God kväll fina ni,
Har ni en mysig helg? Jag antar att många gick på julledighet igår, som egenföretagare och mammaledig (2 in 1) flyter allt samman men det ska bli riktigt mysigt att fira jul. Vi firar hos mina föräldrar på julafton och hos D’s kusin på juldagen.
WELL. Haft en så härlig lördag idag. D, Dante & Sam hade grabbdag så jag gick till Sturebadet för att simma, sen lunch på stan och slutligen hem för att kolla på Working Moms och äta saffransbulle. Efter några timmar saknar jag dock Dante så mycket så jag gick och hämtade hem honom medan killarna fortsatte sitt häng. Vi har haft sån himla bra vecka och jag känner mig verkligen lite extra kär i min bebis just nu.
I torsdags fick han vaccin och som följd kom feber och så spydde han på kvällen. Det slutade med att vi alla tre låg i underkläder respektive blöja i sängen med en julfilm i bakgrunden och kramades, fastän klockan var långt över sovdags för alla tre. Det var nog en av de bästa stunderna jag har haft i mitt liv.
Det är intressant att få barn är för det mesta är inte alls som jag trodde. Jag trodde till exempel att jag skulle älska första tiden med bebis – så blev det inte. Eller att vi skulle sova tillsammans och mysa på natten tills han var minst ett år – haha, ni vet ju hur det har gått… mycket känslor och stunder har helt enkelt inte blivit som jag hade drömt om. Men! Det är på gott och ont. För jag trodde till exempel att det skulle vara superjobbigt när ens barn är sjukt. Och oron är fruktansvärd, men den gör en stark som en oxe. Man har liksom kraft att vara uppe en hel natt och vaka över sitt barn, utan att vara speciellt trött när det är dags för första koppen kaffe på morgonkvisten sen. Och när Dante är sjuk älskar jag honom som en explosion i hela kroppen, jag blir rakt av djurisk i min kärlek, allt handlar om att skydda honom med all min kraft. Och det är helt galet häftigt.
Jag trodde att blöjbyten skulle vara ett nödvändigt ont, men de är mina favoritstunder på dagen. Jag trodde att långluncher med bebis och kompisar skulle vara livets grej, men de kan sluta i svett och gråt – medan en stund på skötbordet kan vara dagens härligaste ögonblick.
Så häftigt hur mycket man trodde och vad som faktiskt blir. Jag ser fram emot att lära mig ännu mer om vad jag gillar och vilka favoritstunder vi skapar i vår vardag. Men jag har insett att jag är inte den mamma jag trodde att jag skulle vara – jag har bara sett andra mammor och försökt spekulera i hur jag själv skulle bli. Sen blev jag helt annorlunda, och det är rätt häftigt det också. Jag har aldrig lärt mig så mycket om mig själv som under de här fem månaderna.
Jaja. Nu ska jag sätta på en ny julfilm innan Dante vaknar igen. Då blir det mat och sen går vi nog och lägger oss båda två. HUR COOLT att jag har en livs levande bebis som ligger och sover i sitt rum just nu??? Det är för mycket.
Hej! Jag är 23 år och har varit tillsammans med en och samma kille sen jag var 17 år. Han var världens bästa i 5 år men senaste halvåret har han inte varit bra pga psykisk ohälsa och jag har ställt flera ultimatum angående att han måste söka hjälp för att han inte var snäll mot mig längre. I söndags sa han att han älskade mig men inte var kär i mig längre. Jag har känt samma i höst pga att jag inte känner igen honom längre. Men jag går sönder. Jag älskar honom fortfarande så fruktansvärt mycket och han har blivit fruktansvärt destruktiv efter att vi gjorde slut. Snälla om du har några tips? Trodde aldrig jag kunde må så dåligt, det känns som jag aldrig kommer bli kär eller älska någon igen.
Och min åttamånaders bebis har fått diabetes typ 1 och ligger på intensiven.
Jag själv ska aldrig ha barn och tycker att det är ganska tråkigt när alla influencers skaffar barn. MEN, jag älskar dina mammalivs-spekuleringar, så mysiga och äkta. ❤
Åh, är gravid i vecka 25 i morgon och det här inlägget gjorde mig blödig. Så fint <3
På vilket sätt blev du annorlunda som mamma?