Här kommer en fråga till frågor med forni.
Jag har precis kraschat totalt. Fått flera panikattacker som triggats av en kopparförgiftning i min kropp från min kopparspiral (som jag nu tagit ut tack gode gud). Jag lever fortfarande med ångestsymptom som tryck över bröstet, ont i magen och nedstämdhet ibland. Jag kommer behöva sjukskriva mig och det känns så jäkla märkligt. Jag har ett vanligtvis stressigt jobb men som jag ändå tycker väldigt mycket om.
Hur tog du dig tillbaka från din utmattning? Hur länge var du sjukskriven?
Jag kom på nu att jag kanske får läsa om din bok “Jag är inte perfekt tyvärr”… :)?
Hej fina du,
Men fy fan alltså vad är det vi kvinnor måste genomlida pga våra preventivmedel… orkar inte ens… stackars dig <3
Alltså jag måste säga att alla mina tips finns samlade i boken – de får inte riktigt plats i ett inlägg på det här sättet. Så mitt bästa förslag är att du går och köper ”Jag är inte perfekt, tyvärr” i julklapp till dig själv och läser den i mellandagarna. Där har jag sammanfattat små knep, tankar och reflektioner som till slut tog mig tillbaka från min utmattning.
Om du vill ha ett snabbt tips dock så är det följande: stressa inte tillbaka från din utmattning. För då kommer du inte ta dig tillbaka på riktigt, utan bara försöka hitta quick fixes för att orka gå tillbaka så snabbt som möjligt vilket kommer resultera i att problemen kommer vara tillbaka hos dig innan du minst anar det. Tålamod, återhämtning och acceptans.
Stor kram!
Hej Michaela och tack för en fin blogg. Jag har en fråga till frågor med Forni. Hur överlever man smärtan när man försöker skaffa barn utan framgång? Har försökt i snart ett år med ett missfall under den tiden. Vad önskar du att du hade gjort under den tiden för att må lite bättre, nu när du ser tillbaka på det i efterhand?
Jag önskar att jag hade vilat in i insikten om att mitt barn kommer att komma till mig när universum är redo. Det kan låta som trams för vissa men i slutändan var det den tanken som gav mig ett lugn: tanken om att den bebis som kommer komma, kommer precis när den vill, och det är den enda bebisen jag vill ha.
Nu när jag tänker på Dante så känner jag bara att tack universum för att det inte blev någon bebis innan honom för då hade det inte varit just han som kommit till världen – och han är ju menad för oss. För att vara här med mig. Och herregud, vad han var värd att vänta på!
Jag lovar dig – din bebis kommer också vara värd att vänta på. Oavsett hur eller när den kommer till dig.
Men också – drick vin, ha kul, sov länge och njut av allt det där man inte kan göra på samma sätt när graviditeten och bebisen väl kommer. Hur svårt det än är att njuta när man längtar efter något annat – försök!
Massa kärlek till dig!
Gravid i Paris på vår babymoon
Hej! Jag skulle verkligen behöva lite tips från dig! Min pojkvän fyller 30 år i maj och jag har hela tiden tänkt boka en weekendresa utomlands tills dess, men nu kan jag ju inte göra det pga Corona.. har du några tips vad man kan ge/göra istället? 
Jag tycker att du kan ge weekendresan men utan avresedatum – så kan ni åka när pandemin har lugnat sig! För herregud vad man längtar efter att få resa när allt det här är över (och jesus vad man kommer njuta). Så om ni inte kan resa i maj, får ni hitta på något annat på själva 30-års dagen och sen resa när det är välkommet. Annars kan du planera in en weekend på hemmaplan eller i Sverige beroende på hur läget ser ut i maj! Viktigast är att man är tillsammans ♥
Hej!
Vad använder ni för spjälsängsskydd? Det verkar riktigt stabilt och högt. Vi har ett men vår kille lyckas trycka igenom sina små armar o ben ändå…
Vårt spjälsängsskydd är så sjukt bra, Dante gjorde illa sig hela tiden med vårt förra som var lite tunnare haha. Det här är det som vi har (klick!)
Åh, var är kulorna ifrån?
De är köpte på H&M Home!
Hej, du som har svårt att få barn. Jag är i samma sits som du sedan ett par år tillbaka. Jag vill ge ett annat tips än Michaela gör. Jag upplever att det kan finnas en stor press i att ”njuta” ”slappna av” och alla andra tips man får. Jag tycker att du ska tillåta dig själv att landa i att det är tufft att inte kunna få barn. Det ÄR tufft! Det är ingen njutbar situation. Men det kan kännas lite lättare om man kan känna en acceptans inför det. Var extra snäll mot dig själv och ta inte på dig för mycket. Våga berätta för någon som står dig nära så du inte är ensam i detta.
Om det har gått ett år och du inte har sökt hjälp inom vården än, så börjar det bli dags nu, om du känner dig redo. För mig var det väldigt skönt, då det innebar att någon annan tog över ansvaret för min situation.
Stor kram till dig <3
Hej! Jag har precis blivit gravid efter att ha försökt i två år, fick till slut hjälp via ivf. Jag tycker både du och Michaela har kloka tankar kring barnlöshet. Det är en stor sorg att leva med ofrivillig barnlöshet och antagligen en smärta man kommer minnas och bära med sig resten av livet, även om det slutar gott. Det finns många bra poddar att lyssna på, jag tyckte det var skönt att höra om andra i samma situation. Någonstans får man nog försöka att acceptera att ens egen väg till barn ser annorlunda ut än många andras, hur orättvist det än är. Och som sagt, sök hjälp efter ett år – väntetiderna är långa så bra att söka hjälp i tid!
Jag hade samma spjälskydd och nu när barnet har börjar sova i en vanlig 90-säng så har jag tryckt ner det mellan madrassen och väggen som en liten gavel runt sängen! Så det kan användas länge =)
Men gud vad smart <3
Hej Forni!
Jag undrar hur ni tänkte med namn till Dante – både för o efternamn?
Vet att du pratade i någon podd om att ni hade flera alternativ – vilka hade ni mer o hade ni några favoriter om det hade varit en flicka?
Har för mig att ett av namnen va Frank Forni – alltså så himla gulligt det hade varit! 🙂
Tycker det är så roligt med namn!
Hej Michaela! Tack för att du postade vart ert spjälskydd är ifrån, jag letar också! Min 8-månaders har sovit kasst från födseln och nu tänker jag mysa till sängen och hoppas det ska hjälpa haha. Ville bara fråga – passar det skyddet till den ovala stokke-sängen? Tack för fin blogg och god jul!