Onsdagsbabbel

Hej älsklingar

Tiden går och jag hinner knappt med. Igår hade jag ett mindre breakdown och bestämde mig för att avboka allt onödigt i kalendern för att få tid till vila, men sen när jag kollade i kalendern hittade jag inte en enda sak jag kan eller vill avboka? Ibland är det nog en nackdel för mig att jag tycker så mycket om mitt jobb. Jag vill inte säga nej eller avboka det som är så roligt. Även om det blir en sak för mycket.

Igår blev resultatet av en fullbokad kalender att jag fällde några tårar i duschen, men sen åt jag ananas och kakor framför en serie och sov i nio timmar så idag är jag lite mer människa med lite mer energi. Imorgon jobbar jag hemifrån men ska försöka vara ledig halva dagen och ägna den åt att göra ingenting. Gick in i en gravid tjejkompis som bara ”Gud vad du gör grejer hela tiden? Jag ligger bara hemma och kollar på serier!” och då kände jag att ja, jag måste få in mer serietid i mitt liv haha. Man ska ju passa på när man är gravid och inte pressa sig själv till sitt yttersta.

Nåväl, nu ska jag kila iväg till barnmorskan och sen fortsätta jobba lite. Hoppas att ni har en fin onsdag och att ni tar hand om er.

Puss ♥

Snart har jag en sån här <3

  1. Ja ta dig tid att vila! Jag pluggade min sista termin under första halvan av graviditeten med C-uppsats bland annat. Brände ut mig och är nu sjukskriven resten av graviditeten. Det var ingen bra kombination. Åh andra sidan tycker ju du att ditt jobb är roligt så det kanske hjälper till lite att inte bli utbränd. Men ta det försiktigt <3

  2. Hej!
    Det här är en fråga som kanske passar till ”Frågor med Forni”. Men först måste jag bara säga att jag älskar din blogg och forni.se!! Så mycket bra innehåll!
    Jag undrar hur du hanterade längtan att bli gravid? Jag och min sambo har bestämt att vi vill bli föräldrar och slutat med preventivmedel för ett tag sedan. Jag var nog lite naiv och tänkte att det skulle ta sig på en gång och känner en sådan himla besvikelse och sorg när mensen, för andra gången sedan vi började försöka, kom idag. Jag ville bara gråta när jag upptäckte det idag på jobbet. Kanske är det för att jag längtat så länge efter att bli gravid. Det känns som alla vänner blir gravida på första försöket och vart jag än läser så är det ännu en lycklig mamma och det känns så himla jobbigt. Jag unnar verkligen alla den lyckan men undrar om du har något tips på att inte bli triggad av allt man läser och möter och istället försöka ”ta det som det kommer”? Det sista jag vill är att känna missunnsamhet, jag vill endast känna kärlek och lycka när jag får veta att en kompis väntar barn!
    Kram!

    1. Känner att jag vill förtydliga min kommentar så den inte missuppfattas ☺️. Jag vet att det kan ta tid att bli gravid och att den tiden som vi försökt inte alls är lång även om det känns som en evighet för mig. Min rädsla är att jag inte ska kunna släppa min längtan och tanke på att bi gravid och att varje vaken timma tänka och längta utan önskar mer att jag skulle kunna försöka ta det som det kommer utan att stressas av andra.

  3. Graviditeten är verkligen förberedelsen för första tiden med bebis! Har nog aldrig varit sååå trött som första tiden med vår dotter! 100 ggr tröttare än under graviditeten. Sömnbristen, återhämtningen efter förlossningen, hormonerna osv. Tur det ändå blir bättre med orken och energin, för mig var det riktigt skakigt i början.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Middagsguide, att bli yogalärare och starta eget bolag

Här kommer sex magiska artiklar som ni kan läsa idag eller imorgon eller bara bokmärka och läsa när ni har tid. Så fina, intressanta och fyllda av drömmar.

*

Middags-guide i Stockholm för olika tillfällen

Jag har gjort en artikel där jag har samlat mina bästa restauranger – beroende på vad du ska göra! Är det dejt? Familjemiddag? Stökig festmiddag? Alla restauranger fyller olika syften och jag har valt ut mina favoriter från respektive kategori. Bokmärk sidan bums!

Vårstäda som Marie Kondo

En pedagogisk och inte alltför lång artikel om hur du ska städa inför våren – och rensa ut!!! Läs den sen går du hem och bara kör ditt race. Du kommer må så bra efteråt.

Full Face: Hourglass Cosmetic

En ny artikelserie där Lollo sminkar sig med BARA ett sminkmärke under en längre period och sen väljer ut och recenserar de bästa (och mindre bra) produkterna. SÅ JÄVLA BRA ARTIKEL!!! Hur mycket önskar man inte att någon grävde i olika skönhetsmärken och valde ut de bästa produkterna. Nu gör Lollo det åt oss.

Hur jag följde min dröm och blev yogalärare

Jossan skriver tre artiklar tre månader i rad om vägen till att bli yogalärare. Det är så inspirerande att läsa – ni får inte missa den första som ligger live nu! Man blir så inspirerad på att våga följa sina drömmar.

Grundarna av Anywhere om hur du startar eget vid sidan om arbetet

De här tjejerna har precis lanserat sitt eget pyjamasmärke som är heeelt underbart. Emelie intervjuade dom om hur man vågar, vägen dit och hur man startar bolag och bollar en anställning på samma gång. Så bra!

Hur viktigt är det egentligen att få i sig mycket vatten varje dag?

Den här artikeln skrev jag i samarbete med Dropp. Jag berättar om mina egna erfarenheter kring vätskebrist och vikten av att få i sig ordentligt med vatten varje dag – oavsett om man är preggo eller inte!

  1. Hej fina Michaela! Först och främst – grattis till graviditeten och tack för världens bästa blogg! Läser flera bloggar i perioder men din är den enda jag slaviskt följer varje dag 🙂 Du har en unik förmåga att skriva väl genomarbetade, varierande och ”lättlästa” texter (dvs. bra strukturerade texter med en lagom mix av bilder). Nu till min fråga! Jag är precis som du ingen sneakersperson och föredrar en mer feminin stil. Har du tips på snygga men hyfsat bekväma skor för en stadsweekend? Jag och min pojkvän ska till Paris i slutet på april :)). Om du har några bra Paris-tips får du gärna dela med dig av dem också 🙂 Stor kram!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

New in: Dröm-sneakers!

I helgen bestämde jag mig som sagt för att gå och unna mig ett par sköna sneakers som kändes som jag och ingen annan (har ganska svårt för sneakers annars). När jag gick in i de här babyrosa drömmarna på Sandro var saken klar! Herre min gud så fina sneakers. Invigde dem redan igår och de var lika sköna som utlovat. Sköna och snygga = allt jag begär. Nu har jag mina vapendragare för våren och det känns magiskt!

  1. Hej Forni, gud så snygga skor. Jag kollade nyss på din och Dashas pod-tv när Bingo var gäst och blev kär i dina leoklackar, vart är de ifrån?

  2. Superfina! Snyggt att det inte är riktigt samma som alla andra går omkring i varje dag. Blev sugen jag med nu.<3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Min graviditet: Vecka 24

Den här veckan handlar mycket om oro, det känns stundtals som att jag är tillbaka i första trimestern när det kommer till det här med orostankar och dåliga känslor.

Ni som också är gravida – vilken vecka är ni i nu och hur mår ni just idag? Är det någon som kan känna igen sig i det jag skriver om eller är ni mindre oroliga själar?

  1. Hej, ville bara säga att jag älskar din blogg sedan såå många år tillbaka och älskar numera också din plattform FORNI! Bra jobbat fina du! Ett önskemål – älskar när du lägger upp klädtips, kanske mer sånt på forni? Typ ”3 perfekta outfits för både kontoret och AW” eller liknade? kram!

    1. Hej Anna

      Men vad glad jag blir – tack!

      Superbra tips, ska absolut få in mer kläder och inspo på FORNI!

