem hemma. När de gick gjorde jag klart lite jobb och sedan somnade jag som en stock innan elva, sov i åtta timmar och vaknade utvilad vid 07.
Med det sagt – let’s do this friday! Jag har möten och fotografering inbokad. Puss!
Är det ”konstigt” att vara kompis både med Steffi och Malin? Eller är det som att vara vän med vilka två olika personer som helst och att du inte tänker på att de är systrar eftersom du kanske lärt känna dom oberoende av varandra på var sitt håll?