Vad är lycka?

Jag jobbar alltid när Dante sover. Det blir ju så med mitt jobb och någonting jag har förlikat mig med. Jag skulle inte byta bort det mot något annat, men det är klart att det är lite tufft att aldrig kunna hämta hem vila. Tänk om jag hade kunnat kolla på en serie, vila en stund själv eller bara yoga lite de stunder Dante sov om dagarna – då hade jag säkert haft mer energi till de struliga nätterna… Så får jag lite dåligt samvete för att det delvis är mitt fel till att energin tar slut, inte bara hans eftersom jag har valt att jobba samtidigt. Och det är något jag också har förstått, det här med att det dåliga samvetet kommer följa med mig i min mammaroll oavsett vilka beslut jag gör eller vägar jag tar. Så verkar det vara för alla mammor i och för sig.

Men i alla fall, i morse bestämde jag mig för att inte jobba när han sover utan istället lägga mig med honom när jag såg att han började bli trött. Jag la mig bredvid honom i vår stora säng och så låg vi napp mot mun och somnade in medan vi höll armarna om varandra. Det var magiskt, i all sin enkelhet att ligga bredvid sin bebis och vila, bara alldeles magiskt. Jag andades in hans små suckar och kände ren och skär lycka.

Lycka är så intressant, för hela livet går på något sätt ut på att jaga den. Jag tror att man skaffar barn delvis för att göra sin största satsning på lycka. Man går all in för att försöka fånga den. Allt eller inget.

I morse när jag låg och andades in mitt barns varma andedräkt insåg jag att jag fångade lyckan i varje andetag. Det är så intressant att en vanlig vardagsmorgon kan innehålla 100% ren lycka. Den kommer ur något så enkelt men ändå megastort som en sovstund med min bebis.

Däremot så tror jag inte att barn är svaret på allas lycka eller i alla liv. Jag tycker det är fel att säga att barn är meningen med livet för meningen med livet kan vara mer eller innehålla något annat än det. Nu har jag bara varit mamma i några månader, men jag har känt ren lycka av andra saker i mitt liv än Dante. Olika typer av självförverkligande som jag har strävat efter och sedan uppnått eller små enkla stunder som att sova med min bebis fast på andra sätt. Jag kan blunda och se lycka framför mig: första gångerna jag och D låg hela nätter och tittade på varandra när vi var nykära. När jag satt i min singel-lägenhet på Kungsholmen och drack vin med mina bästa kompisar. När jag dansmediterade på Costa Rica och kände de varma träplankorna mot mina fotsulor medan jag släppte allt. När jag och D ätit frukost i varma länder på vackra platser och pratat om livet. När jag ätit något så gott att jag inte vetat vad jag ska ta mig till. Varje gång mina tårar sprutat av skratt. Alla de här stunderna är lycka för mig och de behöver man inte ha ett barn för att få uppleva. Vi lever ju i ett norm-samhälle där barn är normen och om man inte skaffar barn så blir man ifrågasatt och jag tycker det är fel – livet är mer än barn. Familj kan finnas på andra sätt och i andra konstellationer. Jag har själv känt lycka och familj i mina vänner under hela mitt liv.

Men nu valde jag att skaffa barn, för det var en av mina drömmar. Det var en av mina vägar till lycka, mitt stora försök till att känna något utomordentligt. Och under de här månaderna kan jag verkligen säga att jag har gjort det. Fan alltså, så starkt det är, att skratta ikapp med sin son en tisdagsmorgon medan jag borstar tänderna och fånar mig framför honom. När han skrattar så att han tappar andan, jesus kristus alltså, det är som att bli knytnävsslagen i ansiktet med lycka. Det är ett högt spel att skaffa barn, för det är så jäkla jobbigt. De här månaderna har varit jobbigare än vad jag någonsin hade kunnat föreställa mig. Men jag lever plötsligt ett liv som varje dag innehåller explosioner av lycka och det är helt otroligt.

Hela mitt liv har jag funderat över lycka och nu har jag hittat min personliga peak av den:

Dantes
tandlösa
leende

Tack för det, livet.

P.s Idag var det exakt ett år sen jag fick reda på att jag var gravid ♥

  1. Jag håller SÅ med dig! Jag har två barn men skulle aldrig säga att mina barn är meningen med livet eller ”mitt allt” osv, självklart är mina barn det som får och ger mest i mitt liv, men jag kan skriva under på alla punkter du tog upp kring andra händelser som ger en lycka, och jag kan fortfarande känna lycka av sååå många olika saker och anser själv att alla dessa saker är viktiga i mitt liv, inte bara barnen!

  2. Så härligt att höra det från någon som faktiskt är mamma, att barn inte är meningen med livet för alla 😊 Känns som att alla som har barn vägrar förstå någon som väljer att inte skaffa barn.

  3. Kommenterar inte så ofta men ville bara säga tack och FAN vad fint skrivet! Alltihop! Med dina egna barndrömmar, lyckliga stunder och respekten för att andras kanske inte är helt samma men lika stora ändå. Så himla fint reflekterande och osjälviskt?! Alltså att kunna resonera kring sin egen lycka på ett så djupt och ödmjukt sätt utan att lägga samma mall i knäet på någon annan. Som en som inte vill ha barn så kan jag verkligen varmt leva mig in i din lycka och unna dig den så himla mycket, shit vilken grej att känna! Och inte minst vill jag unna dig den JUST eftersom du också unnar en sån som mig (ej barnsugen) en lycka som kanske mäts på en helt annan måttstock. Väldigt fint. Har nästan aldrig hört någon uttrycka sig så kring olängtan att ha barn. Det är oftast läxande. Så tack, otroligt fint. Blev glad, för dig och för mig. Delad glädje osv <3

    1. Håller med! Har aldrig velat ha barn o det har hänt att personer med barn uttryckt sig som att man som barnlös ej kan uttala sig om lycka o bra plats i livet, då man inte vet vad man talar om för det upptäcker man när man får barn. Medans jag vid dessa tillfällen tyst tänker att de kanske skaffat barn av fel anledning.. Kanske fel av mig, men jag tänker det åtminstone tyst..

  4. Visst är det underbart att få känna på såna här känslor. Äkta kärlek får ett nytt ansikte. Ren lycka får en ny innebörd. Jag älskar det, det är underbart. Barn är underbara. Mycket oro när de blir äldre men mycket kärlek.
    Ha en fin kväll och glöm inte att pausa lite jobb då och då, för om du inte återhämtar dig så bränner du ut den mamman som Dante förtjänar att få ha. <3

  5. Vilken fantastiskt nyanserad, klok och fin beskrivning av lycka! Särskilt från en nybliven mamma 🙂
    De människor eller situationer som gör en person lycklig behöver ju inte rangordnas utan sker parallellt. Den inställningen och tankesättet gör att man inte lägger alla ägg i en korg och har en större chans att känna lycka. Om man är ofrivilligt barnlös kan man skapa ett meningsfullt och lyckligt liv ändå. Jag känner även lycka när jag känner tacksamhet vilket jag har skäl att känna varje dag då jag är frisk och aldrig behöver vara hungrig vilket inte är en självklarhet för många.

  6. Åh börjar gråta när jag läser… Befriande att du väver in att barn inte är för alla också <3 /Mvh vill nog inte ha barn

  7. Tack för att du skriver att barn inte är meningen med livet för alla, och att livet kan vara minst lika bra utan. Har aldrig velat ha barn, och som snart 45 år har jag inte en endaste gång ångrat det beslutet. Jag har såklart tänkt tanken, hur livet hade varit med barn, och alltid kommit fram till att det inte är något för mig – utan minsta tvekan. Har liksom aldrig, inte en endaste sekund av mitt liv, känt att jag vill ha barn, och mitt liv har verkligen mening ändå. Njuter av den frihet jag har (t.ex. jämfört med vänner som har barn och som är mer bundna), finner lycka i att resa, mysa med min sambo och våra hundar (=mina barn:)), att träffa mina vänner och allt annat som livet ger. Blir sjukt provocerad av folk som säger att om man inte har barn så har man inte förstått meningen med livet. En så otroligt elak sak att säga dessutom – att någons liv saknar mening för att de inte har barn? I mitt fall är det ett val, så sådana ord påverkar inte mig så mycket, men för alla som vill men inte kan få så måste det vara som en kniv i hjärtat. Så skönt med människor som förstår att meningen med livet är olika för olika personer. Min enda oro har varit att jag inte kommer att ha någon som tar hand om mig på ålderdomshemmet, som ser till att de sköter mig bra liksom.:) Men nu har jag systerdöttrar så de får helt enkelt ta på sig det ansvaret, haha.:)

  8. Fantastisk bra skrivet. För alla (bla mig) är meningen med livet inte att skaffa barn och det känns skönt att höra det för någon som är tvärtom. Tack!

  9. Tack för att du skriver att livet inte bara handlar om att skaffa barn! Jag förstår inte varför så många inte förstår att vi alla är olika och att lycka inte innebär samma för alla. Så konstigt att så många försöker att övertala en att skaffa barn, som om det skulle göra dom som tjatar livs bättre.

  10. Så fint skrivet, exakt så är det <3 du är så duktig att sätta ord på känslor. Jag fick barn för 3 månader sen, och en sak som jag har tänkt på mycket är hur djurisk känslan är till sitt barn , man är ”lugn” när man får ligga brevid och oron/ kliet i kroppen kommer direkt när man inte är med sitt barn, som ett djur. Väldigt stark känsla.

  11. Michaela!
    (Jag är en sån som aldrig kommenterar men nu måste jag☺️)
    Det där var typ det finaste jag har läst!!
    Tack för att dig och din blogg. Jag får alltid en så härlig känsla när jag går in här: du inspirerar mig till mitt bästa jag- och till ett mysigare liv.
    Och att du lyckas förmedla livet som det ÄR med både toppar och dalar utan prestige- här inne mår man alltid bra som läsare!
    Stor kram!

  12. Har så mycket jag vill skriva till detta inlägget och jag börjar med det viktigaste, Din son är det sötaste jag någonsin sett!!!! Blir glad av varje bild.
    Jag har följt dig länge och du levererar den ena klokskapen efter den andra, det är som att du skriver mina tankar ibland.
    Är 40år och har en man sen 8år, har aldrig velat ha barn och har som kvinna behövt förklara mig i snart 20år,längtan efter egna barn har inte funnits och kommer inte infinna sig, men det innebär inte att man ogillar barn utan vi har skapat vår lycka på annat sätt, ditt inlägg är klockrent. Lyckliga din son som får ha dig som mamma.
    Kram o svammel:)

  13. Alltså så otroligt glad jag blev av detta inlägg! Tycker det är så stort och bra och ovanligt att läsa ett inlägg om kärlek till sitt barn OCH ifrågasättande av barnnormen. Och hyllande av all lycka som finns i livet. Tack 💖

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi