Hej Michaela,
Jag har en fråga till Frågor med Forni. Jag har ganska nyligen hittat hit och älskar din blogg och den energi du utstrålar <3. Kanske har du pratat om detta tidigare men jag undrar var du hittar din motivation till att yoga och meditera. Jag vill så gärna lära mig men tycker tyvärr det är lite för dyrt att gå till en yogastudio samt att det (otroligt nog) känns svårt att faktiskt ta tag i det hemma. Har du några knep för en nybörjare som behöver finna lugn och trygghet i sig själv?
Kram <3
Hej fina du
Åh välkommen hit! Det är så lätt att tänka att alla som är här, har varit här i flera år. Men varje månad kommer nya besökare hit. Speciellt nu under graviditeten!
Mitt tips är att försöka mixa studio-yoga med hemmayoga. Jag vet att det är dyrt men det är en otrolig investering i sig själv, om man hittar en studio och yogalärare som man trivs med. Du kanske kan gå 1-2 ggr/mån på studio med klippkort, och resten av tiden köra hemma?
För att njuta av yoga och meditation hemma tror jag att man, precis som om man går på studio, måste hitta rätt lärare att lyssna på. Det handlar om kemi precis som med alla mänskliga relationer och man får göra lite research för att hitta rätt. På Yogobe kan du köpa ett medlemskap och testa olika yogalärare, min lärare Jennie Liljefors finns bland annat där och hon är fantastisk. Sedan finns det mängder av yogisar på Youtube som man kan följa!
För meditation rekommenderar jag att testa olika appar för att se om någon fungerar för dig, det kan vara fint att få hjälp av en app innan man börjar meditera på egen hand.
Jag vill även rekommendera Jennies yogabok, Healing Yoga, som jag tycker är väldigt inspirerande och får i alla fall mig att vilja bli mer grundad i mitt liv.
Puss!
Åh va god pizzan ser ut, kan du inte leverera receptet? 
D säger såhär:
Tortilla-bröd som botten
1 ägg, parmesan, philadelphia, citronskal, salt och peppar som grund
Löjrom för topping
Vispa ihop grunden och bred den över tortillabröden. In i ugnen på 225g i 10 minuter, ta ut. Spara en del av röran och klicka på den i små högar på pizzan när du tagit ut den blandat med små klickar av löjrommen. Toppa med gräslök eller dill!
Är det Maria M på Mamamia ni träffar? Hon är helt underbar!
Ja! Herregud, kan inte annat än hålla med dig. Så otroligt tacksam för att vi fått en så fin barnmorska med oss genom den här resan. Kommer alltid vara tacksam <3
Hej! Undrar ifall du kommer använda dig av någon särskild teknik/hjälpmedel/annat under förlossningen? Typ om du har några önskemål hur förlossningen ska gå till – för visst får man komma med sånt? Finns t.ex. en teknik som heter ”finska greppet” (ej att förväxla med finska rycket hahaha) där bm på något sätt håller emot bebis så att mamman inte spricker lika lätt? Eller om du önskar föda i vatten eller nåt sånt? Förlåt för mina dumma frågor, vet verkligen inte mycket om förlossningar utan bara lösryckt prat jag hört Heja dig och lycka till! Längtar tills bebis kommer.
Hej fina du!
Inga frågor är dumma!
Jag är väldigt öppen inför min förlossning, jag tror att för mycket tankar om hur det ”ska” gå till gör en stressad när något sedan avviker från ens plan som man förberett. Så jag är inställd på att go with the flow och känner 100% tillit till personalen på sjukhuset och deras rekommendationer.
Med det sagt så har jag såklart en tanke om vad jag kommer föredra och inte, det är nog oundvikligt att inte skaffa sig! T.ex. kommer jag be om det s.k. finska greppen som du nämner, tillsammans med varma handdukar för att försöka att inte spricka så mycket. Jag är inte rädd för att få bristningar men vill gärna att krystningsfasen ska ske så lugnt som möjligt, inte panikartat och att jag bara trycker ut honom i panik för att jag inte kan hantera smärtan. Så jag har bett D påminna mig om vad jag vill när det väl är dags, så får vi se hur det går helt enkelt, haha!
Jag har gått på både gravidyoga som är förlossningsförberedande samt Susanna Helis ”Föda utan rädsla”-profylaxkurs och kommer ta med mig tips och råd från båda dessa. Sen kommer jag vilja ha en aktiv förlossning! Alltså byta positioner och hålla igång kroppen, hur jobbigt det än är. Vill inte låta smärtan ta över min kropp och hamna liggandes under för långa perioder.
Det ska bli så sjukt spännande att se hur det går och hur det kommer kännas. Jag är väl medveten om att det är den vidrigaste smärtan en person kan genomlida, men jag är också medveten om vad smärtan bär med sig – mitt barn. Varje värk – ett steg närmare. Och med tanke på hur ont jag har med sammandragningar och molvärk sen flera veckor tillbaka så ska jag försöka se förlossningen som att jag äntligen får riva av plåstret – en jävla massa smärta under x antal timmar, men sen är det över. Och han är här. Mitt älskade barn som jag har längtat efter så länge ♥!!!
Jag hörde i ett tidigare podavsnitt att du läst en hel del böcker under graviditeten. Har du några bra tips på böcker att dela med dig av som handlar om föräldraskap och barn? Jag tipsar gärna om föräldramagi och barn som bråkar, fantastiska böcker.
Kram
Hej fina du!
Jag har fokuserat på böcker om graviditet under graviditeten och kommer läsa mer böcker om föräldraskap när han är här. Det har varit så roligt och viktigt för mig att verkligen vara i min graviditet och jag har slukat alla böcker, podcasts och bloggar om ämnet! Som sagt, sen blir det de böcker du nämner men inte nu. Tack för tipsen, ska klicka hem dem asap!
Kram!
Hej! Kan du inte skriva ett inlägg vilka saker och plagg som var dina bästa köp under graviditeten
samt om det var något som blev onödigt kram! Har hittat hit till din blogg sen du blev gravid!
Vilken bra idé, självklart kan jag det. Jag påbörjar ett så sparar vi det till efter förlossningen! Mysigt. Och välkommen hit <3
Tips, följ @Asabea på instagram. Barnmorska som delar massor av information.
Hej! Har en fråga som jag är nyfiken över, det handlar om kompisrelationer och att skaffa barn. Vet att du har drömt om att få barn länge, och att du är så glad över att vara gravid samtidigt som flera av dina vänner, men hur tror du att relationerna med dina vänner som inte har barn kommer se ut i fortsättningen? Anledningen till att jag undrar är för att jag själv inte vill ha barn och kan inte se mig själv vilja ha barn i framtiden, samtidigt som man börjar vara i den åldern då ens vänner går i barn-tankar liksom. Jag är LIVRÄDD för att våra olika livsval kommer sätta vår vänskap på prov och att vi till slut inte ska ha något gemensamt längre och vänskapen dör ut. Känner mig stressad över att hålla liv i alla relationer och uppskatta mina vänner nu ”så länge jag kan” för att jag är så nojig över att vi inte kommer vara vänner längre när de bildar familj. Hur ser du på detta och tror du att relationerna med dina vänner som inte är föräldrar kommer att förändras när du har barn?
En förlossning behöver inte vara den värsta smärtan man kan uppleva. Det är lite tråkigt att det blir mycket fokus på smärtan, även om jag såklart förstår att de som har upplevt det så nämner just det. Jag kan tänka mig många saker som skulle göra ondare än vad min första förlossning gjorde. Jag använde mig också mycket av yoga, avslappning och mantrat ”smärtan är inte farlig. smärtan hjälper mig att föda mitt barn”, vilket jag hoppas kommer hjälpa under min andra förlossning också.
Till hen som ville börja yoga – kan varmt rekommendera Yoga with Adriene på Youtube. Yoga-videos av olika längd och för alla olika nivåer. Och Adriene är världens härligaste! Inte så flummig vilket kan vara skönt i början, däremot är hon väldigt rolig och bra på att förklara. För att komma igång är hennes 30-dagars utmaningar perfekta! T.ex. ”30 days of yoga” där det är ett pass per dag, vissa bara 10 minuter, och perfekt för att komma igång.
Jag skulle precis tipsa om samma så +1 på den!
Hej! Nagon podd som du rekommenderar angaende graviditet? Jag lyssnade pa Nicki och Saras podd som jag alskade under nagra dagar och blev sa ledsen nar den tog slut. Nu har jag inget ”gravidrelaterad” podd att lyssna pa.
Tack for en bra blogg och hoppas du mar battre snart igen med sammandragningar och foglossning. Du far dromma om mysiga barnvagnspromenader pa Djurgarden snart istallet:)
Hej!
Vill först och främst säga TACK för att du dagligen får en att må bättre pga. den harmoniska känslan man får när man går in här och läser om ditt liv.
Jag minns att du i bloggen för längesen skrivit att din mamma kommer från Åland men oftast när du referera till din bakgrund pratar du om att du är halvt finsk/att du har en mamma som kommer från Finland.
Jag är från Åland men skulle aldrig säga att jag är från Finland utan jag säger att jag kommer från Åland. Detta pga. att det är en väldigt stor skillnad mellan att vara ålänning, finlandssvensk eller finne. Ålänningar har en stor stolthet i att den lille ön har självstyrelse och att det är enspråkigt svenskt. Det tillhör till Finland ja, men vi känner ingen större tillhörighet till Finland. Min fråga är väl egentligen hur mycket anknytning du har till Åland och om du har några släktingar kvar där? Varför besöker du inte den vackra ön oftare om din mamma kommer därifrån?
//en ålänning bosatt i Sthlm sen 7 år tillbaka som älskar Åland