Hello monday,
Jag älskar måndagar. Det verkar finns två olika lag – måndagsälskarna vs. måndagshatarna. Jag tillhör helt klart den första kategorin. Det spelar ingen roll om jag är utvilad från helgen eller helt slut efter en fullspäckad helg – när klockan ringer på måndag morgon vittrar den om nystart. Sen några år tillbaka brukar jag försöka unna mig något på just måndagar för att göra dagen lite extra trevlig. Det kan vara en croissant till frukost, semla på eftermiddagen eller ett glas rött när jag kommer hem. Eller bara att strunta i tvätthögen och kolla på serier hela kvällen istället. Något som gör dagen mysig helt enkelt.
Idag får vi se vad det blir, men jag har en rätt härlig dag planerad redan så den behöver inget extra sparkle.
Såhär ser veckan ut!
Måndag: Lunch för att fira Kenzas babykollektion som hon har tagit fram! Så kul!
Tisdag: Buskul med Dante, lunch hemma hos Steffi, träna och göra några ärenden.
Onsdag: Frisörtid ÄNTLIGEN! Längtet! Sen blir det jobbdag på kontoret.
Torsdag: Heldag på kontoret och någon lunchdejt hoppas jag på.
Fredag: Babysim!
Hej världens bästa du!
Har tänkt lämna en kommentar i månader men inte gjort det. Har läst din blogg i snart 10 år inser jag nu och inte skrivit en enda kommentar. Känner att jag kanske borde lämnat iaf en kommentar i veckan för att berätta hur mycket jag uppskattar din blogg, det är tryggt och varmt här inne och du känns lite som en vän. (anledningen till att jag inte skriver kommentarer är kanske att jag skriver att någon känns som en vän som jag aldrig ens träffat haha:))
Men! Här kommer en kommentar med en fråga till dig för jag har absolut ingen aning om vem jag annars ska vända mig till. Jag hoppas verkligen du har tid att svara, kanske när Dante sover<33
Jag är HSP och har ju egentligen vetat i några år nu att jag är det. Men jag blir ibland gaaalen på det och vägrar ofta acceptera det. Känner in energier på ett extremt sätt och är väldigt känslig för det. Kommentarer som kommer ur fel ur någons mun och som egentligen inte har något med mig alls att göra sätter sig som en sten i bröstet. Jag VET rent logiskt att det inte handlar om mig för fem öre och att det säger mer om den andra personen än om mig men alltså känslan sitter kvar och hjärnan kan lätt spinna iväg. Kan sitta på en middag där någon sitter med negativ energi och det kan dränera mig på ett otroligt sätt. Hur gör du? Hur hanterar du om du sitter på ett event/middag och det är dålig stämning/energi?
Men den fråga jag tänkt fråga dig så länge är hur det var att bli Vice Vd för Devote med personalansvar som HSPare? Jag har nämligen precis fått en chefsposition med personalansvar för 30 personer. Kan komma hem efter jobbet helt slut. Ligger raklång i sängen och stirrar rakt upp i taket med tårarna som rinner för att jag är så mentalt utmattad. Blir ofta ledsen att jag är såhär, vill bara kunna skaka av mig småsaker och gå rakryggad med självförtroende osv. Men ju mer jag läser på om livet som hsp desto mer inser jag att det kanske inte går att "jobba bort" många delar?
Jag vet inte Michaela. Har du tips och tricks du lärt dig på vägen?
Tack för din blogg och att du orkade läsa min luddiga kommentar. Tack för att du skriver om hsp<3
Kram
Är det bara jag som tycker att bullarna ser mögliga ut? 😅 Gröna och vitluddiga…
Det är ju pistagebullar? Haha!