      <3

  2. Hej, ville bara kommentera att baby är så liten ännu att du inte känner alla rörelser 🙂 var på ultraljud i v 23 och vår baby spratlade massor men kände typ inget😀 och då började jag ändå känna första rörelserna i v 16. Lycka till med graviditeten❤️

    1. Åh jag vet, men så blir man ändå orolig. Försöker tänka att han såklart rör sig där inne även om jag inte känner det men ibland kommer hjärnspökena. Tack för dina fina ord <3

  3. Jag känner igen mig otroligt mycket från min första graviditet, jag blev t.o.m så orolig att jag ringde förlossningen för att fråga, de var supergulliga och sa till mig att komma in. Blev uppkoplad med CTG och där var de perfekta små hjärtljuden och sparkarna kom magiskt tillbaka så fort oron la sig. Känner du dig orolig, kolla upp det, mest för din egna skull, det är hemskt att gå runt och oroa sig <3

  4. Så roligt att läsa om din graviditet♥️. Jag är i vecka 42 (!) och ska precis till barnmorskan och få en tid för igångsättning. Mår bra fysiskt men det är svårt att hålla peppen uppe såhär 11 dagar efter BF. Men snart får vi träffa vår bebis 👶🏼. Läskigt och ljuvligt på samma gång! Puss

  5. Hej!
    Jag är i v. 25 och känner stundtals precis som du. Om det går för långt mellan sparkarna så blir jag löjligt orolig. Sedan känner man plötsligt en liten knuff, och då försöker jag lugna mig själv. Bebisen är fortfarande så liten att den ibland ligger mer mot ryggen än framåt, och då är det naturligt att man känner mindre. Dessutom finns ju fortfarande så mycket plats för den att röra sig, så då känner man ju inte allt. Jag har även moderkakan i framvägg, vilket gör att jag har en ”stöddämpare” mellan mig och bebisen, vilken gör att man inte känner lika mycket. Så kanske inte du har det, men det jag vill få fram är att den fortfarande är så liten och att den också har mer eller mindre aktiva dagar! Så det är helt normalt att inte känna lika mycket varje dag.
    Men som sagt; känner igen oron. Blir helt sänkt om jag inte känt något på ett tag. Otroligt påfrestande, men det är väl en del av graviditeten. Sen måste ju bebisen få sova ibland också, haha. Kan ju också vara en tröst.

    Lycka till hos barnmorskan! Du är bäst! <3

  6. Åh jag känner igen mig så mycket i det du skriver. Jag går in i vecka 31 idag. Oron har börjat lägga sig en aning, men går ändå och tänker väldigt mycket på förlossning osv. Men kan verkligen varmt rekommendera er att både läsa boken ”Föda utan rädsla” och gå kursen med samma namn. Den gör en mindre orolig för förlossning (om man är det), men oavsett så ger den jättebra verktyg för själva förlossning. Jättekul att följa din graviditet 😊❤️

  7. Är nu inne på v36 och allt går i ett rasande tempo 😊 förstår dina oroskänslor, för mig rörde sig våran flicka väldigt mycket en dag och mycket mindre än annan… Mådde egentligen aldrig dåligt av det utan tänkte mer på att hon var sliten efter gårsdagens tempo hehe och så var det fram till v 30 innan rörelserna på en dag ändrade karaktär till att bli mer långsamma och buffande 😊. Men som sagt, man ska ju alltid kolla om man är orolig. Väldigt roligt att följa din graviditet också 😊😊

  8. I morgon är det vecka 34 för oss! Jag känner mig otymplig och trött och nu när allt är klart vill jag bara att lilla bebisen ska komma!
    Hen ligger med huvudet neråt och jag känner ofta hur hen rör sig men det är mindre av klassiska sparkar. Det tog ganska länge innan jag kände regelbundna rörelser, men är man orolig ska man ringa en gång för mycket. Tycker att barnmorskorna är så bra på att betona det och det är så fint att man blir så omhändertagen som gravid; att man får hjälp när man är orolig.
    Kram!

  9. Vecka 41! Känns lite som att man missat sin chans att föda barn och nu måste vänta 9 månader till. Bebisen rör ju på sig vilket stillar oron men klart man går och gruvar sig för att bli igångsatt, önskar ju mest en härlig naturlig förlossning såhär första gången, men får såklart bli det som är bäst för både bebis och mig.

  10. Jag är i vecka 40 och har bf på söndag. Då det är mitt andra barn är jag lite mindre orolig vilket är skönt men du är verkligen inte ensam om att känna som du känner. Jag var säkert inne 4 ggr under förra graviditeten bara för att jag inte upplevde att jag kände några fosterrrörelser. Man ska aldrig känna sig dum eller övernojig, det viktigaste i ditt liv ligger i din mage:)
    Kram på dig

  11. I min förra graviditet ”försvann” bebis plötsligt och vad jag än gjorde så kunde jag inte känna honom. Jag fick då rådet av förlossningen att åka in. Väl där blev jag så otroligt bra bemött. Det visade sig att bebis bara hade vänt sig och sparkade mot ryggen istället för framåt magen, så även fast jag såg att han levde om för fullt på ultraljudet så kändes det ingenting. Dom var så noggranna med att betona att det var jättebra att jag åkt in och att man alltid ska åka in om något avviker från det normala och att det alltid är bättre att åka en gång för mycket än en för lite. Så jag vill inte skrämma dig, men om det inte känns normalt skulle jag faktiskt åka in. Lyssna på mammahjärtat, trots att bebis inte är född än så är det den starkaste av urkrafter (och tro mig, när bebis är ute kommer du nästan bli skrämd över hur starka moderskänslor man kan känna..).

    Själv är jag i vecka 26 och just nu är det lite av en känslomässig bergochdalbana. Hade en diskussion med svärmor imorse kring en sak som gör mig lite ledsen, men mest tror jag att jag bara saknar min son som är med henne tre dagar i veckan när jag och mannen jobbar. Sonen är 13 månader och dom växer upp så snabbt, man vill bara finnas där dygnet runt samtidigt som livet som egenföretagare måste snurra på och samtidigt som det faktiskt är skönt att komma ifrån och bara få vara Sofie i några timmar också. Tudelat minst sagt!

  12. Jag är gravid i v. 14 🙂 idag är en riktig illamåendedag (hoppas att detta ger sig snart…). Jag är orolig lite hela tiden, har gjort KUB och vet att det faktiskt är en bebis därinne men ändå svårt att ta in och tro på. Försöker att inte oroa mig, för vad vi vet just nu så finns den en bebis som växer därinne och det är helt fantastiskt <3

    Så kul att få följa din graviditet, kram <3

  13. Gick in i v 17 idag och är så orolig över att bebisen är död 🙁 hatar dessa spökveckor innan man börjar känna sparkar.

    1. Snart får du göra RUL och se din bebis igen och tänk på att rörelserna kan komma först om flera veckor. Jag är i vecka 20 och känner massor med sammandragningar men inga rörelser. Kan komma i v. 25 som för min mamma till exempel. Men ah, det är så läskigt hur man kan känna så mycket för en person man aldrig träffat. Den största kärleken i livet redan! :’)

  14. Är i v 24, bf 18/7. Oron finns där, ständigt. Rör han sig? Mår han bra? Tänk om något hänt? Men har märkt också att det ju absolut beror på vad man själv gör, hur mycket man kan känna efter. Nu i helgen – kände honom ofta. Denna vecka på jobbet – mycket mer sällan. Men precis som många säger, bebisen är ju så liten fortsatt, att den kan vända sig ganska friskt därinne och sparka åt ett håll man inte känner. Det intalar jag mig, i alla fall.

    Jag märker också hur han sätter igång och sparkar så fort jag lägger mig ned, framför allt kväll och natt? Dvs riktigt mycket röj därinne från klockan 22 på kvällen och framåt, då vaknar han och kickar loss. Något illavarslande för när han sedan kommer ut, eller…?

  15. Vecka 30 idag och måste erkänna att mina oroskänslor inte har avtagit överhuvudtaget. Rörelserna blir ju starkare och känns mest hela tiden, men man går ju runt och oroar sig över ALLT. Min barnmorska här i USA har satt mig på spark-räkning varje kväll och så fort det tar liiite för lång tid så börjar ju oron på en gång. Sen går det tio minuter och en liten liten fot sticker ut i sidan av magen <3

  16. Hej, jag är i vecka 20. Igår var vi på rutinultraljud och hans organ såg fina ut och han kliade sig. Så nyfiken på hur han kommer se ut, om han kommer ha bruna ögon som mig eller blågröna som min man. Lockar som min man eller rakt hår som mig själv? 🙂 Försöker att tänka att allt är bra med bebisen så länge som jag själv mår bra. Känner inte bebisen än men det beror på att moderkakan sitter i framvägg. Vårt första barn 🙂 Kram

  17. Jag är i vecka 8, första graviditeten. I början var jag konstant orolig och gick bara och väntade på ett missfall. Nu börjar jag känna mig liiite tryggare men ändå inte. Vill bara att tiden ska gå snabbt tills nästa ultraljud så jag kan pusta ut lite. Har så svårt att föreställa mig att detta ska bli av.

    Tack för fin blogg och för att dy lyfter dessa frågor <3 så viktigt!

  18. Jag är en Stockholmsbo och är i v 24, bf 18/7 och väntar en pojke. Sjukt roligt att det är så många gravida och planerade nästan samtidigt! Min oro avtar mer och mer ju längre tiden går, har precis börjat känna sparkar. Tar dagarna som dom kommer och försöker se positivt på allt. Kan typ fortfarande inte förstå att det är verklighet! Men va jobbigt det är med alla mardrömmar om nätterna och så vaknar man och måste upp och kissa alldeles rädd från drömmen haha..

  19. Vecka 26. Mår inte alls bra idag. Orolig att jag inte kommer älska min son, att han inte kommer vara frisk, att min sambo ska må bra osv. Grät hela morgonen. Detta kommer för mig cirka 1 dag i veckan, men resten känns bra. Min barnmorska berättade att det är det djuriska i oss, ett sätt att knyta an till barnet, vilket innebär både euphori och nedstämdhet. Det bästa för mig ha varit att bara låta känslorna få komma. Våga ta hjälp om du behöver. Stor kram!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Let’s Dance, babyinköp och gamla fotoalbum

Hej gullisar!

Här kommer min helg i bilder.

Många nyfikna som undrade varför jag inte var med på Maggis möhippa. Det är inte för att vi har hunnit bli ovänner på en vecka sen vi sågs sist och jag inte var bjuden 😉 Utan helt enkelt för att jag är gravid och möhippan var en 24-timmars fylla i Köpenhamn. Jag är så glad för att Margaux hade sagt till mig innan att jag inte behövde gå på möhippan om jag inte kände för det. Hon själv har ju varit gravid och vet att det blir ofta mindre kul både för de andra och för den gravida att vara med när det är riktigt, riktigt stökigt. Så vi bestämde att vi som inte var med på möhippan pga graviditet (jag, Amanda och Julia) kan styra upp eller hitta på något annat tillsammans vid ett senare tillfälle! Längtar tills vi ska ut och ha en riktigt stökig kväll tillsammans och fira att hon är fru Liebermann <3

Då fortsätter vi med min gravida helg i Stockholm istället!

Såhär såg jag ut i fredags när jag tog mig ut för att möta världen.

Jag mötte upp Alexia och CorinneRiche för fredagslunch och bubbel. Tjejlunch for the win <3

Sen var jag och Emelie iväg och kollade på babygrejer. Jag börjar bli ett riktigt proffs inom barnvagnar nu kan jag tala om – vet inte hur många barnvagnsexperter jag pratat med och i hur många timmar haha! Mer om barnvagns-tankarna i ett inlägg i nästa vecka.

När jag var på väg hem dunkade hela benen av 11 000 steg i ankelboots i vecka 24. Det ser man på min blick, att jag är skittrött haha.

Men jag gick upp till min andra familj Amanda, Shoan och Chloe efter jobbet där vi hade fredagsmys och lekte och pratade om livet och sen var jag glad igen.

Vid sju gick jag hem igen och satte fredagsblommorna i vatten.

D var ute och festade så jag hade en hel kväll för mig själv. Jag åt köttbullar och stuvade makaroner, kollade på Lets Dance och mysjobbade.

Det bästa med att vara gravid är att man har 0% fomo. Jag har det så härligt hemma och njuter verkligen, eftersom jag vet att det inte finns något alternativ. Kollade uppdateringar från möhippan och kände att jag var så glad för att de var iväg på världens härligaste hippa även om jag missade den. Men unnar Maggis ALLT och blev glad över att den verkade bli så bra som vi hoppats på.

I lördags gick jag upp medan min bakfulla karl låg och sov, åt frukost och kollade på Nyhetsmorgon.

Sen mötte jag upp Marith för att gå på stan. Jag passade på att kolla på lite mer babygrejer, man vill ju gärna att det ska bli rätt när man väljer! Jag har nog aldrig gjort så mycket research som med babygrejer, är detta vad de kallar att boa mån tro? Känner att det är sååå mysigt och VIKTIGT för mig att få välja spjälsäng, babynest, skötbord you name it.

Vi mötte upp Ida för lunch på Paraden. Jag åt en sjukt god, vegansk tortilla med friterad kronärtskocka och hummus.

Sen tog jag en eftermiddagslur när jag kom hem och på kvällen lagade jag lasagne och lät D kolla på all hockey han ville tills jag somnade. Girlfriend of the year? Tror fan det.

I söndags blev det gröt till frukost! Med äppelmos, banan och krossade hasselnötter.

Sen öppnade jag två paket. Det ena var ett lakan-set till babysängen från Pillowtalk – ORKAR MAN ENS!!!

Och så la jag in mina reseprodukter från Organista som jag fått av min älskade Linn. Blev rörd över hennes fina kort i paketet ♥ Och ännu gladare över produkterna som jag verkligen har saknat i mitt organiserade liv.

Jag tog en tur på stan för att kolla på nya sneakers och det var världens bästa idé för NK var helt lugnt och perfekt för mig att strosa på. Hittade ju dessutom dröm-sneakers så var mycket nöjd!

Och när magen började kurra gick jag till svärisarna för att äta lunch och titta i gamla fotoalbum på D som bebis – dog gullighetsdöden.

På kvällen åt vi rester och kollade på Leaving Neverland. Obehagskänslor utan dess like att se den. Finns få saker som ger mig samma fruktansvärda känsla i kroppen som pedofili (nej, jag tvivlar inte på sanningen i dokumentären).

  1. Du tvivlar inte på sanningen men det finns en anledning att domaren kostade ut killarnas stämningsansökan mot MJs dödsbo med orden ”Ingen rationell jury kommer kunna tro på Wades berättelse”. Domaren med 30 års erfarenhet såg vad detta handlar om, dvs en fars och lögner. Därefter gjordes dokumentären. Deras historier har ändrats flera ggr, Wades mamma säger emot sin son flera ggr i egna vittnesförhör innan dokumentären började produceras. Det finns så himla mycket som har framkommit i deras stämningsansökan som har motbevisats i rätten, den informationen når givetsvis inte vanliga medborgare. Wade har ljugit vilket domaren även konstaterade.

    Allt är inte som det verkar. Var ligger etiken och moralen att göra en ensidig dokumentär om en man som inte kan försvara sig? Bara för rubriker och pengar, blir mörkrädd.

    Sedan måste man fråga sig varför en man som FBI haft span på i över 17 år, haft tre husrannsakningar, gått igenom filmer/fotografier, gått igenom en rättegång o blivit frikänd inte får den upprättelse han har rätt till?

    1. Bra poänger! Hatar inget mer i världen än pedofiler men man skall ju se även på detta med ett kritisk öga.

    2. Ja vi verkar helt klart ha olika syn på vad vi tror är sant och inte 🙂
      Jag har läst om allt detta du skriver men litar som sagt på killarnas ord, om du inte gör det så får det väl vara så. Jag tror att Michael är skyldig till sexuella övergrepp på dessa barn men förstår om andra tror något annat. Dessvärre kommer vi aldrig få veta till 100% var sanningen ligger.

  2. Jag tycker det var en så fin förklaring om varför du inte var med på Margaux möhippa. En bra vän förstår att man (du som gravid) inte orkar stök & 24h fylla när man är gravid. Fint av er båda att ha en dialog innan kring detta och att båda är ok med det! Med vänlig hälsning, gravid tjej som inte heller hade pallat en sån intensiv möhippe-fylla (även fast de verkade ha superkul!!)

  3. Hej! Tycker att du alltid ger så himla mycket bra tips så jag har en fråga. Min pojkvän fyller snart 30 och jag vill givetvis ge honom en fin present. Jag tänker mig runt 1000 kr och är nog mer sugen på något materiellt än en upplevelse. Har du några förslag eller inspiration att dela med dig av? Puss och kram och tack för en toppenblogg!

  4. Åh, jag som hade tyckt så mycket om ifall att min pojkvän var lika hockeyintresserad som D verkar vara, av den anledningen att jag är det själv. Av samma anledning måste jag bara få fråga: vilket hockeylag är det han håller på?

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi