Så organiserar jag mina underkläder

INLÄGGET ÄR ETT BETALT SAMARBETE MED Lace Laboratory

Hej och välkomna till min underklädeslåda!

På min story så frågade jag er följare förra veckan vad ni hade velat se i mitt nästa samarbete med Lace Laboratory. Jag insåg nämligen att även om jag alltid tar in era åsikter kring vad för typ av samarbeten ni önskar, så har jag aldrig riktigt frågat er innan ett samarbete hur ni vill att det ska se ut? Och samarbeten går ju ut på att NI ska tycka om dem, det är det viktigaste för både mig och den jag jobbar med.

Så! Jag frågade er på Instagram och fick in massvis med roliga idéer.

Något som flera efterfrågade var en inblick i min underklädeslåda och hur jag organiserar den. Så välkomna in i kanske den mest privata lådan i hela ens hem!

Såhär ser den ut. Det brukar förvisso inte ligga pioner bland mina underkläder haha, men jag ville visa upp den EXAKT som den brukar se ut men ändå piffa till den med ett par blommor. Jag ogillar nämligen när influencers ska visa upp saker och så märker man att de har styleat det till perfektion bara för en själva fotograferingen. Så när jag ska visa upp saker försöker jag att visa upp dem som de är, så att ni inte ska tro att jag är någon sorts övermänniska som stryker mina trosor typ…

Det är alltså såhär den ser ut när jag öppnar den varje dag, morgon och kväll, för att plocka fram underkläder.

Till vänster har jag mina bh:ar. Jag har dem färg-koordinerade för att det ska gå snabbt att hitta rätt BH till min outfit. De mest använda bh:arna ligger längst fram eftersom de används varje vecka. Det är en beige och en svart amningsbh. Nu ammar jag ju inte längre… jag har bara varit för lat för att sluta använda dem, haha. Måste köpa likadana fast vanliga bh:ar för jag gillar verkligen modellen med vadderad BH men utan bygel. Annars har jag mycket spets-bh:ar också men de blir inte fina under silkesplagg så dessa är mer använda.

I mitten har jag mina trosor! Längst in är en stor låda med extra-trosor. Alltså trosor av alla dess slag som jag använder när de trosorna längst fram är i tvätten, eller om jag vill ha vanliga trosor istället för string. Längst fram är alltså lådan med mina everyday-undies. Som ni vet använder jag Lace Laboratory till vardags så där ligger dem. Jag tycker de är så vackra i sina färger så jag gillar att bara lägga ner dem huller om buller istället för färg-organiserade. Det ser ut som en godislåda!

Till höger förvarar jag mina strumpor. Vita strumpor längst bak för de använder jag mest sällan. I mitten ligger låga, svarta strumpor och längst ut ligger höga, svarta strumpor.

Jag har min underklädeslåda i garderoben närmast badrummet så att jag lätt kommer åt dem efter duschen. Sedan har jag dem i en garderob med belysning så att jag hittar när jag ska ta fram mina underkläder på kvällen (jag duschar oftast på kvällen). Det jag använder oftast ligger alltid längst ut, så att jag lätt kommer åt dem när jag har bråttom!

Hur organiserar ni era underkläder? Har ni något tips till mig som jag bör ta till mig för att uppgradera mitt organiserings-game?

Förra sommaren släppte de den här mintgröna nyansen som var en limited edition. Jag älskar den här kulören och är redan peppad på deras limited edition för den här sommaren – trots att jag inte ens vet vilken färg det är än! Men den som väntar på något gott…

Följer ni Lace Laboratory på instagram? Där lägger de upp massa härliga bilder på sina trosor och det slår mig att ALLA rumpor är fina i deras trosor!

Som en extra-bonus för att ni har följt med in i min garderob, så ska jag bjuda på en rabattkod för er:

Koden FORNI15 ger 15% rabatt på hela Lace Laboratorys sortiment fram till den 29:e maj!

Här kommer ni till sajten.

Puss och tack för att ni tittade in i min underklädeslåda ♥

  1. Vilket fint inlägg! Funderar på att testa dessa trosor tack vare koden. Älskar Hanky Panky, och är dessa lika bra vore det ju toppen pga billigare 🙂

    En inlägg med tips på bra bh:ar vore superuppskattat!

  2. Väldigt fint inlägg <3 min låda har liknande upplägg, men nu blev jag sugen på att organisera om lite.
    Jag har en fråga till kommande frågor mer Forni. Jag har nyligen flyttat in i min första egna bostadsrätt. Är redan så kär i den här lägenheten och så tacksam för att den är min. Nu vill jag såklart bjuda hem alla jag känner och visa upp den för dem också! Men så är jag också så himla rädd om den… att någon av mina vänner ska spilla vin i soffan, göra en repa i mina nyslipade parkettgolv eller liknande. Jag vet att det kanske låter löjligt och jag har verkligen längtat efter den här dagen, när man har plats för alla sina vänner i sitt hem. Hur ska jag göra för att släppa på det och våga bjuda hem mina vänner? (När det blir tider för att kunna umgås som vanligt igen…) jag tänker att du också är en person som gillar ordning och reda och är rädd om det du har, du kanske har något tips <3

    1. Nu är jag inte Michaela men svarar ändå för känner igen mig så! Alltså man är ju rädd om sitt nya hem, vi totalrenoverade en 50-talslägenhet så vet känslan. För mig är det en kombo av följande som varit lösningen:

      1) mitt hem, mina regler. Går ex någon in med skor eller ställer vinglas på det vita bordet utan underlägg under säger jag till. Behöver inte vara svårare än att vänligt säga ”gå inte in med skorna är du snäll” och för vinglaset hämtar jag bara smidigt ett underlägg.

      2) inse att saker kommer slitas! Precis som första repan i nya telefonen / första noppan på nya tröjan känns så blir känslan samma med nya golvet men man vänjer sig. Det kommer bli repor och slitage hur försiktig man än är! Inte med de sagt att man ska tillåta folk att lorta ner och vara oförsiktiga men även de saker man är mest rädd om får slitage. För mig hjälpte det att tänka så, och första repan i golvet kändes mer i hjärtat än repa 10 🙂

  3. En fråga om dina bhar, använder du verkligen alla? Så många svarta. Förstår att det kan vara kul att ha lite olika, men undrar bara nyfiket om du faktiskt har användning för alla. Jag har 4 st bhar, varierar mellan två st. Sedan har jag ngr mjuka toppar i bomull, typ helg o semester, men mkt lite stöd i dem.

    1. Haha nej, alltså jag använder 2-3 st regelbundet av de svarta men sen har jag olika bh:ar för olika klädesplagg samt att jag har mycket matchande set (älskar underkläder!).

  4. VIlket härligt inlägg! Jag är en riktigt organisationsnörd och det här inlägget fick det att pirra i fingrarna av lust att organisera om i min egna underklädslåda. Trosorna är ju sjukt fina och sköna. Vart ifrån är de fina gråa lådorna?

    1. Haha, jag älskar också organisering men det får inte vara för perfekt utan måste fungera i vardagen också! De är från IKEA, använder dem för Dantes förvaring med. Puss!

  5. Men åh så fint och framför allt smart! Ska ta tag i min underklädeslåda på en gång och organisera upp 🙌🏼 för övrigt är din blogg en utav få som jag fortfarande läser, den är peppig, mysig och härlig ♥️ Uppskattar så att komma in och läsa här!

    1. Åh vad glad jag blir! Ja gör det, det är så skönt att ha ordentlig ordning bland underkläderna. Tack för din pepp, gjorde min söndagskväll <3

  6. Så fint, men hur taggad blev man inte på att få se resten av din garderob nu då!? Vilket dröminlägg!

  7. Men lägg av så snyggt! Trots en så simpel sak som en underklädeslåda 😅 Tycker jag har ordning som har lådor i lådan för trosor, strumpor och bh, men nu är jag inspirerad att ta det ett steg längre 😊 Tack för titten i lådan!

  8. Ääääntligen ska jag ta tag i att köpa ett par och prova. Har velat länge men inte tagit tag i det. Men nu har jag som vanligt fastnat i recensionsträsket. Satan! Vet inte vilken stl jag ska ta. Mitt självklara val vore S men samtidigt varför inte M…? Tänk om S blir för tighta i grenen som flera skrivit.. Vad har du för stl i dina Michaela?

    Tack 🙂

    1. Jag har S och de sitter perfekt. Absolut inte känt av att de varit tighta. Tycker du ska köra på S om det är din storlek för jag upplever dem som true to size. Puss!

  9. Gillar också Lace Labratorys trosor men önskar att de även hade en modell som ej är string, tex att sova i. Kommer du ihåg vart du har köpt de grå förvaringslådorna?

  10. Hej, finns det möjlighet att byta klädsel på soffan som är till salu? Färgen var en aning svårsmält haha men annars är jag intresserad.

    1. Hej! Yes, det går att byta klädsel om man vill. Finns info på deras sajt! Men älskar färgen haha, tycker den är så harmonisk <3

  11. Hej! Jag vill gärna prova att beställa, men när jag kom till kassan ser jag inte var jag ska skriva in koden för att få rabatt?
    / Sofi

  12. Hej Michaela, tack för en riktigt grym blogg! Får man fråga vart din garderob kommer ifrån? Är så smart hur den går runt dörren, och superbra med belysning med! 🙂

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Lördag och vår-looks

Blogginlägget innehåller annonslänkar

Idag känns det bättre! Är inte det något av det bästa med livet – att dåliga dagar går över och så känns allt bättre igen. När jag mår dåligt tänker jag alltid på det. Oavsett om det bara är en dålig dag som igår eller en riktigt tuff period i mitt liv. Jag har mått så jävla dåligt i mitt liv och det har alltid gått över.

Efter regn kommer solsken och tack gode gud för det!

Vi har haft en riktigt mysig morgon här hemma och lilleman somnade precis för hans förmiddagsnap. Jag ska sätta upp en plan för mitt jobb framöver och senare kommer mamma och pappa för att ta med honom ut i några timmar så att jag får jobba ostört. Tack för tipsen på hur vi kan lösa situationen, det är intressant och kul att höra om hur ni andra mammor som har varit i liknande situationer har löst det för er. Men också skönt att höra sanningen – det är en omöjlig ekvation – man får göra så gott man kan bara.

Något jag jobbar stenhårt med är att inte få dåligt samvete för att jag inte räcker till. Jag gör så gott jag kan och försöker verkligen att känna att det räcker.

Kollade ni på Let’s Dance igår? Det gjorde vi och samtidigt satte jag ihop lite fina looks till er. Eftersom jag är frisk och våren är här har jag blivit riktigt sugen på att klä mig i alla vår-looks som har gått mig förlorad senaste veckorna. Hoppas ni hittar något ni gillar!

Ha en underbar lördag så hörs vi imorgon, puss!

Klänningar

Skjortklänning / Svart klänning / Beige klänning i silke / Beige klänning

Jag älskar skjortklänningar. De sitter inte åt, går att matcha både till vardags och fest samt ger en så härlig silhuett till kroppen. Jag köpte en vit skjortklänning på H&M innan vi åkte till Sydafrika och den ser jag fram emot att använda nu i maj!

Fin va? Åh, tänk om man hade kunnat få uppleva den där kvällen igen. En underbar kväll i livet.

Färgglada blusar 

Ljusgrön blus / Mönstrad blus / Gul blus

Jag har inte hittat så många nya blusar till i vår, jag använder ju en hel del silkesblusar men skulle vilja komplettera med 1-2 ”roligare” varianter, älskar den till vänster i rött/vitt mönster. Någon som vet var man hittar en liknande?

Fina skor

Rosa ballerina / Brun klackSvarta skor

Jaja, jag kanske inte behöver nya skor… men är så sugen på ett par beiga flats! Någon som vet var jag kan hitta de perfekta?

Vårjackor

 Kappa i linne / Brun kavaj / Figursydd trench coat

Lite sugen på en beige trenchcoat också, hade en från Burberry förut som jag sålde på en bloppis för några år sedan – WHY? Ibland gör man konstiga saker… tror jag sålde den för typ 500kr också, vad tänkte jag med! Det ångrar jag bittert idag. Jaja, får leta efter en ny.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fredagsångest

Hello gullungar,

Vaknade upp med en rätt härlig fredagsfeeling idag men sen rann den mig mellan fingrarna. Jag har verkligen varit positiv i den här krisen och även om jag har tillåtit mig själv att vara ledsen och orolig, så har jag hela tiden tänkt framåt. På att det kommer gå över. Jag har varit lugn och sansad och inte låtit paniken komma innanför huden på mig.

Men idag var det som att den där positiviteten dragit åt helvete haha…

Alltså, jag gick ju på knäna i sex månader för att bolla bebis och karriär hela hösten och vintern. Sen drog vi till Sydafrika och när vi kom hem skulle jag börja jobba två hela dagar på kontoret varje vecka och då skulle D vara pappaledig de dagarna. Jag var i STORT behov av två hela arbetsdagar för att få tid till mitt skrivande och mina större projekt. Han har verkligen ställt upp även under det första halvåret också såklart, men eftersom Dante varit så liten och jag ammade i fyra månader har jag liksom inte kunnat jobba på riktigt. Förstår ni vad jag menar? Det blir en timme här och där, släcka bränder, göra det viktigaste. Men det där fokuset som behövs – det får man av att faktiskt gå till jobbet på riktigt. Inte jobba när Dante sover eller leker med en uggla i två sekunder. Inte ens när D tar honom en halvdag för att jag ska få jobba ostört. Jag har hunnit göra det som är absolut akut, men allt annat har liksom tornat upp sig till något oändligt.

Och så kom vi hem från Sydafrika och hela tiden har jag tänkt att bara jag klarar första halvåret med att ligga lite efter så tar jag ikapp det under våren sen. Men så kom Corona och kontoret blev en matta som drogs under mina fötter. Istället fick jag bara ett par veckor med två dagar i veckan-rutinen innan vi nu har varit hemma i snart två månader.

De där högarna… de ramlar snart. Jag har stora projekt som jag behöver jobba med i vår som jag absolut inte får tid eller fokus till. Projekt som kräver just det! Som kräver att jag sitter ostört och grottar ner mig och gör mitt jobb. Både jag och D jobbar när Dante sover ett par timmar om dagen, sen turas vi om och har honom ifall att någon behöver göra något akut. Men mitt jobb kräver ju något helt annat än det. Har ni försökt skriva en bok under corona hemma med en bebis?

Det går åt helvete!!!

Dessutom kan jag inte jobba varje sovstund han har, för jag själv är helt slutkörd av att leka, laga mat, fixa, städa, dona, vara sjuk själv, ja you name it. Så ibland måste jag ju bara gå och lägga mig med honom för att inte stryka med.

Idag är det min verklighet som har kommit ikapp. Om jag inte får ordentlig tid till mitt jobb snart har jag inget jobb kvar? Det är så mycket som hänger efter och jag har aldrig någonsin legat efter med NÅGOT. Det ligger inte i min natur. Hur effektivt jag än jobbar hinner jag inte med nu och det är inte så konstigt för jag förväntas göra ett heltidsarbete på några timmar om dagen. Det går inte att hitta fokuset till att till exempel skriva en BOKJÄVEL när man jobbar på det sättet.

Jobbångesten grundar sig ju i annat också. Oro. Både ekonomiskt, att vi ska tappa för mycket intäkter under krisen och inte gå runt. Men också hälsoångest. Jag har fortfarande inte repat mig från ångesten av att Dante varit sjuk. Kan liksom inte smälta att min bebis haft Corona (troligtvis), även nu när allt gått bra ekar tankarna om ”tänk om”. Vår släkt och familj blir sjuka om vartannat, igår fick vi besked om att en gammal person i vår närhet blivit smittad och läget är ganska allvarligt. Den första maj sägs det att var fjärde person i Stockholm har haft det, och det stämmer nog om man tittar på vår omgivning, men för varje person som blir smittad så sätter sig oron i halsgropen. Och när det går bra, andas man ut en stor suck skräck.

Det var mina fredagstankar det. Vi hörs imorgon igen, ikväll ska jag tillåta mig själv att bara ha ångest och äta burgare. Sen imorgon ska jag lägga upp en plan för hur jag ska få det här att fungera.

Puss!

  1. Jag är dåligt insatt i detta, men eftersom ni redan varit sjuka och tillfrisknat, så är ni ju immuna och immuna kan väl ej bära smittan vidare så borde ni väl kunna gå till respektive kontor nu?

    1. Exakt! Så nu vänder det. Nästa vecka är det ju lite röda dagar och skit men veckan efter det är det jag som går till kontoret TVÅ dagar – längtar. Men tyvärr är det en hel del grejer som behövts göras innan dess som legat som ett ångestäcke över mig… går inte att skjuta på allt hur länge som helst tyvärr. Trevlig helg!

      1. Hmm, men vet ni med säkerhet att det var Corona ni hade och inte vanlig förkylning? Så att ni vet att ni är immuna nu menar jag:)
        Längtar verkligen tills detta är över!! Precis som alla andra antar jag, hoppas du har en härlig fredagkväll🙏🏻

        1. Nej, såklart är vi inte helt säkra och kommer inte utsätta någon annan människa för någon risk. Men jag är i alla fall 95% säker på att det är vad vi har haft och känner därför att jag kan gå till kontoret från och med nu utan att vara orolig. Detsamma, kram!

          1. Tyvärr finns det inga studier ännu om man blir immun mot covid-19. Det har gått bara några månader sen världen fick veta on hela viruset. Det tar säkert månader eller år tills vi får mera pålitlig information, forskning inom nya virus och sjukdomar kräver tid. Det tar länge innan man har tydliga svar.

    2. Alltså det är ju på inget sätt säkert att de har haft Corona. Idag testades 25 lärare med symtom i en skola i min stad och bara 10 av den var positiva med Corona. Samtliga trodde sig ha det.

      Jag tänker dock inte att det hindrar någon från att vara på kontoret några dagar i veckan. Är man frisk så borde det vara lugnt i alla fall! När man ombeds jobba hemifrån är det ju främst pga av att undvika att resa till jobbet och åka kollektivtrafik.

      Men tänker att det i övrigt finns en fara men att gissa att man haft Corona och är immun utan att veta, för verkar vara många som faktiskt inte haft det trots symtom som talar för det. Innan provtagning eller tillförlitlig antikroppstest tänker ja att man ska utgå från att man inte haft det och fortsätta vara lika försiktigt.

    3. Det finns ingen som vet säkert att man blir immun. ”Det finns fortfarande många oklarheter kring huruvida man blir immun mot coronaviruset efter en infektion, eller inte – och hur länge en eventuell immunitet varar”.

  2. Ja denna kris kommer att beröra oss alla. De flesta blir permitterade och en del tom uppsagda…vi blir alla tvungna att sänka på levnadsstandarden. I ditt fall känns det att du har spelrum en hel del jämfört med många andra så försök se positivt, det finns så många som inte i vanliga fall kan spara något av sin månadslön, hur skall de klara av en lägre inkomst nu? Så sorgligt.

    Det som är positivt är att barn sällan får smittan samt att de inte heller av någon anledning sprider på smittan! Detta bekräftade myndigheterna idag i Finland.

  3. Hej, först vill jag bara säga att jag lider med dig och att jag inte ens kan föreställa mig hur bökigt det måste vara! Usch! Jobbigt nog att ha en liten bebis utan att behöva bolla att jobba hemifrån samt all oro!

    Finns det ingen möjlighet att du sitter på kontoret 2 dagar i veckan? Du går ju dit och hem och håller social distansering. På kontoret kan du styra avstånd till eventuella kollegor osv. Du verkar ju inte göra mycket utöver det och du måste ju kunna arbeta?! Du har ju inte riktigt möjlighet att arbeta hemma nu, låter det som. Jag vet så klart inte allt men du måste tänka på alla hälsoaspekter och hur du ska må bra!!

    Många kramar!

  4. Hej,
    Läser dina inlägg… du skriver så fint. Försök att tänk lite som så att hela världen tar en paus nu. I de flesta länder är faktiskt mycket fortfarande totalt stängt- totalt. Går det att förlänga deadlines? Tror även att om man har sömnbrist, känns allt tuffare. Var inte så hård mot dig själv. Du verkar vara en otrolig entreprenör, mamma, vän och partner!

  5. Skickar styrkekram ❤️. Jobbar hemifrån med en busig 3,5-åring och är gravi d samtidigt (med illamående som inte går över) så förstår dig. Man biter ihop och gör sitt bästa men vissa dagar brister det och man bryter ihop av oro och matthet. Ta hand om dig ❤️

  6. Takk! Dette trengte jeg å lese i dag. Du beskriver og setter ord på akkurat det jeg selv føler, og det jeg selv lever i nå. Jeg har ikke skjønt det før nå, hvorfor jeg ikke får prestert bedre på jobb enn jeg gjør. Jeg trenger mer tid og fokus! Magisk <3 Takk for at du deler, du skriver så bra og inspirerer hver dag bare ved å være deg <3

  7. Jag känner med dig!! <3 Var i en liknande situation när min pojke var liten. Fattade inte hur det var menat att jag skulle få det att gå ihop?! Med jobb, bebis, partner, hushåll och ta hand om mig själv… Timmarna räcker inte till, så enkelt är det. Vändningen för mig kom när sonen började på förskola när han var 1 år. Men innan dess, det går fan inte. Tror inte det är meningen att det ska gå heller. Det är en omöjlig ekvationen. Något kommer behöva lida. För min del var det karriären, jag la den på is tills pojken var stor nog att gå hela dagar på förskola. Känns som ett nederlag i sig att man inte kan kombinera karriär med att vara mamma (och en liten del av mig undrar varför inte pappan och jag delade 50/50 från och med pojken slutade amma…). Hoppas och håller tummarna för dig! Det du försöker åstadkomma är en kamp! Som du säger, att par timmar här och där räcker inte. Det enda lilla råd jag kan våga mig på att ge är: Försök att inte må för dåligt över situationen, det är inte du som är otillräcklig. Det är situationen som är en fucking jävla omöjlig ekvation 🙂 <3

  8. Det är omöjligt att jobba med barn hemma, spelar ingen roll hur gamla dom är. Om ni inte kan gå till kontoret kanske ni kan gå till svärföräldrar/föräldrars lägenhet att jobba dvs den som inte har Dante. Eller till någon annan person som inte är hemma. Vi har försökt bolla vabb med att jobba hemma, det är INTE roligt! Förstår inte hur folk i andra länder har löst detsamma varit tvungna att ha friska barn hemma från förskolan. Eller löst det har dom inte gjort, jag jobbar internationellt och kan säga att jag aldrig har varit med om så mycket försenade deadlines…

  9. Hej Michaela!
    Precis som du har jag en niomånaders hemma, och fattar fasen inte hur du orkar och hinner allt. Så imponerad. Och jag vill även säga att vi läsare, i alla fall jag, givetvis skulle finnas kvar och vänta in dig om du skulle känna att du behöver pausa bloggen lite/uppdatera mindre för att hinna med allt annat. Vi alla skulle ha all förståelse i världen för det! Ditt välmående och din familj är prio ett för oss läsare (i alla fall för mig) och vi skulle finnas kvar även efter det här kaoset. Menar inte att jag tror att du behöver mitt tillstånd för att pausa, vem tror jag att jag är då liksom haha, men kanske kan vara skönt att höra det. Du är bäst! Kram!

  10. Jag såg ju i dagens inlägg att det känns bättre men vill ändå skicka hejarop och omtanke! Har själv inte kids och funderar mycket på just balansen mellan karriär och familj den dagen det kanske blir några och tycker att du är en så stor inspirationskälla med att det kan vara tufft men gå ändå. Så heja, heja dig och ta hand om dig – du kommer att greja detta! 🖤

  11. Först och främst skickar jag massa styrkekramar. Vad vi går igenom
    nu med Corona trodde vi aldrig skulle hända och det är kämpigt. Tänkte iaf dela med mig av hur vi gör så vi bor i England där vi är inne på fjärde (femte? Har tappat räkningen!) av total lockdown. Både jag och mannen arbetar heltid. Vi jobbar nu hemma. Har en treåring och då förskolan stängt så är även hon hemma. Hon leker inte själv. Punkt slut. Det enda hon gör själv är att se på tv, men helst vill hon att vi är med. Att handla är ett projekt i själv, bara en kan åka, man får köa, det tar tid, varorna är slut så man kommer hem typ hälften man ville ha. Maten går åt så jäkla snabbt när man är hemma hela tiden. Och stökigt blir det. Och städfirman är såklart med stängd så det är bara att göra det själv. Jag har absolut gått upp och ner i detta men vad jag lärt mig är: ha rutiner men ge dig själv även en break om det behövs (som sovmorgon en tisdag). Ta tid för att ta hand om mig själv, jag älskar min dusch på kvällen och sen tar jag lång tid att kräma mig haha. Sätter på mig läppglans och örongången på dagen för att känna mig fin. Jobb då. Vi delar och går på jobb/barn-skift. Oftast halverar vi dagen och arbetar 5 timmar var (7-12/12-17). Det är okej. Ibland om någon behöver en hel dag så får mannar det och den andra jobbar lite halvt medan dottern underhålls. Jag måste med ha en hel dag ibland och min man med så man får ge det till varandra när det går. Tänker att det behöver inte vara helt 50/50% på alla fronter så länge man arbetar som ett team. Sen kommer ju kanske inte det här bli världens minne för vår dotter, hon ser mycket mer på tv ändrad vi vill, men vad fasen ska man göra. Hon är glad och tar inte direkt skada av att de på mer tv än vanligt i några månader. Man får vara snäll mot sig själv. Min chef sa till mig att bara fokusera på de större och långsiktiga målen. Allt annat får vänta. Men jag mår med dåligt av att ligga efter så jag ser till att sätta förväntningarna. Jag säger helt enkelt nej, för det går inte att göra vad jag vill just nu. Jag måste omprioritera, och enbart fokusera på ett stort mål om gången (plus daglig brandsläckning). Det får vara. Jag tror inte min karriär kommer gå åt stupet bara för att jag nu inte kan ge allt, och om någon dömer mig för att jag tar hand om min dotter istället för att jobba arslet av mig i dessa tider Well…då är det ingen person jag vill jobba med ändå. Har skrivit så långt nu så ska avsluta. Var snäll mot dig själv. Fokusera på det viktiga. Ta hand om varandra och ge dig själv en break. You’ve got this!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Frågor med Forni

Krya på dig!
Jag har en fråga som du kanske kan ta upp i Frågor med Forni. Jag behöver tips på doppresenter! Jag har fått det ärofyllda uppdraget att bli gudmor till en liten gosse och jag har sån beslutsångest gällande present. Jag vill såklart ge något personligt och betydelsefullt, gärna något som på ett eller annat sätt är långsiktigt. Jag funderar på att skriva ett kort där jag förklarar att vi tillsammans ska plantera ett fruktträd eller bärbuske i hans trädgård när han blir tillräckligt stor för att kunna bestämma sort, och så länge ge exempelvis ett kit med trädgårdsredskap. Jag tycker detta känns fint då det är något som följer med oss under många år framöver, att vi får ett gemensamt träd som bara är vårt. Men jag vet inte?! Annars funderar jag på ett “födelsedagståg”, som tas fram vid varje födelsedag och där siffran för hans ålder sätts på tåget. Detta tillsammans med en sådan där personlig bok som man kan designa själv, där huvudpersonen är min gudson. Jag har också funderat på att skriva några brev som han ska få läsa/få läst för sig vid några speciella tillfällen, t.ex. när han fyller 5, 10, 15 och 18… En annan tanke är någon typ av nyckel (kanske en bitleksak) som en symbol för “Hos mig är dörren alltid öppen för dig”.
Så himla svårt! Vad tycker du? Och har ni andra läsare några tips? Hit me!

Men alltså så bra idéer ju??? Älskade ALLA. Du behöver ingen hjälp haha! Så tycker verkligen du kan gå på någon av dem. Annars kan du ge en upplevelse som du och din gudson kan göra när han blir lite större, det är alltid uppskattat. Vilken fin gudmor du verkar vara <3

Krya på dig! Hoppas ni mår bättre snart. Jag har en fråga till dig :). Har du någon gång upplevt att du måste följa upp så fort du berättar om något negativt/jobbigt med att vara mamma eller ha barn med något positivt direkt efteråt såsom “men det är såklart helt fantastiskt att ha barn” eller typ “men det är också oftast roligt”. Typ har ibland fått känslan av att om man inte följer upp med något när man säger något negativt så kan det tolkas som om man inte trivs i sin roll som mamma eller gillar att ha barn. Jag har fått frågan om jag tycker om att vara mamma och blev helt förvånad över att jag fick den frågan. Hoppas du förstår hur jag menar. Kram och tack för dina ärliga

Hej fellow mami,

Ja, så kan det absolut kännas! När jag jämför med vissa andra influencer-mammor som bara skriver om att varenda sekund är ett mirakel och att de inte kan tänka sig att lämna bort deras lilla skatt för ens en stund, så kommer man in här till mig som bara ”Bye bye Dante mamas having a night out”. Ja då känner jag att jag måste lägga till ”Men skulle dö för honom på en sekund och han är det bästa som har hänt mig!!!”. Men jag försöker att hejda mig från det också och landa i tanken att alla (vettiga) människor där ute förstår redan det. De förstår att mitt barn är nummer ett för mig i alla lägen. Och att jag behöver egentid eller skriver om en jobbig natt förändrar inte det. Jag älskar inte mitt barn mindre än någon som umgås med det dygnet runt – man är bara olika sorters individer med olika sorters behov och det har ingenting med föräldraskapet att göra.

Precis som att jag kan vara öppen med att jag och D bråkar eller är irriterade på varandra kan jag vara öppen med att allt inte alltid är en dans på rosor som mamma. Det händer att jag får pikar och kommentarer om att jag och D inte är kära, eller frågor om varför jag skaffade barn om jag inte vill vara med det.

Men då tänker jag bara: jaha, vi får väl se vem som sitter där på ålderns höst med 1) en välmående relation till pappan till ens barn 2) en välmående relation till ens barn och 3) en välmående relation till sig själv.

Jag är sann mot mig själv – och min omgivning! – och det behöver jag inte försvara. Inte du heller! Om någon pikar dig för ditt föräldraskap ligger det hos den personen och inte hos dig. Du vet att du är världsbäst som förälder. Alla föräldrar som gör sitt bästa är det. Puss <3

Hej! Väldigt roligt inlägg, kul att se vad du gillar och hur du resonerar. Okej, här kommer en massa frågor som kanske bara jag tycker är intressant hehe. För mig som gillar att grotta ner mig lite, samt är känslig med hur och var jag bor hade det varit intressant att höra hur du/ni resonerar om boende för egen del. Alltså, hur resonerar ni kring val av stadsdel? Varför blev det Östermalm? Vilken arkitektur föredrar du, vad prioriterar ni i form av rum och läge? 🙂

Förövrigt: hoppas på att du orkar/vill visa mer av ditt riv här på bloggen ❤️

Hej gull!

Det var nog egentligen ingen självklarhet för mig att bo på Östermalm. Men när jag träffade D bodde han här och jag flyttade in hos honom, eftersom hans lägenhet var större än min. Jag trivdes aldrig i lägenheten men utvecklade en stor kärlek till Östermalm som plats. Att ha så nära till allt när man har så fullt upp som jag har – det är oslagbart. Att nästan aldrig behöva åka kommunalt är en ren och skär lyx för en sån som mig som är så åksjuk. Jag njuter fortfarande av den enorma lyxen att kunna GÅ överallt. Lovade mig själv att aldrig ta det för givet och det kommer jag inte göra. Så ja, det var väl främst det som jag föll för. Närheten och vad det innebär att ha den! Det underlättar mitt liv massor och jag älskar att ha allt runt hörnet. Jag kan gå hem mellan två möten om jag känner för det eller springa ner och ta ett glas vin med en kompis som smsar spontant. Det finns ingen dötid eller resetid och jag behöver aldrig avstå saker pga lathet eller att jag bara inte orkar ta mig dit.

När jag var liten tog det 10 minuter att gå till närmsta matbutik eller kiosk, som stängde kl 21. Och om vi skulle hyra film tog det ca 25 minuter att gå. När vi lyxade till det med McDonalds eller thaimat var man tvungen att ta bilen dit. Och alltså, jag fattar verkligen att man väljer det hus som passar en bäst utifrån allt från budget till att hitta något som känns rätt i magen! Och det hus jag växte upp i var en helt underbar plats på jorden! Men GUD vad jag avundades de som hade gångavstånd till saker. Minns att jag gick till Statoil för att hyra film med min första pojkvän när vi precis hade blivit tillsammans, och på vägen tillbaka snöade det så mycket att vi inte klarade av att gå mer. Pappa fick komma och hämta oss, jag hade typ converse på mig. Minns att jag skämdes ihjäl och önskade att vi hade bott närmre en jävla statoil.

Haha. Man tar med sig olika saker från sin barndom, man prioriterar olika, man vill ha eller drömmer olika. Jag har drömt om närhet och har säkert tio till historier om tillfällen då jag önskat att jag bott nära (eller tusen till om vi räknar in de som har med åksjuka att göra…).

Dessutom finns det ett till stort plus och det visste jag direkt när jag flyttade hit: närheten till Djurgården. Det finns få platser som är så vackra som Djurgården och jag älskar att promenera där flera dagar i veckan.

Med det sagt är jag otroligt tacksam för att vi bor i den här magiska stadsdelen! Hade absolut kunnat tänka mig att bo i någon av de andra stadsdelarna också för älskar fan hela Stockholm olidligt mycket. Men just nu trivs jag och njuter till 100%!

Älskar arkitekturen i den här stadsdelen också. Alla vackra byggnader som tornar upp sig majestätiskt, jag får inte nog av att titta på dem. Synen av Strandvägen när man kommer från andra sidan Nybroviken är så vacker att jag aldrig någonsin kommer tröttna. Har älskat den sen jag började åka in till stan med min farmor som liten.

Men alltså JA VILKET HÄRLIGT INLÄGG! Älskart’
Det gav mig tanken om ett önskeinlägg, antingen till bloggen eller FORNI.
Såhär är det: Jag bor i Stockholm och är uppvuxen i lägenhet här, men vi har alltid haft en stuga ca 1 h från Stockholm. Kontrasterna är något jag älskar. Men eftersom jag laddar mest energi nära natur och vatten vet jag att jag någon gång kommer vilja bo närmre sånt. Nu bor jag förvisso i Solna med 12 min promenad till Mälaren (där jag kallbadat hela hösten/vintern). Hösten 2020 tar jag examen och börjar jobba så jag är långt ifrån att uppnå det målet om jag vill bo kvar i (eller i närheten av) Stockholm.

Min fråga är helt enkelt om inte du kan göra ett inlägg/artikel på det temat. Hur resonerar du, dina vänner och vi läsare? Lägenhet, villa i en förort eller en bit utanför stan men med pendlingsavstånd? Småstad eller storstad? osv.

Åh vad rolig idé. Den tar jag med mig till kommande inlägg! Det handlar ju inte bara om ekonomiska förutsättningar utan också om hur man är som person, vad man trivs med, vem man lever med, vad man har för preferenser etc. Kul! Sätter ihop ett.

Var har du köpt raw-glassen? 😊

Handlar allt på Mathem ♥

  1. Gällande doppresent så lovar jag att nyckeln är otroligt uppskattad! När jag blev gudmor till min brorson så gjorde jag faktiskt en kopia av min dåvarande lägenhetsnyckel och satte i en kul nyckelring och skrev ett kort där det står just att hos mig finns det alltid en plats för dig (jag bor i en annan stad än honom) som en fin symbol. Och så fick han även 3 av mina favoritböcker från min egen barndom som jag hoppades att han också skulle uppskatta.

  2. Du gör helt rätt Michaela. Jag lyssnade en gång på en familjerådgivare som sa att föräldrar får inte glömma att det är partnern som man ska ha kvar hela livet, inte barnen för dom flyttar ju ut och påbörjar sina egna liv. Alltså ska man satsa mycket på parrelationen och inte glömma bort varandra. Jag är en en utav dom som fått många pikar genom åren över att vår dotter är mycket hos våra föräldrar och varit sen hon föddes typ, men jag har aldrig ångrat det eftersom jag idag ser vilken relation hon har med dom. Hon är idag 7 år och har en helt fantastiskt relation med våra föräldrar, förra sommaren åkte hon utomlands med sin farmor och farfar och var borta 10 dagar. Det har också resulterar i att jag och min fästman har fått mycket tid för oss själva, vi känner oss fortfarande väldigt kära och som att vi inte missat allt bara för vi fick barn rätt unga.

    Barn mår bra av flera som älskar dom, pikar och kommentarer kommer oftast från människor som inte har tillgång till barnvakt men önskar att dom hade det. Avundsjuka.

  3. Hej!

    Jag har precis påbörjat körkortsresan. Hur hanterade du den när det var tufft? Jobbade du med visualisering? Vad var viktigast för dig i ditt körande, hur ofta tog du lektioner? Hur hanterade du ”misstag” eller när hela lektionen/perioden inte gick som du ville? Körde du med samma lärare eller flera? Gah, du hör en nervös själ som skjutit på detta just för att jag behövde öppna upp till denna sårbarhetsbank där jag inte är bäst, behöver kunna misslyckas för lärdom osv.
    🌷🌾🌾☀️ skriver för lite hoppfullhet, man minns ju att du tog det mvh flitig bloggläsare😆

  4. Hej!
    Jag har en fråga till nästa gång:
    Vi har en flicka på 6 månader här hemma och skulle verkligen behöva ladda upp med lite sömn. Min sambos föräldrar har erbjudit sig att ta vår tjej en helg. Hur gammal var Dante när ni lämnade ifrån honom för natten första gången? Hur förbereder man bebisen bäst för en natt borta? Hur förbereder man sig själv för det (och kan slappna av och njuta när man äntligen har chans till en hel natts sömn)?
    Tack på förhand!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Familj, förlossning och krystningstekniker

Nu finns intervjun och modereportaget ute som jag, Petra, Harry och Dante gjorde för Mama!

Åh, det blev så fina bilder och en avslappnad, öppen och ärlig intervju – helt utan filter. 

Tänkte på morfar när jag gick igenom hela reportaget.

Morfar älskade Petra, han hade nog gärna räknat in henne i hans egen barnbarns-skara. Han var mycket imponerad över hennes tekniska färdigheter och att hon var så rapp i käften.

En gång på min födelsedag kom Petra hem till mig efter att ha varit med i pride-tåget när jag hade släktkalas. Hon tog upp stämningen ungefär 800% och sen la hon 20 minuter på att hjälpa min morfar med hans nya digitalkamera innan hon somnade i soffan.

Älskar henne för det. För att hon lägger 20 svintråkiga minuter på att hjälpa min morfar, för de tjugo små minuterna gjorde hela hans dag sen. Oj vad han fotade! Hundratals bilder i lägenheten, på innergården, på ballongerna och hela familjen. På Petra i hennes kroppsstrumpa i leopardmönster, på blommorna i hennes hår, på min kusin som provar hennes krans.

Morfar ♥ Och Petra ♥

Det finaste jag har sett i hela mitt liv är nog Dante i en fiskarhatt. Jag förstår faktiskt inte hur jag kan ha skapat den här underbara lilla människan? Mitt livs största bedrift. Jag älskar den här bilden på oss!

Dante. Tack för att du kom till oss. Du gör allt bättre.

Petra: Det är så sjukt att man inte vet vem som är där inne! Det kan ju vara vem som helst! Tänk om han är jätteoskön? 

Michaela: Haha! Fast det är ändå sjukt att man kan älska någon så mycket, som är så jobbig stora delar av tiden? 

Petra: Precis så känner jag inför Puck (Petras hund, reds anm)! Jag fattar inte att jag ska älska ett barn ännu mer. 

Michaela: Det är helt sjukt! Och det är ju att man älskar dom så mycket som gör att man står ut med sömnlösa nätter, bråk, spyor på ens nya Fendi-väska och allt vad det är. Det är kärlek på ett sätt som är totalt orealistiskt. Det är så jäkla coolt! 

Läs hela intervjun här!

  1. Så fint stylad du var och snygga poser! Kändes väldigt coolt med power och du ser väldigt lycklig ut =)

  2. Wow. Du har aldrig varit snyggare, gud vad du strålar alltså. Gud kan du langa dina skönhetstips eller :)))

    Gud flyttade de dig till BB typ direkt när de sytt dig, fick du inte ens macka och duscha innan ni skulle lämna rummet? Nu får ju partners inte vara på BB så jag som ska föda snart hoppas verkligen man får stanna och landa iaf några timmar och äta och duscha innan det är dags att flytta på sig… är eftervård och BB samma sak eller vad är eftervården?

  3. Eh. Hur många gånger kan man skriva ”gud” i en kommentar. Hur fasen skriver jag. Skyller på gravidhjärnan.

  4. Hej,
    Letat en gammal artikel med Louise där hon tipsar om sin dagliga solskyddsfaktor men hittar den ej.. Vill gärna börja använda varje dag i hudvårdsrutinen men vill ej ha ett lager över utan något som går in i huden. Kanske kan hon svara eller någon annan som har ett bra tips? Tusen tack!

    1. Hej finis,
      Jag kollade med Louise och hon har inte skrivit en hel artikel om det, men i sin dagliga rutin använder hon bareminerals complexion rescu som solskyddsfaktor – och den älskar hon! Vi tycker dock att det var en så bra artikel-idé att vi satte igång att jobba med den artikeln direkt. Så det kommer finnas en artikel om SPF inom en snar framtid!

      KRAM

  5. Haha, så söt Dante är i fiskehatten.
    Också så roligt att lampan bakom, ser ut som ett litet paraply ur mössans topp, passande ifall det skulle regna på fisketuren :’D

  6. Hej Michaela!
    Jag har träffat en kille nu sen februari. Lång tid att dejta i min värld då mina tidigare singelår och dejter bara varit några få gånger pga brist på intresse från mitt håll till dom jag dejtat. Hur som, redan från första början så kände jag med denna kille att det bara klickade. Det klassiska klicket jag inte trott på infann sig och vi sover numera ihop nästan varenda natt, han lagar storslagna middagar till mig och pussar mig på pannan tills jag somnat. Allt känns bra. Allt känns så fanatiskt och fint och exakt vad jag behöver och vill ha i en relation. Vi har till och med skojat om våra framtida barn. (Lol vad sjukt????) Men! Jag känner inget speciellt pirr. Ingen nervositet när vi ses, darriga ben eller fjärilar i magen. När jag tittar på han och han tar min hand så sköljer bara ett lugnt och trygghet över mig. Men kan ändå inte låta bli att undra: är jag kär då? Om man inte känner pirret? Vad är fel? Allt känns ju så bra. Slutar man få fjärilar i magen när man passerat 25-års sträcket? /nojig förälskad människa

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi