Snöglob

Jag och Dante har börjat dansa här hemma. Han viftar med sina armar, de är så små, jag tittar på dem ibland och blir rädd för att de ska brytas av som små pinnar när han härjar omkring. Han är ingen knubbig kille direkt utan fladdrar omkring med sina taniga små armar. Men hans handled – precis när hans arm ska övergå till handen – där är det ett litet lager av fett. Som jag älskar den delen av hans kropp. När jag smörjer in honom på kvällen och försiktigt masserar in hudkrämen i hans armar får jag panikont i hjärtat av älsk. Det lilla fartguppet av fett som stoppar min rörelse och gör den till en gungning innan min hand når hans och jag drar krämen mellan hans fingrar.

Varför är du så liten och gullig?, brukar Damon fråga då medan han står bredvid och tittar på.

Han brukar titta upp i taket, böja huvudet bakåt så man tror att det ska gå av, medan han rör sina armar i en ryckig rörelse rakt utsträckta från kroppen. Jag står bredvid och dansar medan jag sjunger någon reklamlåt, och han sjunger med mig på sitt egna vis. Långa ljud blandas med stötande vokaler som liksom trycks ut ur hans kropp. Sen plötsligt tar han upp huvudet, tittar rakt på mig och skrattar på ett sätt som jag aldrig har hört någon skratta förut.

Jag inser när det händer att Dante har skakat om mig. Som att jag är en sån där snöglob som han bara skakar och skakar, så att att snön omkring mig far åt alla håll. Och när han går och lägger sig, slutar snön att glittra omkring, det lägger sig som ett tyst täcke runt omkring mig i min glob.

Men det ligger inte där det låg innan. När allt har lagt sig och lugnet kommer, är det på ett nytt sätt. Jag är i grunden en ny människa. Det är samma stoft som låg där innan – men allt ligger annorlunda nu. Inom mig. Det var en person som sa till mig att jag inte har känts så grundad den senaste tiden. Jag tänkte på det mycket, på att man som kvinna anses ha “hittat hem” om man är en sån som blir mamma och går 100% in i den rollen. Då blir det rätt, då har man hittat sitt kall i livet, då var mammarollen avgörande för en.

Så är det nog, men vi andra hittar också hem. Vi mammor som kräver mer av livet än mödraskapet kan ändå bli grundade på helt nya sätt tack vare det. Min självkänsla och grund på jorden har skakats om, allt flög upp som storm runtom mig. Men när jag lägger mig på kvällen känner jag mig stabilare än någonsin. Glittret lägger sig som ett perfekt pussel runt min själ.

Dante har gjort det med mig. Ibland tror jag att det hade räckt med att höra hans skratt en gång, för att det skulle hända mig. Jag har blivit fundamentalt förändrad. Så jävla häftigt, är det.

  1. Så vackert beskrivet❤️ Just så känner jag för min dotter och hon är 10 år nu💞 Den känslan bara växer mer och mer… Jag står stadigt i min mammaroll trots att omvärlden gungar rejält ibland…
    Tack för allt du delar med dig🤗

  2. Så fint skrivet. Känner igen mig själv i detta så otroligt mycket. Och ursäkta men HERREGUD vilket bedårande barn. Kram!

  3. Michaela,
    Jag blev mamma för snart 1,5 år sedan och kände mig rätt vilsen i det. Men efter typ ett år så kände jag att jag ”hittat hem” i mitt nya jag. Så håll ut, du kommer landa i allt, även om det tar tid! Lycka till!

  4. Tack fören sådan fin och ärlig blogg, har följt dig länge!
    Har en fråga som jag hoppas du vill svara på angående era köksstolar. Hur bekväma är dom att sitta i en hel kväll? Samt missfärgas ’dynan’ om ni sitter med mörka byxor?

    Har funderat på dom ett tag nu och är så sugen på att köpa dom då de är jättefina!
    Tack på förhand

  5. Så otroligt fint skrivet! Mina ögon är helt fyllda av tårar, inlägget gick rakt in i mammahjärtat! Min son fyller två år imorgon, tiden går så fort! Man får njuta av varje steg..

  6. Detta är det vackraste jag har läst skrivet av en förälder. Det känns som en dikt och en kärleksförklaring av nåde som du borde sätta upp på väggen så att Dante en dag kan läsa texten och inse hur älskad han är men också vilken betydelse han har.

    Tack för dina fantastiska inlägg! ♥️

  7. Men wow, dina texter alltså! Magiska rakt av. Så vackert målande och går rakt in i hjärtat ♥️ Längtar att få läsa din kommande nya bok! 👏🏼

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi