Inskolningen – så går det

Nu är vi inne på andra inskolningsveckan för Dante på förskolan! Alla förskolor har olika sätt att skola in och speciellt nu under Corona, så för er som är nyfikna vill jag ändå ge en heads up på att er inskolning kanske inte ser ut som vår!

I alla fall, Jag och D har kört varannan dag och första dagen var jag med. Då var vi där i ungefär 1 1/2 timme och jag var med hela tiden. Dante tyckte det var väldigt roligt med alla leksaker och man märkte att han var van från Öppna Förskolan som vi har varit på några gånger. När det var dags att gå märkte man däremot att han var klar, han pekade på dörren och blev lite gnällig (det var precis innan lunch). Varje dag har han blivit gnällig vid den tiden oavsett om vi varit med eller inte och det slog mig när pedagogerna berättade det att han tappar ofta humöret hemma då också. Hungrig, trött och klar med förmiddagen helt enkelt.

Andra dagen var han själv i 45 minuter och åt lunch med sitt gäng, sedan hämtade D direkt efteråt så fick han vila hemma. Tredje dagen testade vi att låta honom vila där och han sov i 1 1/2 timme (!). När jag hämtade honom sa pedagogen “Vilken trygg liten kille ni har” och då blev jag gråtig. Därefter har vi låtit honom vara där några timmar själv om dagen. Peppar peppar ta i trä, men hittills känns det som att han anpassar sig väl och tycker det är roligt på förskolan. Han har inte betett sig annorlunda när vi har hämtat honom utan är samma glada kille som vanligt. Däremot har han processat en del på natten och i förra veckan hade han några nätter med orolig sömn. Många hade sagt till mig att barnen sover dåligt under inskolningen och förra veckan stämde det verkligen in hos oss! Det tog han dock igen i natt med att sova hela natten med bara ett (!) uppvak i fem (!) minuter. Förhoppningsvis hjälper förskolan till att stimulera honom så att han är trött och slut när han lägger sig. Han är ju en liten kille med mycket energi så han verkar tycka om att få springa omkring där och leka med sina nya kompisar.

Pedagogerna verkar vara helt underbara. De är åtta barn och två pedagoger i hans lilla klass och jag är kär i hela bunten. Så förstående pedagoger med mycket kärlek, närhet och tålamod. De andra barnen är så gulliga, de är alla födda samma år så de leker på samma förutsättningar. Varje dag går de ut på utflykt på förmiddagen, igår var de i en park och letade naturmaterial vilket passar vår lilla kille perfekt då han är besatt av stenar och löv (som alla andra 1-åringar jag känner!). De får god mat och han har hittills somnat gott på alla sina vilor. Vi har hämtat direkt efter vilan och kommer göra så hela den här veckan, sedan får han vara kvar en liten stund efter vilan efter denna vecka om allt känns bra.

Som ni vet har vi haft en hel del struggle senaste året. Dåliga nätter, magproblem och öronstrul. Det blev inte det lättaste första året. Så jag hoppas att det här med förskola fortsätter kännas såhär bra för oss, då jag vet att det kan en sak som blir tuff att ta sig igenom. Det hade varit så fint om det här gick bra.

Sist men inte minst vill jag säga att det har varit mycket tuffare rent emotionellt för mig än för honom. Jag har gråtit så mycket. Jag har aldrig varit mamman som känt att jag är den enda som kan ta hand om honom – det är helt enkelt inte så jag är. Jag litar på att andra människor kan ta hand om honom hur bra som helst, så det är inte där det jobbiga ligger för mig. Utan känslan av att vi går in i en ny period som familj, att bebisåret är över och att vi bygger en ny vardag tillsammans. Att jag har längtat hit så mycket när bebistiden varit som tuffast och nu när jag är här vill jag bara gråta över hur stor, fin och modig han är. Jag har dåligt samvete över hur jobbigt jag har tyckt att det har varit, men försöker samtidigt att vara mer förlåtande mot mig själv trots att det inte är lätt. Jag älskar honom så mycket och jag är så stolt över honom. När jag ser hans lilla hylla på föris och får uppdateringar i förskolans app med bilder på honom i skogen, då krackelerar jag av kärlek.

Är ni fler där ute som skolar in nu efter sommaren? I sådana fall, hur har det gått för er? Vore kul att höra!

GÅR SÖNDER

  1. Åh jag känner såå igen mig! Har skolat in två barn på förskola och när den minsta (sista!!) ungen var sin första hela dag på förskolan och jag gick hem till ett tomt hus för att jobba ett par timmar så bröt jag samman helt 😆 Jag kände mig lättad, sorgsen, glad, stolt och nervös på samma gång. Man är liksom klar med en viktig del av ”småbarnstiden” även om de ju är små läääänge till! En konstig känsla 💜 jag kan dock intyga att det blir roligare och bättre med barnen med tiden så även om den här eran är över så väntar helt fantastiska tiden framöver 😘

  2. Blir såå glad av att läsa detta inlägg. Så härligt att det går så bra för Dante 🙂
    Vi har precis skolat in vår son också vilket har gått över all förväntan. Han trivs så himla bra och är så glad när han kommer till förskolan på morgonen. Vi skolade in sent, vid 2,5 års ålder och har fått en hel del frågor och kritik angående det så det känns härligt att det funkat så bra med inskolningen :). Hoppas verkligen att det håller i sig.

    1. Vad fint att det går så bra för er! Vi har också fått kritik fast omvänt, att det skulle vara för tidigt, då är det härligt att det ändå känns såhär bra! Från vänner och bekanta har vi bara fått pepp dock och det är jag tacksam för 🤍

  3. Vi står i kö för att BYTA förskola (buhuu) för våran treåring pga flytt.
    Känner mig hemsk som drar bort henne från sina älskade vänner och fröknar..

    1. Hej hej,
      Så härligt att höra att er inskolning går fint.
      Är det någon annan mer än jag som INTE grät när ni skolade in? Alla mammor verkar stå och gråta utanför förskolan och känna en massa känslor. Inte jag. Jag skuttade glatt iväg till jobbet, tänkte och tänker såklart på barnen under dagen men inte några gråt-scenarion.
      Gråter pappor? Eller de pratar inte lika mycket om det som vi mammor?
      Hoppas veckan flyter på fint på förskolan för er!
      Kram

      1. Åh vad intressant men vet du, tror absolut att det är flera! Vi kan ta upp denna fråga i frågor med FORNI så ser vi om andra mammor kan känna igen sig i din kommentar <3

    2. Åh men gud jag förstår det! MEN tänk på alla som flyttar och byter förskola hela tiden, det brukar aldrig vara några problem och nya vänner brukar dyka upp inom kort ❤️

  4. Massa kärlek till dig Michaela! Alltså om man har haft ett barn som krånglar men sömnen så vet man precis vad du pratar om. ❤️

    1. Tack fina du! Det känns faktiskt som att vi som gått igenom det har en egen liten klubb där alla förstår varandra och ingen dömer, det är fint 🙏🏼

  5. Oh, ha inte dåligt samvete för du har tyckt det varit tufft innan och längtat till den här perioden! Jag känner också så ibland när det känns bra, att man överdrev när man sa ifrån till någon, kanske för att man tackade nej eller var för hård etc. Att skuldkänslor etc kommer. Tror det är helt naturligt att man funderar så. Det du kände då var så som det var och inget du känna skuld över. Bästa Michaela och bästa inläggen!

    1. Ja det är verkligen precis så som du beskriver! I efterhand kommer skuldkänslor i sådana lägen. Tack för en fin och peppande kommentar 🤍

  6. Hejsan!

    Jag har två frågor som kanske passar till Frågor med Forni kopplat till att driva eget. Jag och min företagspartner har drivit eget i tre år nu och efter mycket slit med både motgångar och framgångar känner vi att bolaget ändå börjar bli rätt stabilt med nöjda och lojala kunder – SÅ stolta och glada är vi såklart men nu står vi inför två utmaningar där jag gärna vill höra dina tankar/erfarenheter:
    1. Vi börjar ha väldigt mycket att göra att vi knappt hinner med och går i tankar om att anställa men det är ju SÅ läskigt!! Alltifrån att hitta rätt kandidat, vem ska denne ens vara, introduktion, kommer denne att trivas osv – tankarna snurrar igång med tusen sådana frågor. Hur gjorde och tänkte du när du anställde för första gången och vad skulle du ge oss för tips?

    2. Vi båda är mellan 26-30 år och jag misstänker att vi snart börjar gå i tankarna om att bilda familj men vad skulle du råda oss att tänka på innan? Jag har noll koll på hur det fungerar med föräldrapenning, föräldraförsäkring, föräldraledighet osv… Hur förbereder vi oss och bolaget på bästa sätt?

    Stort tack på förhand och för en grym blogg!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi