Jag känner mig lite borta i huvudet idag. Att vara mamma till en krävande liten bebis, jobba och försöka hinna med allt där emellan tar på krafterna. Det var någon som kommenterade och frågade varför jag nödvändigtvis måste jobba eller träffa tjejkompisar på dagarna och varför jag inte passar på att sova de timmarna som jag har avlastning om jag nu sover så dåligt på nätterna.
När jag läste det så tänkte jag att den personen har nog inte själv haft en bebis som håller en uppe på nätterna…
… för det är en enorm skillnad på att få sova på natten eller att sova någon timme på dagen. Det som händer med en när man inte får sova på 7 månader är att man långsamt blir galen. Det är tortyr att inte få sova på nätterna och någon timme på dagen löser inte situationen. Det finns ju en anledning till att vi människor är vakna på dagen och sover i ett långt svep på natten och det är väl för att det är det mest naturliga för oss. Att dela upp sömnen i flera delar fördelade över hela dygnet är inte naturligt.
Jag sover samtidigt som Dante under hans förmiddags-nap varje eller varannan dag (som jag inte har heldag på kontoret). Då kryper jag ner med honom och så sover vi i en timme eller så, tillsammans hand i hand innan vi börjar dagen. Det är en ljuvlig stund som räddar upp den värsta tröttheten. Jag hade ju kunnat sova samtidigt som Dante varje dag under båda hans sovstunder – men det är inte bara sömn som ger energi! Att träffa kompisar, komma ut, gå promenader i den friska luften, vara på kontoret, yoga – det ger också energi. Energi som jag behöver för att känna lycka och glädje i mitt liv. En energi som enbart sömn inte kan ge mig.
Så det är en knepig balansgång, det där med att försöka ”sova ikapp” på dagarna men också hitta på saker som ger en annan sorts energi. Jag tror inte att man kan förstå hur det känns att bli väckt varje timme i flera månader i sträck om man inte har varit med om det själv. Det är inte alla föräldrar som behöver vara med om det – tack gode gud och grattis till er som fått bebisar som sover hyfsat – men de som varit där vet. Jag får dagligen meddelanden från mammor där ute som vet hur det känns och det känns fint att man inte är ensam. Och som alla skriver – det blir ju bättre. Nu har vi ett bakslag med magen och allergier men om vi håller ut, är positiva och har kul om dagarna så går det förhoppningsvis mot bättre (sov)tider.
Mitt bästa verktyg för att överleva den här perioden är just att ha kul. Jag stänger inte in mig utan försöker fånga energi på andra sätt. När jag kommer hem från kontoret är jag lycklig, när jag sitter på en lunch med mina mammakompisar är jag lycklig, när jag går och simmar är jag lycklig. Ibland sover jag en timme i vilostolarna på mitt gym, samsover med Dante under dagarna, går på massage och somnar en stund eller fixar ögonfransarna i 90 minuter och sover precis lika länge på en brits på en skönhetssalong.
Jag försöker hitta mina små stunder, men inga sovstunder går att jämföra med en hel natts sömn. Jag längtar tills vi kommer dit, i alla fall tills vi kommer tillbaka till de rutinerna vi hade ett tag innan magen blev sämre igen. Då sov Dante 19-07 med ca 30 min uppvak för mat vid 23 och 03 – inga problem för mig. Men en gång i timmen eller MER, fy fan alltså. Förstår inte hur mina föräldrar orkade ta hand om mig som höll på såhär i 1 1/2 ÅR! Jag var också en allergibebis med mycket besvär så Dante brås på sin mamma…
Jaja. Behöver skriva av mig lite. Sitter hos frisören och bleker håret, efteråt ska jag en sväng till kontoret och sen ta en sovstund på gymmet tror jag innan jag ska hoppa tillbaka in i mom-duty igen 🙂
En intressant grej är att jag varje dag tänker att jag ska gå och lägga mig samtidigt som honom på kvällen vid 19-tiden. Men när han sen har somnat är jag ju alltid jättepigg för vem är trött vid middagstid? Då vill jag plocka och fixa hemma (inte bara vill utan behöver, hehe), kolla på någon serie, prata om dagen med D, ni fattar… det var precis som innan barn när jag tänkte på mornarna att jag skulle gå och lägga mig tidigt på kvällen men var vaken till efter 23 varje kväll i alla fall. Någon mer som känner igen sig?!
Heja alla mammor och pappor där ute som kämpar med sömnen. Jag kunde omöjligt föreställa mig hur påfrestande det var innan jag hamnade här själv. Fan vad grymma ni är som går upp och tar hand om era barn och jobb med ett leende på läpparna hela dagarna.
Åh vad skönt att få läsa att det är fler som kämpar med sömnen. Har själv en bebis som inte längre vill sova på natten eller vaknar vid halv fem på morgonen för dagen. Jag får energi av ditt synsätt och starkt av dig att se så positivt på situationen! Kämpa, en dag blir det lättare!!
Fint skrivet och med hög igenkänning. Jag har nu mindset att om det är bra tills dottern är 5 år så är det ju skönt, allt annat blir en bonus 😉 ♡
Vår dotter är 14 månader och jag tänker fortfarande att det vore en bra idé att sova tidigt, meeen tror du det blir så? Nope, oftast inte.
Så skönt med någon som beskriver mammalivet med transparans. Min son är idag 16 månader och inatt sov han för första gången en hel natt (en sanning med modifikation, han vaknade till några gånger men somnade om på 10 sekunder efter att vi satt i nappen). Jag vaknade klockan 04.00, så otroligt utvilad och förbryllad, haha. Han har sovit dåligt överlag sen han föddes och extremt dåligt i perioder med uppvak varje timme (och dessutom kräver han att man ska upp och gå/vagga honom för att han ska somna om). Mellan 6-11 månader var värst. När han närmade sig året blev det långsamt bättre. Otroligt att man inte har brutit ihop. Håll ut, vi är många med dig!
Haha känner igen mig, tänker varje dag typ ohh ska lägga mig vid 19 år helt slut… Men så fort bebis somnar så får jag en kick av energi.. Och ja man behöver nog den kvälls tiden för varva ner. Kämpa med sömnen vet hur de är ❤️❤️❤️? all lycka till
Tack för ett bra i lägg, håller med helt! Vi kämpar med vår 10-månaders bebis, som sedan han föddes vaknat var-varannan timme. Igår hade vi äntligen tid hos en barnläkare för att diskutera mag-problem/allergi men han lyssnade inte alls på oss trots att vår lille plutt har kräkningar, eksem och mycket gaser. Hade sett fram emot besöket så länge men nu känns det hopplöst. Blev dock lite mer positiv efter att ha läst ditt inlägg och inser att vi inte är ensamma. Vi får kämpa på!
Har ett barn på två månader som peppar peppar sovit jättebra sen han kom. De få nätter som det har varit uppvak varje/varannan timme eller bara under några få timmar har jag hållit på att tappa det. Kan inte ens föreställa mig att ha så VARJE natt och hela nätterna. Ni med icke sovande barn är verkligen såna kämpar!
Jag har en annan sömnrelaterad fråga. Hur nattar ni Dante? Och sover han hela nätter i sitt rum? Springer du in då varje timme och nattar om? Undrar även om det är så att både du och Damon kan lägga Dante eller endast du? Och isf när började både kunna lägga? Gud blev mer än en fråga haha. Om någon här i kommentarsfältet vill svara på frågorna om nattningsrutiner och om er partner kan lägga ert barn och hur ni fick till det så tar jag tacksamt emot svar <3 KRAM till alla och lite extra till alla mammor där ute
Så himla bra formulerat! Det är precis så det är! Du är absolut inte ensam.. Men ibland känns det som att världen runt en är full av föräldrar till enklare bebisar som sover bra från några veckors ålder, suck.. Vi har två barn, jag är f-ledig med lilla nu som är 3 mån. Storasyster sov katastrofalt dåligt till ca 1,5 års ålder, i snitt 20 uppvak per natt osv, sedan blev det successivt något bättre och framförallt efter 2 åå kände jag livet återvända efter att ha fått sova ok flera nätter i sträck igen! Vi hittade aldrig nån orsak till sömnkaoset. Hoppades på bättre tur med barn nr 2, men nu sitter jag här igen med en hjärna som känns som mos och som sakta förtvinar, fy fan alltså. Varför får vi barn som inte sover liksom??! Visst, denna gången kanske det vänder tidigare, kanske om en månad? Men kanske blir det som med storasyster, det typ kliar i hela kroppen och känns svårt att andas av att tänka den tanken ??? Kan absolut inte sova ngt dagtid heller, då sover bebis bara skumpandes i sele. Småbarnsåren är minst sagt tuffa!! Och somliga av oss golvas visst hårdare än andra.
Min dotter sov inte heller bra alls (de flesta bebisar gör nog faktiskt inte det) och även om jag hade räknat med att inte få sova när jag blev mamma så kunde jag inte föreställa mig vad det skulle göra med mig som person. Hur personlighetsförändrad jag kunde bli, deppig och hemsk! Så visst är det tortyr, total tortyr!
Under mammaledigheten så valde jag varje dag hur jag skulle förhålla mig till sovstunderna för i regel sov hon bra på dagtid. Ena dagen prioriterade jag att sova samtidigt som henne, andra dagen att duscha och sminka mig när hon sov, och tredje dagen att gå en barnvagnspromenad eller träffa någon för en kaffe. Det var viktigt för att jag skulle kunna fortsätta känna mig som mig själv.
Åh jag håller med dig till tusen procent! Vissa dagar kan man pricka in att sova medan andra behöver man typ fika eller skrolla Instagram ???
Det var jag som skrev den där kommentaren, förlåt men det är sant jag har inga barn så jag vet inte. Men jag skrev med omtanke men nu förstår jag mer din situation. <3!!
Haha det är ingen fara, roligt att jag hade rätt 🙂 det är svårt att försöka sätta sig in i den här situationen om man inte varit här själv, men jag förstår att du bara ville komma med ett tips i all välmening ❤️❣️
Din blogg är räddningen så många dagar! Dina upplevelser stämmer så bra in och ibland tror jag nästan att jag läser mina egna tankar?! Du sätter ord på flera av mina känslor och tankar. Vissa nätter när hon vägrar att somna om så blir jag galen och jag börjar nästan ifrågasätta om barn verkligen är nåt för mig. Sedan när jag vaknar till min glada, underbara lilla bebis så smälter jag totalt och ångrar alla tankar jag hade under natten. Känner mig nästan aldrig sovtrött på dagen. Så förbluffad över hur sömnkänslig jag var men samtidigt hur jag kan funka även utan sömn på samma gång?!
Massor av styrkekramar till er!!
Jaaaa så är det! Så jävla skönt att alla ni kommenterar så jag inte känner mig ensam ❤️ Heja oss!
Hej Michaela!
Tack för en fin blogg!<3
Förslag till frågor med forni eller innehåll till forni.se;
En enkel guide till hur man från sin smart phone kan spara bilder i iCloud och liknande. Är också nybliven mamma och kan ju inte låta bli att fota lilla skorpan typ dagligen, men lagringsutrymmet behöver ju avlastas med jämna mellanrum och jag har aldrig förstått mig på hur det där funkar?
Kram!
Jag mådde jättedåligt av att sova på dagarna när jag var föräldrarledig men det är som du skriver, alla får energi av olika saker. Jag behövde äta bullar o beklaga mig för mina kompisar ?
Haha, det behöver jag också vissa dagar!
Jag hör dig! Vår son hade en sömnstörning som innebar att varje insomning tog timmar, och sedan vaknade han nästan direkt igen. Sov bara om han ammade i famnen, eller guppade på pilatesboll. Han började sova bra vid 3 års ålder. Vi har valt att inte skaffa fler barn, vi klarar det inte igen. ”Men barn måste ha syskon”. Eh nej, barn behöver föräldrar som inte blir psykiskt sjuka av sömnbrist.
Jag håller tummarna att han sover bättre snart! <3
Exakt så! Föräldrarnas hälsa är viktigast för annars orkar man inte vara bra förälder till det barnet man har ❤️
Åå håller med i allt du skriver! Samma här och varje morgon när man är som tröttast så blir man arg på sig själv och lovar att lägga sig i tid till kvällen (händer typ aldrig haha). La mig tidigare innan jag fick barn och var van att sova minst 8 h, men den där egentiden och partiden är så mysig och efterlängtad när barnen väl somnat ??
Nu sover min 1 åring bara 1 gång mitt på dagen så antingen är man i väg eller vill göra något annat i lugn och ro att sova bort tiden skulle ge mig lite småångest. Har bara stora barnet på föris 15 h med så guldvärt med egentid då. När hon var mindre och sov mer brukade jag också sova någon av hennes sovstunder med henne, så mysigt!
Tack för fint inlägg❣️ Jag har en fyra månaders och en 3 1/2 åring hemma och har det så himla tufft med sömnen. Försöker återhämta mig de 15 timmarna min stora är på förskolan men känns som om jag aldrig kommer ikapp ?
Jag vet precis hur det är, min dotter är 16 månader och sover rätt kasst fortfarande. Men de första 9 månaderna ammade jag, hon vakande var 40:e min nätterna igenom. Efter 9 månader ökade jag inte en sekund till. Oftast kan vi dela på det nu fast de värsta nätterna vill hon bara ha mamma. I början försökte jag lyssna på alla som sa ”sov när bebis sover” men det gjorde mig trött, stressad och olycklig. Jag var så stressad över att jag måste sova när hon sover så att jag aldrig kunde somna, jag blev ännu tröttare av att ligga inne i ett mörkt rum och ledsen över allt roligt som passerade. Så jag bestämde mig för att jag kommer överleva tröttheten genom att göra saker som ger mig energi. Och i de allra tuffaste perioderna ringer jag min mamma och pappa som med öppna armar tar emot min dotter för en övermattning. Alla har sina sätt. Heja dig och alla andra kämpande trötta föräldrar ❤️
Jag har lite samma tänk, man får göra det som krävs och hitta sina små sätt för att orka. På lördag ska Dante sova hos sina morföräldrar så då får vi tanka energi 🙂
Det finns forskning som menar att vi historiskt inte alls har sovit hela nätter i ett svep, utan i kortare sjok fördelat på dygnet. Jag har inte fördjupat mig i det, men brukar finna lite tröst i det när min bebis ligger och pladdrar i sängen kl 03 eller om jag själv har svårt att somna på kvällen. Förstår såklart att det är svårare när hela natten bli upphackad och man ska jobba dagen efter.
Hehe! (Har en 7 månaders grabb) sa till min sambo häromdagen att jag var trött pga att jag aldrig får sova mer än 2-3 timmar i stöten..
Hans svar:”man behöver inte sova sammanhängande, får du 2 timmar här och 3 timmar där så har du ju fått ihop 5 timmar”
Han själv sover i ett annat rum hela nätterna…?
Kan ni ta varannan natt? En sover på soffan med hörselproppar?
Ingen av oss orkar en hel natt med honom just nu och den som sover på soffan vaknar ändå trots öronproppar, så att ta halva natten var är den bästa lösningen för oss just nu 🙂
Jag blev mamma för 4 månader sen och våran tjej har också vart en magbebis och hade kolik de första 2,5 månaderna och vill bara skriva hur mycket det har hjälp oss att gå in och läsa din blogg. Så otroligt skönt att du är så ärlig om hur det är att bli/vara förälder. Har fått mycket tröst i att läsa dina inlägg när vi satt och räknade ner dagarna tills hon skulle bli 3 månader och att det då kanske skulle bli lite bättre. Jag har också känt att mitt behov av att träffa vänner har blivit så extremt stort och att jag helt ärligt tyckt att vara hemma hela dagar själv med bebis är väldigt jobbigt och då har det vart så skönt att läsa din blogg och känna att det är ”normalt” att känna så om du förstår vad jag menar. Ville egentligen bara skriva för att säga hur mycket det faktiskt har tröstat oss när vi läst din blogg och det är så skönt med din ärlighet<3
Åh vilken fin kommentar, tack tack tack. Jag får ju några kommentarer som inte är lika positiva så det känns fint att veta att andra hittar tröst och stöd i mina ord. Det handlar ju inte om att klaga, utan om att skriva av sig, och det är ovärderligt att INTE känna sig ensam i det här. Bara att läsa alla era kommentarer gör att det känns så mkt lättare för mig. Massa kärlek till dig
Jag har inga barn, och tänker varje dag att mina kollegor som har, och som inte får sova ordentligt, är så grymma! Om jag har en dålig sovvecka (som nu t.ex. pga hostande sambo som håller mig vaken) så är jag verkligen halvdöd. Presterar uselt och känner mig extremt låg och urlakad. Så, all kredd till alla mammor som orkar med småbarnsåren!
Har insett hur otroligt lyckligt lottad jag är när det kommer till sömn. Min nu elva månader gamla tjej har sovit hela nätter utan uppvak/matning sedan hon var cirka fyra veckor. Har knappt velat berätta det när folk frågat om hennes sömn då jag dels känt mig bortskämd och dels inte velat jinxa det. Det kan ju självklart komma perioder framåt där sömnen blir strulig så jag ska inte ropa hej än, men gud vad jag tror att sömnen bidragit till upplevelsen av bebistiden som helhet. Men ett påfyllt sömnkonto orkar man det mesta liksom. Kram på dig!
Njut av det! Alla mammor som får sova ska inte alls ha dåligt samvete – tvärtom! Njut av att du har kunnat njuta max av din bebistid och inte behövs må så dåligt som man mår av sömnbrist. <333
Hej fina! Jag behöver hjälp ? Det är så att jag förra sommaren införskaffade samma klänning som du också har. En vit/beige med rosor från Zara, som är väldigt tunn. Vad har du för trosor under????
Det är helt dränerande. Har inte sovit en hel natt på över två år, oftast väcks jag 3-5 ggr/natt och vissa uppvak kan pågå i en timme. Tröttheten går i perioder för mig, senaste tiden är det som att jag inte kan tänka en klar tanke på hela dagen. Så jag förstår dig. Barn är verkligen olika. Kram!
HEJA OSS MAMMOR!!!!!! <3<3<3 Vi är riktiga krigare!
Känner igen mig så mycket! Min son på 3 år var exakt likadan men som tur va började han sova bättre vid 2 års ålder. Hans fick dock TVÅ bröder i september när han var 2,5 så dom har tagit över staffettpinnen. Hade sååån förhoppning om att tvillingarna skulle sova bättre och ge trygghet till varandra men dom brås på storebror. Det som gör det lättare denna gången är att man vet att det blir bättre, oavsett om det tar 1 eller 3 år.
Vet att du säkert kollat upp och har stenkoll och säkert provat allt men det som funkat/funkar bättre för oss är mantrat ”sömn föder sömn”.
Jag har inte sovit en hel natt sedan år 2016. Jag har slutat föreställa mig att ens gå och lägga mig tidigt eller att ”inatt blir en bra natt”. Jag har hamnat i något konstigt stadie där jag bara accepterar skiten och struntar i sömnen, mycket märkligt. Överlevnadsstrategi? Ja, man blir helt kocko av detta till slut ?
Åh vad grym du är!! Känner verkligen igen mig i allt du skriver ? helt omöjligt att sova när bäbis sover och komma i säng tidigt på kvällen.
Den funktion jag skulle ha störst nytta av är att kunna lyfta in barnet i SleepCarriern utan att behöva lyfta in hela liggdelen då vi bor på våning 4 utan hiss. SleepCarriern skulle verkligen bli en riktig lifesaver!
Hej,
Jag rekommenderar dig att köpa Gripe Water som är plant baserad sk sirap som finns sen åratal och används av mammor världen över. När min dotter som är 5 månader gråter/ skriker pga olika anledningar så ger vi henne 2,5 ml och det lugnar bebisar och funkar mot magont och annat. Finns på Amazon.