Fredag!

FREDAG!

Såhär känns min fredag:

Knepig, för jag sitter med en sista tråd i ett projekt som jag hoppas av hela mitt hjärta ska gå i lås. En tråd där jag har bett om en tjänst och hoppas att jag får den och inte kalla handen.

Pirrig, för jag väntar på att få signa något väldigt roligt som jag bara kunnat drömma om!

Med en gnutta huvudvärk då min mejl blir tyngre för varje kvart som går känns det som. Igår satt jag på kontoret till 18 och bara gasade ut grejer men ändå känns mejlen lika tung idag igen. Så mycket att svara på som kräver fokus men också så skön känsla när allt är klart!

Mysig för jag jobbar hemifrån, tvättar trehundra maskiner tvätt och duschade i 20 minuter innan min arbetsdag började. Så skönt att få duscha, sätta på sig nytvättade kläder och krypa ner i soffan med datorn. Helt klart lättare att beta av mejlskörden med den här känslan i kroppen!

Att det är sol, helg och fredag är inte heller fy skam. Känslan av att jag ska hämta Dante på föris, vara ute och leka länge, gå hem och bada tillsammans för att sedan äta något gott och öppna en riktigt bra flaska vin med Damon är helt fantastisk. Vi har mycket saker att fira den här veckan med Baby Journey så det ska vi göra!

Vad tycker ni förresten om mitt nya rosa påslakanset från Meli Meli som jag unnade mig i veckan? Kände att jag behövde fira det faktum att vi har fått sova lite bättre senaste tiden haha… så varför inte fira med ett riktigt fint bädd-set? Tycker rosa är så fint till rött också så det blir perfekt till julen! 

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Uppdatering: 16 månader med Dante

Idag blir Dantis hela 16 månader, det vill säga 1 år och 4 månader, gammal! Min lilla kille. Som hela tiden lär sig massa nya bus, kan säga SVAMP från ingenstans och skriker mamma eller pappa när vi kommer hem från jobbet.

Igår hade jag första kvartssamtalet med Dantes förskolepedagog. Det var ett kort samtal såhär två månader in och sedan blir det ett utvecklingssamtal till våren. Jag kände mig så otroligt vuxen när vi pratade i telefon; Har jag verkligen ett kvartssamtal med min sons pedagog just nu? Men ja, det hade jag ju. Ett samtal som gjorde mitt hjärta flera gånger större, jag kunde nästan känna hur det krampaktigt växte medan hon pratade på om min son. Precis som vår uppfattning trivs han väldigt bra på förskolan, han har verkligen kommit in i rutinerna och både äter & sover jättebra om dagarna. Han är nyfiken och vill gärna haka på de lite större barnen. Han tar efter det mesta som de gör, både utveckling och busen (något vi märker när han kommer hem vissa dagar och helt plötligt gör något knäppt och skrattar högt för sig själv, haha). Från ingenstans börjar talet släppa och pedagogerna säger att det kommer något nytt ord nästan varje dag nu.

Jag var så glad när vi la på över att han har det så bra där och så stolt över att hon pratade så gott om min lilla kille. “Hur är hans humör?” frågade jag. “Jo det går upp och ner, vi vet vad han vill om man säger så” sa hon och skrattade. Precis som hemma alltså: tydligt, mycket känslor och massa kärlek.

Hans favoritoutfit med massa gurkor pga favoritboken är “Här dansar Herr Gurka” 

På hemmafronten är allt hur bra som helst förutom två saker. Sömnen är fortfarande ingen lätt match men senaste tiden har varit lite bättre, som det är i perioder för oss. Hittills har det alltid kommit bakslag men vi njuter av de bra nätterna vi får! Sedan har han börjat testa gränser genom att få skrikutbrott ibland när han inte får som han vill. Alltså han blir HELT hysterisk. Om han till exempel har fått tag på något i lägenheten som han inte ska leka med (typ toalettborsten… kräks!) och jag tar den ifrån honom kan han skrika tills han nästan spyr. Jag är hård på mitt nej så jag ger inte med mig men försöker visa att vi kan leka med något annat och trösta honom. Gör jag rätt eller hur ska man agera vid ett skrikutbrott? Jag vägrar ge med mig utan vill att han lär sig att nej är nej. Jag säger inte nej ofta utan det är när det är något som faktiskt inte är okej, typ försöka dra ner en lampa, slicka på en toalettborste eller springa ut i gatan. Förstår ju att detta är starten på en lång rad av skrikutbrott med tanke på hans dramatiska personlighet men vill agera rätt från start så det blir så bra som möjligt för oss alla <3

Men! Jag njuter, herregud vad jag njuter. Han har fortfarande ett stort behov av fysisk närhet och vi är nära varandra mest hela tiden. Han brukar krypa upp i soffan med sin snuttis så vill han att man ska sitta med honom och så tittar vi lite på Nyhetsmorgon eller Efter Fem tillsammans. Ibland tar vi en paus framför Greta Gris eller så läser vi en av alla hans tiotals favoritböcker. Han leker en del själv, gillar att bygga saker och leka med bilar, skriker boll när han ser en och är besatt av hallon.

Dante ♥

Läs uppdateringen om 15 månader här!

  1. Jag tänker att han är för liten för att förstå att “ett nej är ett nej”, men att det såklart inte hindrar att man ibland måste säga nej och plocka bort de små från situationen. Jag brukar tänka att det är okej att vår dotter (drygt 13 månader) blir arg när hon inte får som hon vill. Då skriker hon och lägger sig på golvet och försöker dunka huvudet i golvet.. jag hindrar henne såklart från att skada sig, men bekräftar att jag förstår att hon blev arg för att jag plockade bort det hon lekte med (eller vad det nu är). Och så får hon vara arg en liten stund och sedan försöker jag avleda med något annat. Det är ju inte farligt att känna känslor även om det är lite jobbigt med små älsklingar som har väldigt mycket känslor som de inte riktigt kan reglera 😅

  2. Här har vi haft otaliga skrikutbrott, nästan varje dag 😂 när de är så små som Dante tänker jag att det mest handlar om att ta av dem det som de inte ska ha och ersätta med något annat. Ett skrikutbrott brukar jag låta ha sin gång bara. I den åldern har de varken språket eller förmågan att hantera ilskan på annats sätt.

  3. Fina fina Dante! 😊
    Känner igen mig så mycket i honom. Min dotter är 16,5 månad och hon har också fått ett sjukt humör. Här om dagen fick hon ett raseriutbrott och stod och gallskrek i fem minuter. Man kunde tro att hela världen gått under, men verkligheten var att hon missade papperskorgen när hon skulle slänga sitt äpple, alltså haha. Man blir knäpp men kan samtidigt inte låta bli att skratta. Var inte alls beredd på att den här bestämdheten kunde komma såhär tidigt 😂

    Önskar jag kunde ge dig något tips om sömnen, men vi har det precis som er. Hon sover så fruktansvärt dåligt. Man börjar bli lagom less på att gå omkring som en zombie om dagarna.

    Tack för att du är så ärlig här, det gör det lite lättare för mig att veta att jag inte är ensam. Kram

  4. Samma här med skrikutbrotten med vår dotter, men tänker att det kommer bli bättre när vi kan prata mer med henne och få henne att förstå ’varför’ hon inte får leka med vissa saker. Men jag gör som du, avleder med något annat och det funkar för det mesta. Ordet ’stopp’ går också bättre än ’nej’ har vi märkt. Då blir hon inte lika sur och man hinner hindra henne innan det verkligen blir NEJ! 🤣

  5. Jag tror på att inte underskatta hur mycket dom förstår och jag är samtidigt alltid noga med att visa att jag respekterar hans känslor. För mig är det jätteviktigt att han alltid ska känna att jag inte ignorerar att han är ledsen men tyvärr kan han ändå inte få som han vill. Jag har ett dåligt minne från när jag var barn och min mamma inte tog mig på allvar när jag var ledsen och jag har alltid detta i bakhuvudet… Man vet aldrig vad som verkligen känns viktigt för ett barn och gud förbude att han verkligen känner sig förkrossad och jag bara “äh, nej gå o lek med något annat”. Jag brukar säga Nej följt utav en förklarning varför. Och jag brukar krama honom och säga att “Jag är verkligen ledsen att du är ledsen, jag vill inte att du ska vara det men tyvärr kan du inte leka med toa-borsten. Den är full med baciller, du kanske får dem i munnen och sen blir du sjuk och får ont i magen” och jag gör det så många gånger det behövs. Jag tycker att han brukar förstå, t.ex. har han börjar säga “Aj” och tar på magen när jag brukar säga “Du blir sjuk och får ont i magen” eller när jag säger “Du kan få en stöt och det gör jätteont och är jättefarligt om du leker med kontaktuttag” och då säger han också “Aj” och tar sig på huvudet. Men ja.. ibland överväger man ju att låtsas som att man inte ser bara för o slippa säga “Nej” och höra en massa skrik och gråt haha.. Men sen tvingar jag mig alltid att ta tag i det.. Man måste gå igenom det ju annars lär de sig inte. Men jag har i alla fall känslan av att min son uppskattar en förklarning till varför han inte får göra dittan och dattan och inte bara “Nej”. Så gör jag i alla fall!

  6. P.s jag personligen tror inte på metoden “Ersätt med något annant” om man tar något ifrån dem. Jag vill att min son ska lära sig att man inte nödvändigtvis måste ha något att underhålla sig med hela tiden. Jag vill att han ska acceptera ett nej, jag vill inte att allt ska behöva bli “Nej, men här har du detta istället” för hur blir det den dagen du är någonstans och säger nej men inte har något annat att erbjuda? Typ om du säger nej till en leksak i en leksaksbutik?

    1. Jag tänker att det handlar om att avleda barnen.. Små barn har inte förmågan att kunna reglera känslorna inom sig, reflektera och se konsekvenser av sitt handlande. Dessa förmågor kommer först i sexårsåldern då de tar ett rejält språng i sin utveckling. Därför, tänker jag, att de inte heller gör kopplingen att skriker jag så får jag någonting annat och därför använder jag mig utav den metoden i t.ex. leksaksaffären. De gör helt enkelt inte den kopplingen. Så därför tänker jag att avleda är bara en stor hjälp för våra barn för att kunna förflytta fokus från en känsla till en annan <3

  7. Är verkligen ingen expert, men tycker det låter som att du gör “rätt” med Dante och hans skrikutbrott. Barn måste få testa 1000 gånger om innan det har fastnat för dem vad som är rätt och fel/tillåtet. Vad Dante gör är precis vad alla barn ska göra, testa och undersöka vad som funkar och inte funkar i livet. Skrikutbrotten kommer ju då små barn ännu inte har lärt sig att självreglera sina känslor, allt som känns kommer ut utan filter, ganska härligt ändå. Jag tror på att tillåta barnets känslor. Sitta med och bekräfta vad som händer. Prata högt om hans känslor. “Jag ser att du blev ledsen när jag tog toalettborsten, det gjorde dig arg, jag hör att du är arg, Dante skriker högt” osv osv. Tror inte på att avleda och ersätta, dvs ge något annat för att han ska glömma bort det han inte fick ha. Då tar man också ifrån honom möjligheten att öva på att känna sina känslor, processa dem och lugna ner sig – en viktig egenskap att lära sig! Så låt honom skrika och försök att vara så lugn och neutral inställd som möjligt till alla dessa “utbrott” 🙂

  8. Vet inte om han är lite för liten men när vår dotter blir sådär ledsen/hysterisk brukar vi säga ”vill du ha en kram?” 4/5 gånger vill hon det och vi kramas så hon blir lugn, sen förklarar vi varför vi sagt nej till den specifika grejen. Oftast handlar det ju om att de inte ska skadas, bli sjuka eller ha sönder saker som då kan va farliga.

  9. Hej!
    Jag har inga barn själv än, men följer många som har barn. En instagram som heter biglittlefeelings verkar vara väldigt poppis hos många när det handlar om att hantera utbrott och vilka verktyg man kan använda sig av. Har som sagt inga barn själv så vet inte hur effektiva tipsen är, haha, men kanske är intressant att läsa om iallafall!
    Hoppas att du får en fantastisk fredag och helg!
    Kram

  10. Vill också tipsa om ett helt fantastiskt instagramkonto som verkligen får en som förälder att reflektera och fundera: petrakrantz

  11. Hej kära du! Vill tipsa dig (och alla som läser detta och är förälder eller har barn i din närhet) att kolla in @drbeckyathome på Instagram. Blir tårögd över hur kärleksfullt hon behandlar ämnet föräldraskap och kommer med så mycket pepp och konkreta tips! Kram!

