Dagens look och tankar

Jeans, topp, jacka och väska från Stylein, ankelboots från & Other Stories (annonslänkar)

Hej favoriter,

Jag pendlar i känslor idag. Jag tror det är för att jag liksom bestämde igår att idag skulle bli en bra dag på grund av en rolig sak som har hänt som jag ska berätta mer om sen. Men sen hände andra grejer som dödade min glädje lite. Ibland har man kanske lite för höga förväntningar på saker i sitt liv?

Vi var hos läkaren med Dantis imorse och efter det hade jag som sagt ett kul möte. Jag gick till kontoret efter mötet för att hämta lite saker och fastnade i en skrivbordsstol här när jag insåg att det här rummet har ingen varit i på två veckor – alltså bör ju detta vara en safe zon. Det är att ta sig in hit som kräver att man stöter på folk eller måste ta i handtag etc. men när man väl är inne är det ju ingen här eftersom alla jobbar hemifrån. Så istället för att gå direkt satte jag mig vid mitt skrivbord. Kände först någon slags pepp av att kanske få jobba på som vanligt på kontoret men fick faktiskt bara ångest? Hela världen håller på att raseras och hur positiv man än kämpar för att vara så är det ju förödande. När jag är hemma i min trygga bubbla med mina killar är det lätt att glömma bort världen som sker utanför – så länge vi har varandra är vi trygga och mår bra. Men sen när jag tar mig ut i den ”verkliga” världen blir det så tydligt att ingenting är som det ska. Jag trodde att jag skulle uppskatta ett avbrott från min familj för visst går vi varandra på nerverna där hemma men nej, jag ska nog bara gå tillbaka hem till dem igen.

Vad kyligt det är ute idag förresten, jag som trodde våren skulle komma nu? Snart kanske, hoppas hoppas att den kommer snart. Så att vi kan börja leva lite igen.

Hur mår ni i allt? ♥

Om man får lov att vara lite ytlig mitt i allt (vilket man måste få vara tycker jag!) så är jag väldigt nöjd över mina nya köp. Känner mig så snygg idag!

  1. Min älskade kära morfar ligger för döden på sjukhuset. I och med Corona låg han ensam i nästan två veckor (!), det var så fruktansvärt att veta att han var själv hela den tiden. Nu är han flyttad till palliativ avdelning och här får vi vara så mycket vi vill, har varit här sen igår morse med paus för natten, då det får vara färre personer här. Här är skyddat från omgivningen på ett sätt men så påtagligt på ett annat, vi får inte lämna rummet utan måste då gå ut på gatan. Får inte hämta kaffe eller ens vatten sjävla utan behöver ringa på sköterskorna hela tiden (som är helt fantastiska!). Nu blev det här världens längsta, men behövde nog skriva av mig. Ta hand om era nära och kära, att se min mormor (som är ganska dement) sitta och gråta över sin man sen 50 år tillbaka är hjärtskärande. 💔

    1. Många styrkekramar!!! Vet hur det känns, var med om liknande för 1,5 år sedan. Som man älskar sina mor och farföräldrar <3

  2. Försöker stänga ute allt med corona för att överleva mentalt. Är höggravid och beräknad om 3 veckor så vill helst bara fokusera på det men är väldigt svårt när förlossningsvården blir så fruktansvärt påverkad också.
    Men känns skönt att kunna läsa din blogg och tänka att vi snart också har en gosebebis här!❤️

    1. Det tycker jag låter klokt. Fokusera på att du ska gå en bebis snart – det är ju det största livet har att erbjuda. Dante är en så fin paus i hela den här krisen och jag tillåter mig själv att glömma den för en stund när jag är med honom. Som du säger, man gör det som behövs för att överleva mentalt. Massa kärlek!

  3. Jag har inte ett arbete där jag kan arbeta hemifrån så för mig personligen har inte livet förändrats nämnvärt, det är bara oron hur detta ska sluta och den är högst påtaglig. Jag bor i en stad med än så länge liten smittspridning så är beredd på att saker snabbt kan ändras, men likväl, ska jag arbeta så måste jag vara på mitt arbete. Man får tvätta händerna i tid och otid och tänka sig för. Men bortsett fån sjukdomen i sig oroar jag mig för alla företag som redan har det mycket tufft och vad det gör för hela världsekonomin, hur många kommer att förlora sina jobb? Jag hoppas och tror att den akuta sjukdomsbilden kommer att bedarra men skadorna på samhället kommer att bli enorma. 🙁

  4. Hej!
    Har följt dig i många år, men aldrig kommenterat. Du har en fin aura och dina texter får mig ofta att känna och beröras… Hela den här Corona grejen får mig verkligen att må dåligt. Tänker på alla anhöriga till alla dessa sjuka och döda människor. Ett liv är allt. Tänker såklart på ekonomin i Sverige, alla som blir utan sina jobb, alla barn som drabbas, all psykisk ohälsa det för med sig. Så många orosmoln och ovissheten tär. Jag har begränsat nyhetsflödet och väljer att bara se rapport 19:30. Samtidigt som jag ser nyhterna rullar jag ut yogamattan och kör lite mage rygg och stretch. Då känner jag att jag aktivt gör något som är bra för mig samtidigt som jag uppdaterar mig om läget. På ett sätt önskar jag att jag kunde skruva fram tiden ett par månader så allt var annorlunda än nu.
    Kram till alla där ute som kämpar.

  5. Hej! Försöker igen! I intervjun med Kenza pratade du om att du tog järntabletter som inte gav förstoppning, men du sa aldrig vad de hette. Vad hette dem? Väldigt tacksam om du vill svara på detta 🙂

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi