Hej Michaela!
Vill bara ge ytterligare lite pepp kring de elaka kommentarerna du fått om att lämna bort Dante. Först och främst ett stort tack för den här bloggen och all tid du lägger ned på den och att dela med dig – det ger mig som läsare SÅ mycket. Pepp, värme, tips, inspiration, igenkänning, osv. Hoppas du aldrig slutar, vi är lika gamla och jag har typ vuxit upp med din blogg. Du har blivit en fantastisk kvinna tycker jag, megaklok är du.
För det andra, jag har en bebis och har precis börjat lämna bort honom några timmar här och där till sina mor- och farföräldrar. Det känns jobbigt ibland men tycker det är så bra att han får lära känna och bli trygg med dem från början och jag vet att han inte mår dåligt av det. Det är faktiskt din blogg som hjälpt till att peppa mig till att våga göra det också! Så tack för det. Undrar hur gammal Dante var när ni började lämna bort honom över natten ibland? Det hade varit skönt att få en kväll/natt för oss själva då och då.
Hej,
Tack för otroligt varma och fina ord! Det har ju minst sagt gått bananas senaste dagarna, folk kan verkligen vara riktigt hemska.
Jag vet dock att den här platsen är en bra, fin och viktig plats som jag värnar enormt mycket om. Det här är ett forum för oss som vill varandra väl och jag är så tacksam över att mina egna läsare, inte dem som kommer från okända håll, hjälper mig att skapa den här fina platsen. Så TACK för det. För att ni peppar och stöttar tillbaka när det behövs.
Vad härligt för dig med lite egentid, heja er! Vi lämnade bort honom över natten första gången när han var 5 månader men sen lite mer regelbundet från 8-9 månader ungefär. Nu sover han borta varje eller varannan vecka! Jag tycker inte att det finns ett facit på när man ”bör” lämna bort första gången eller hur ofta det ska ske utan alla föräldrar får känna efter och göra det som känns bäst för dem. Jag är glad över att jag har lyssnat mycket inåt sen jag blev mamma och inte lika mycket utåt, det har gjort mig till en bättre förälder för Dante men också en bättre person mot mig själv.
Lycka till med allt och njut av ert härliga liv – och lyxen att ha mor & farföräldrar att lämna bort till!
<3
Hej! Detta skulle kunna vara med på frågor med forni 🙂 Har för mig att du tidigare skrivit att du skulle kunna tänka dig att arbeta som lärare. Blev nyfiken på hur du skulle vara som lärare? Vad hade varit viktigt för dig i ditt arbete som lärare? Hur hade du varit på utvecklingssamtalen? Anledningen till att jag undrar är för att jag själv pluggar till lärare nu och hade varit intressant att veta vad folk tycker är en bra lärare 🙂
Hej fina du!
Åh vilket roligt jobb du valt, och framför allt viktigt. Heja dig.
Jag gillar ju personlig utveckling generellt så jag går främst igång på att se unga utvecklas. Det hade varit min främst morot – utvecklingen hos de jag jobbar tillsammans med. När jag gick i skolan så hade jag turen att ha vissa lärare som verkligen inspirerade mig och jag är än idag tacksam för hur de hjälpte mig att bli den personen jag är idag. Det är nog också det jag hade satsat på i min lärarroll: att få de jag undervisar att blomma ut, utvecklas och bli nyfikna på det jag lär ut. Jag hade velat vara en glad, nyfiken och intresserad lärare med stor passion för mina ämnen. Jag hade velat ha en lekfull stämning, för det är kul att lära sig, så jag hade hoppats på att min energi hade smittat av sig till mina elever.
På utvecklingssamtalen vet jag inte för jag antar att det finns riktlinjer inom läraryrket på hur ett utvecklingssamtal ska gå till och innehålla. Men jag hade varit positiv och fokuserat på de bra delarna för att sedan försöka hitta smarta sätt att lyfta fram kritik. Jag vet av chefsyrket hur svårt människor i alla åldrar har att ta till sig kritik, så därför måste kritik framföras på rätt sätt om man vill ha ut något konkret av kritiken!
Mina favoritlärare var de som var snälla, glada, roliga, trygga och nyfikna – så de ledorden hade jag haft med mig.
Puss!
Hallå! När får vi se hur nya vardagsrummet ser ut? Riktigt nyfiken! Framför allt på hyllan i valnöt ser det ut som – den som hänger mellan era fönster på den grå väggen. Ser ut som en Pythagoras men ändå inte. Tack bästa!!
Hej fina du!
Det kommer inom en vecka!
Det är en egendesignad hylla som vår inredare ordnade. Håll utkik här inne så kommer det upp inom kort.
Puss!
Dante är så söt!😍 vart är hans gulliga tröja med humlor ifrån?
Tack fina du, den är från Lindex!
Hej Forni!
Alltså, Dante är den gulligaste bebis jag sett 🙉
Har en liten fråga som kanske du eller dina läsare kan hjälpa mig med? Jag fyller 30år om ett par veckor och ska fira med 10 tjejkomisar. Iom rådande omständigheter går det ju inte att gå ut och dansa, men har du något/några ställen att rekommendera där en sen middag kan övergå till sittande fest? Dvs lite röjjig stämning 😋 Har varit på Kasai flertal gånger redan så det går bort. Några andra förslag? 😍 eller bara förslag på festliga ställen där vi kan dricka drinkar?
Supper, Ciccios eller Hallwylska hade jag tagit! De håller sig till rekommendationerna och har ändå en superhärlig stämning. Hallwylska är ju grymt för det är utomhus vilket är extra bra i dessa tider. <3
Hej Forni!
Vad har du för tankar kring när man vet att det är ”rätt tajming” att skaffa barn (om man nu har turen att kunna välja)? Du brukar ha så kloka tankesätt 💝
Jag tror det generella svaret är att det inte finns någon rätt tajming. Jag försökte tajma rätt, men sen blev det ingen bebis då och så blev allt bara fel… så jag lärde mig att tajma kan vara en knepig sak att försöka sig på. Jag tänkte innan jag blev gravid att det var rätt tajming när jag hade en lugnare period på jobbet och ett bra, stabilt liv utanför jobbet. Men sen blev jag gravid mitt i min stressigaste jobbperiod och såhär i slutet blev det ju en fantastisk ändå <3
Det där med ett stabilt liv tror jag dock på, att försöka skaffa barn när man verkligen står grundad på jorden och kanske inte när allt skakar eller är osäkert runt omkring. Jag var 100% säker på min relation med Damon, vårt gemensamma liv och vår kärna innan vi började försöka och det var viktigt för mig.
Hej! Söver ni Dante i vagnen när ni är borta på middag? Kram!
Hej fina du,
Ja! Antingen i vagnen eller så lägger vi honom i en säng och nattar honom i sängen. Vi har turen att han alltid har varit hyfsat lätt att lägga (men en person som vaknar mycket) så att ha med honom och lägga honom i vagn eller andra sängar har inte varit något problem.
Så mysigt med dom här inläggen på bloggen! ☺️ Måste alltid hålla mig för skratt när folk säger att dom ”söver” sina barn – för mig som jobbar på sjukhus betyder det att man ger läkemedel för att någon ska bli medvetslös 😂 förstår såklart att det inte är det föräldrar menar 🙂
Kan du inte berätta om er väg till bebis? Får intrycket av att det varit svårt för er men tror inte du berättat mer ingående? Kanske är privat men vore skönt att höra för mig som kämpar med ägglossningstest och fått ett missfall under våren. Känns som alla bara försöker en gång och så blir det barn 🙁
Att ni lämnar bort Dante och kan tillbringa några timmar/dagar bara för er själva gör ju att man själv faktiskt blir mindre rädd för att skaffa kids i framtiden… Känns absurt att man inte kan leva en sekund som man gjorde innan barn för att man då inte ”uppskattar” föräldraskapet eller älskar sitt barn tillräckligt. Suck.
För dom som inte tycker man ska lämna bort barn (eller har massa andra högst personliga åsikter om andra föräldrars barnuppfostran) kan jag tipsa om instagramkontot ”vildabarn”. Där berättas det om barn i olika tider och kulturer, bla att det här med att endast mamma och pappa ska vara med och knyta an med barnet är väldigt nytt och västerländskt – i många kulturer har istället barn flera vuxna runt sig som kan trösta och bära osv.