  12. Jag har inte barn själv och det är nog inte aktuellt än på ett tag, men alltså vilken MYSIG text. Jag älskar att läsa Dantes uppdateringar. Älskar att du beskriver hans personlighet som dramatisk. Så gulligt haha

    1. Haha! Gulle dig <3 Så kul att någon som inte har barn i samma ålder ändå kan uppskatta dessa små uppdateringar 🙂 Jag skriver dem mest för mitt eget minnes skull, så kul att ha sparat i framtiden om hur han var som litet barn. Puss!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Torsdagssnack

Hej torsdagssnäckor!

Nä men det har inte gått att blogga senaste dagarna för det har varit för mycket som har hänt. Inte på schemat alltså, utan bara i mitt liv generellt. Stora och små beslut som har känts pirriga, omvälvande, roliga och kärleksfulla. Förra veckans dipp är som BORTBLÅST. Jag lyssnar inåt denna vecka och känner att jag har universum på min sida.

Hur mår du idag?

Den här torsdagen har jag betat av mejlen, fotat ett samarbete, haft två telefonmöten och gjort en videointervju med SVT för deras kulturnyheter som släpps här i dagarna, säger till! Nu ska jag skriva ihop uppdateringen om Dante 16 (!!!) månader så kika in på den om ett tag igen.

Undrar om man ska äta något gott ikväll? Fira livet? Kanske sätta på mig något av alla nya plagg jag unnat mig den här veckan? Så får det bli, om min kära fästman är på humör vill säga. Hoppas. Hur ledsen blir man förresten inte när man är i osynk med feeling hemma? Typ när man själv har fredagsfeeling vin och musik och den andra har mjukisar och Idol eller man känner för att äta godis i soffan till middag och den andra vill göra 3-rätters med lägenhetens dyraste flaska rödpang. Bästa känslan de dagarna man verkligen är i synk och vill göra precis samma sak! Måste erkänna att D oftare är den som vill ha lite festligt hemma medan jag är mer myspersonen, men ett gott glas vin tackar jag sällan nej till om vi ska äta något smarrigt.

Slutbabblat, hörs snart!

  1. Å så härligt, älskar att känna sån feeling när som helst i veckan! Vi lyxar också till det ganska ofta även om det är mitt i veckan. Vi har den andra lockdown här i Frankrike så det är toppen att äta nått gott med nått gott vin till mitt i veckan 🙂 det skadar inte att min man har en vinbutik också. Ha en superhärlig kväll och tack för en mysig blogg.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Färgglada klänningar, boksläpp och äppelpaj

Ska vi kika på senaste veckan i bilder? Ja, det gör vi.

I måndags fick jag hem bud med massa fina kläder inför mina olika media-framträdanden jag skulle göra. Adoore och Stylein blev det den här gången för båda är genier.

Den här klänningen släpps i vår hos Adoore, jag tyckte att det kändes kul med något färgglatt i gråa november. Jag fotade sittandes eftersom jag visste att jag skulle sitta i tv 🙂

Och den här bruna outfiten är så fin! Jag har fortfarande kvar den hemma, det är ett presslån men jag funderar faktiskt på att köpa loss tröjan och byxorna från Stylein. Vad tycker ni, ska jag unna mig det?

Dante som tittar på sin mamma innan föris ♥

Mamman på väg in till P4 med Titti Schultz. Hon är så proffsig, älskar att gästa henne.

Två minuter innan jag skulle gå live hos SVT! Det var min vän Carolina som jobbar där som gjorde intervjun så jag slapp vara så nervös, SKÖNT!

Nöjd tjej på väg därifrån i milslånga, helt öde, SVT-korridorer.

Raka jeans från Stylein och svart sidenblus från Ahlvar.

Känslan efter en lång jobbvecka att åka hem, hoppa i parkvänliga kläder och hämta lilleman för att leka tillsammans.

Kom dock en kvart sent till förskolan som hade ringt Damon och frågat var jag var, sån panik! Men jag stod med en pojke som inte hittade sin pappa och jag kunde inte svara i telefon eftersom vi försökte ringa pappan i fråga. Allt löste sig dock och pappan kom!

Alla pressevent är digitala nu istället. Så i torsdags kom Twist & Tango hem till mig med lunch och så kollade jag visningen live!

Jag har äntligen fått träffa Mio och Jossan efter en månad. Gud vad jag har längtat efter att ses, det var SÅ kul att höra om förlossningen och alla känslor! Jossan strålade och Mio var bland det minsta och gulligaste jag skådat. Åh jag ville bara hålla men förhoppningsvis får jag göra det om några månader.

Fredagsbud och höstfärger.

Dante i parken: går raka vägen fram till någon i hans egen storlek, ler det största han kan och säger “hej” tills han får vara med i leken.

Stolt mamma? Nej men vi hörs.

Totemes skyltfönster på Biblioteksgatan när vi var på väg hem från parken. Sanslöst vackert.

Knäckig äppelpaj med vaniljglass som får kvällarna att kännas mysiga istället för tråkiga.

Fin vecka ändå ♥

  1. Bästa Michaela!
    Några grejer:

    1: apsnygg i lila!
    2: köp grejerna från style in- unna dej efter allt bra som hänt!
    3: kul att se dej i blåjeans!
    4: älskar dina kanaler- öppen, ärlig, inspirerande!
    5: kram!

  2. Du skall absolut unna dig, såååå fin i outfiten och efter en bokrelease så förtjänar du ju alllttttttt :):):)

  3. Alltså haha ringer dom om man är 15 min sen?!? 😳 då skulle mina barns fsk ringa mig mer ofta än sällan 😂

  4. Hej!

    Kommer det inga nya bakgrunder till dator och mobil för november månad? Hittar endast fjolårets på forni.se.

  5. Hej! Vad har du för storlek på ditt Henri Matisse print? Har du tips på budgetförslag på din sänggaval? 🙂 tusen tack på förhand! Kram

  6. Hoppas du aldrig slutar blogga, har nog läst din blogg i hälften av mitt liv och jag älskar den! Världens mysigaste stund 🙂 Stor kram!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

WEEKLY PLANS

God morgon mina hjärtan!

Det fick bli några dagars paus här inne för jag kände att jag behövde det just förra veckan. Jag tycker att det är så ironiskt att jag svarade på en fråga i Frågor med Forni där jag beskrev hur trist det är med klimatet på sociala medier just nu, och som svar ramlade det in en drös negativa kommentarer. Jag har verkligen lärt mig en sak under mina 16 år i det här yrket: att svara på negativa kommentarer och försöka bemöta dem på ett sätt som rättfärdigar vad man själv tycker och känner slutar 98% av gångerna i mer negativa kommentarer. Min slutsats? Det är personer som inte vill mötas eller sätta sig in i hur det känns för mig som influencer när ett påhopp kommer. Därför varken godkänner eller besvarar jag negativa kommentarer längre, för det leder nästan aldrig till någon bättre plats. Det andra jag har lärt mig är att det bästa jag kan göra är att ignorera det otrevliga helt och låtsas om som att det inte finns – men det går inte riktigt i linje med vem jag är som person. Jag är ju en person som står upp för mig själv och det är viktigt för mig att hela tiden visa att man kan inte bete sig hur som helst mot någon bara för att det sker bakom en skärm. Så ibland tillåter jag mig själv att agera utifrån min person och inte utifrån vad som är “smartast” men då slutar det nästan alltid med att jag bara blir mer ledsen eller besviken eftersom det bara kommer mer negativt. Det blir så när man försöker diskutera ens liv, val och handlingar med en person som inte tycker om en.

Med det sagt!

Så pratar vi inte mer om den stämningen nu. Men jag ville i alla fall att ni andra som är så sjukt positiva och schyssta här inne ska veta att tyvärr blir jag så pass påverkad av negativitet att det tar bort lusten från jobbet stundtals. Och jag har alltid sagt att jag inte ska göra det här om jag inte mår bra av det. Just nu är det mycket bättre energi inne på min Instagram (trolig teori: för man måste ha ett konto där!) så då har jag lagt krutet där inne denna vecka. Jag hoppas att ni som läser min blogg även följer mig där! Och så finns ju magasinet och alla andra bloggar här inne varje dag som ni kan dyka in i.

För att prata om någon som berör oss alla, hur mår ni just nu i pandemin? Jag tar in från olika håll hur mycket det drabbar människor men på helt olika sätt. Den som är i riskgrupp blir ensam, den som är rädd för att bli smittad blir besviken, den som har ett stort socialt behov blir uppgiven, den som förlorar sitt jobb blir ledsen. Alla känner saker i den här pandemin, olika människor på olika sätt. Alla drabbas. Personligen så har jag fortfarande antikroppar vilket gör att jag inte är rädd för att bli smittad, men jag har andra saker som tynger mig. Människor jag älskar som tvingas sitta isolerade och börjar må riktigt dåligt av det. Familj som inte får träffa Dante och har längtat sen i februari när Corona kom. Och så den sociala distansen som går väldigt mycket emot mitt extrema behov av social stimulans. Det är självklart att restriktionerna är lättare för vissa än andra att acceptera beroende på vad för typ av person man är. Den som lever med en familj och har ett lugnt familjeliv har naturligtvis lättare att anpassa sig än den som lever i singelhushåll. Jag saknar bara att få leva som vanligt, samla på mig minnen med mina kompisar, resa med min familj, uppleva saker, röra vid människor, prata, skratta och umgås. Det ligger verkligen inte i min natur att distansera mig och den här veckan har jag haft en liten dipp.

Sedan har det även varit lite grejer på det privata planet som har varit tuffa senaste tiden som inte har med någon pandemi att göra men som har varit väldigt jobbigt. Jag känner så stort behov av att bli omhändertagen för hela mitt fokus har gått till att ta hand om andra. Det har varit mycket tårar men jag ska göra det jag kan för att hitta pepp igen under denna vecka och jag tror att ledordet får bli: self care ♥

Min vanliga veckolista känns ju ganska irrelevant just nu när man inte gör någonting, eller vad tycker ni? Jag ska i alla fall jobba på som vanligt, hänga med min lilla familj och så kör vi nästa Learn from the Expert på onsdag kl 14.30 med Petra för att prata om Adoore! Perfekt för er som är nyfikna på hennes klänningar och vill veta mer om passform, storlekar, känsla etc.

Ha en fin dag nu så hörs vi lite senare!

Måndag på kontoret, jag behövde ordna med lite saker här så gick in en sväng idag!

  1. Hoppas att du slipper massa tråkiga kommentarer framöver så du känner att det är roligt att blogga igen! Tills dess följer jag dig med glädje på instagram, tycker det är lika roligt att se vad du har för dig där (videon du postade på Dante när han såg dig på TV och sa ”mamma”??? Nej jag dog det var det sötaste jag sett)!

    Den här pandemin påverkar även mig som student såväl som alla andra. Är trött på Zoom-föreläsningar och saknar att gå till skolan. Saknar att träffa mina kurskompisar för att plugga eller sitta på föreläsningar tillsammans, saknar att ha seminarier IRL, saknar att kunna hänga på biblioteket. Det känns extra tråkigt då jag tar examen nu i januari och det är många jag pluggar med som jag inte har träffat sen i våras då undervisningen gick över till distans. Känns också supertråkigt att vi inte kommer ha någon vanlig examenceremoni. Jag vet att det är en liten grej i den här stora pandemin, men efter att ha pluggat i 3,5 år har jag alltid sett fram emot dagen jag tar examen och för mig är det en jättestor händelse. Att inte få chansen att klä upp sig ordentligt, ha en ceremoni med alla mina klasskamrater, få gå upp och ta emot sitt diplom för att sedan gå ut och dricka bubbel och fira med mina vänner från klassen och sedan med mina vänner och familj, alltså näää är SÅ BESVIKEN OCH LEDSEN. Kommer såklart försöka fira på något coronasäkert sätt, men det känns ändå så jävla synd.

  2. Så tråkigt att höra om alla negativa kommentarer, jag som är en trogen följare kommenterar för sällan. Vill bara ge dig pepp och att jag älskar ditt flöde av inspiration tillsammans med en härlig kombo av personligt, mode, familj och allt däremellan :).

    Jag tycker det är SÅ tråkigt med de här restriktionerna, dels såklart av oro men tyvärr tar egoisten i mig över och jag mår, precis som du, inte bra av den här distansen och avsaknaden av mitt normala sociala liv. Saknar att få klä upp mig, strosa på stan, middagar med vänner på restaurang. Jag lever inte i ett singelhushåll vilket jag är extra glad för just nu, men tycker det är så deppigt ändå.

    Det roligaste just nu är mitt arbete som är hyfsat normalt med en del kontorsdagar ändå. Som tur var har jag underbara kollegor som jag känner är okej att hänga med lite extra då vi ändå ses hela tiden. Märker att jag lagt till extra träning i mitt liv vilket ju är positivt, men tror också det dels beror på att min energi går inte åt som tidigare när veckorna annars är rätt fullplanerade. Ska gifta mig till sommaren och nu känns det till och med svårt, så ovisst allt. Men en dag är vi över detta. Kram till dig!

  3. Hej kära M,
    Jag är en av dina läsare som verkligen uppskattar vad du gör, hur du förmedlar din vardag, hur du bemöter ris och ros.
    Hoppas det negativa klimatet vänder för detta vi lever i nu är nog tyvärr inte kortvarigt utan vem vet hur länge denna pandemi kan hålla på?!?
    Hoppas ni får en fin helg både du Michaela och alla ni andra!

  4. Jag vill bara säga att det här är min favoritplats på internet. Jag är så tacksam för all inspiration jag får ifrån dig och har fått genom alla år! <3 Jag önskar så att alla kunde sluta med sina pekpinnar, för jag är rädd att du/ni inte kommer orka längre. Jag hoppas att klimatet blir bättre när vi närmar oss julen, folk brukar väl bli snällare runt jul?

  5. Hej Michaela! Hoppas du har fått en bra start på veckan, din blogg är verkligen en favoritplats som någon skrev här ovan och jag ser fram emot det lika mycket varje gång att titta in och läsa här 🙂 Ta hand om dig och selfcare låter som ett bra ledord för veckan!

  6. Frågor till forni:
    Hej Michaela!
    Jag tror jag har fastnat sen jag blev dumpad.
    Har du någonsin varit där? Och hur tog du dig ur det?
    Jag mår dåligt varenda dag och har gjort i 1,5 års tid, sen jag blev dumpad. Jag känner att jag inte duger och känner mig så ensam. Fick höra från mitt ex att han inte riktigt visste om han ens var kär i mig under tiden vi var tillsammans. Jag känner mig så sviken och har svårt att gå vidare och bli lycklig igen. Hur ska man veta att någon älskar en och vill vara med en när man fått höra det där?
    Kramar!

  7. Hej Michaela! Vill börja med att säga att jag tycker att du är grym, du verkar vara en av de relativt få influencers som faktiskt verkar försöka följa de restriktioner vi lever under. Tack för det! Jag håller helt med dig om att klimatet på nätet ofta är alldeles för hårt och otrevligt, men jag tycker samtidigt att det måste finnas rum för att kritisera influencers precis som andra människor kan bli kritiserade i sin yrkesroll, utan att det tas som ett personligt påhopp. Självklart ska kritik framföras på ett konstruktivt sätt, och det ska riktas mot handlingar och inte mot personen i sig.
    Med det sagt, du skriver om kommentarer av personer som inte vill mötas eller sätta sig in i hur det känns för en influencer. Jag har full förståelse för att det kan vara obehagligt att få kritik, och som sagt tycker jag det är oerhört viktigt att kritik framförs på rätt sätt, men jag skulle ändå vilja fråga dig: upplever du att du vill mötas och sätta dig in i hur det känns för personerna som ger dig kritik? En del kritik är såklart helt obefogad, men mycket kritik grundar ju sig faktiskt i att något du skrivit har skapat en negativ känsla hos läsaren. Jag som läsare blir väldigt illa berörd av att se influencers (allmänt, inte specifikt dig) som går i butiker, går till frisören, går till gymmet, bjuder över vänner på middagar etc, när jag själv kämpar med att följa restriktionerna till punkt och pricka för att bli av med dem så snart som möjligt. Det funkar inte i en pandemi att tänka att alla ska sköta sig själva och ingen ska lägga sig i vad någon annan gör, för vad andra gör påverkar mig i allra högsta grad. Vad andra gör avgör om jag kommer kunna träffa min familj till jul (som jag inte sett sedan förra julen), vad andra gör avgör om min syster som jobbar som läkare på covid-IVA kommer gå in i väggen eller inte, och vad andra gör avgör om någon i min närhet kommer bli allvarligt sjuk av den här skiten eller inte. Vi sitter ALLA i samma båt när det gäller det här viruset, och då funkar det inte att komma med ursäkter och strunta i restriktionerna för att man tycker att man själv vet bättre (OBS säger inte att du gör det, men det är den attityden jag uppfattat hos många influencers). Vi måste hjälpas åt, och när man ser någon som uppenbart går emot de restriktioner som finns så måste vi även hjälpas åt att få den personen att ändra sitt beteende. Självklart ska det göras på ett trevligt och sakligt sätt, men det måste vara okej att säga till personer som uppenbart bryter mot restriktionerna att det räcker nu, utan att stämplas som att man bidrar med negativ energi och hat.

    1. Jag känner inte Michaela men jag upplever att hon är en person som är mycket bra på att ta konstruktiv kritik, självrannsakar sig själv mer än de flesta och har inga problem med att säga “jag gjorde fel, förlåt, jag ska försöka göra bättre”. Kommentarerna som Michaela pratar om tror jag inte är kommentarer med en “konstruktiv kritik” karaktär utan rakt igenom nedbrytande och elaka kommentarer, ord och meningar med en illasinnad bakomliggande energi som ingen människa ska behöva få slängt i sitt ansikte varje sig privat eller på jobbet.

  8. Skickar styrkekramar från Kalifornien som varit i lockdown med ganska strikta restriktioner sen i Mars(!). För några veckor sedan öppnade lekplatserna igen så det passar vi på att göra så länge man får…

  9. Jag känner att Corona verkligen börjar påverka mig nu. Är singel, bor själv, jobbar hemifrån och restriktionerna blir allt hårdare. Är så trött och ledsen. Sen blir jag än mer ledsen när jag tänker på de som har det ännu värre än mig. Men kan ändå inte hjälpa att tycka synd om mig själv. Fyllde precis 33 och tack vare Corona har mitt liv stått still, inte kunnat träffa en partner, inte kommit nånstans på jobbet då allt bara står still. Inte heller kunnat byta jobb då det känns så osäkert…

  10. Jag lyssnade på din live den dagen du släppte boken och oj så mysig den var. Det var så himla vackert allting, med alla känslor du förmedlade.
    Det kändes nästan som när man satt med sin bästa vän. Jag har själv läst en del “om dig” på evempelvis en viss tråkig blogg och tänkte när jag såg på liven vilken otroligt fin och mjuk person du verkar vara. Det lös genom skärmen vilken värme och kärlek du utstrålar. Hur kan man ens skriva elaka saker till de man inte känner? Tänker att de som nödvändigtvis känner sig tvungna att häva ur sig det dem tycker, har förmodligen inte följt dig. De känner bara ett behov av att sprida negativ energi. Hoppas du slipper tråkiga kommentarer framöver.
    Stor kram!

  11. Hej Michaela! Vill bara lämna en kommentar och berätta hur mycket jag uppskattar din blogg. Du skrev ett inlägg för ett tag sedan som berörde det faktum att många väljer att sluta blogga till förmån för sina andra kanaler och som inbiten bloggfantast så är jag så glad över att du vill fortsätta skriva om ditt liv när många andra väljer att sluta. Jag hoppas att det blir mer positiv stämning här inne framöver så att du fortsätter att känna lust till att skriva och dela med dig. Tack för ditt arbete!

  12. Vill först börja med att säga att jag verkligen uppskattar artiklarna ni publicerar här på forni. Känns som att det kommer nya oftare nu? Mycket kul!
    Ang pandemin så tycker jag nästan att det känns värre nu än i våras. Då hade jag fortfarande hopp om att det snart skulle vara över.. är så trött på att konstant vara orolig 😔

  13. Du är helt underbar och sprider sån värme rakt genom skärmen!!! Vilket är helt otroligt hur det ens är möjligt?! Tack för den värme, genuinitet och klokhet du sprider i världen. Den behövs. 🙂

  14. Citat från Nedra Glower Tawwab (nedratawwab på instagram), en helt fantastisk terapist, när hon fick frågan “Wondering if you do get internet bullies – do you respons?”

    “No. I have a boundary of not arguing with strangers. I would not argue with a person in a grocery line and I’m not arguing with a person in my comments or DM’s. It takes too much energy. I’m not in this space to convince people to think like me or try to understand me. They don’t know me. I block people who don’t excessive their freedom to unfollow me”.

    Influenser eller ej. INGEN behöver ge av sin tid och energi till någon som redan från början har bestämt sig för att missförstå dig eller endast vara elak. Förstår din vilja att stå upp för dig själv och vilja säga ifrån. Men tänk också på att en del av emotionellt självskadebeteende är att dela med sig av sig själv till personer som inte kan eller vill supporta dig.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

sub archi