… BOY!
I juli kommer vår pojke! GAH kan inte förstå att det är sant!
Jag drömde tidigt i graviditeten att det var en pojke och efter det har det känts självklart. När vi fick svaret från NIPT-testet i v.14, där man kan ta reda på könet, var jag ju i Schweiz på tjejresa. Dagen efter när jag kom hem bestämde vi oss för att kolla könet direkt och D var riktigt nervös! Jag hade däremot varit så säker på könet fram tills samma dag för då blev jag plötsligt osäker – tänk om det är en flicka trots allt? Jag kommer ju försättas i chock!
Men efter en stund insåg jag att det inte spelar så stor roll. Kanske skulle jag bli chockad över att det inte var det jag så starkt kände. Men det fanns ingenting jag hellre önskade än en frisk bebis och det hade jag ju fått reda på kvällen innan i Schweiz när jag såg att provresultaten hade kommit – och var normala. Jag grät så mycket av lycka då och insåg att det var det enda viktiga för mig.
NOG om det, vi är så glada för vår lilla pojke! Jag har ju sett massa bilder på D som barn och herre min gud, det är nog det sötaste barnet som gått på vår jord. Att jag ska få en liten sån mini-Damon känns för bra för att vara sant. Jag tycker ju (såklart hehe) att han är den gulligaste människan på jorden och kan inte förstå att jag ska få en pojke med hans – och mina! – gener. En mix av oss två. Det är ingenting jag någonsin tagit för givet. Helt fantastiskt!!!
Tack universum ♥
Jag visste deeet!! Wow vad kul, grattis igen finaste Forni & D!! <3
Tänkte även passa på att fråga vartifrån din snygga blus kommer ifrån? 🙂
Tänkte jag direkt på bilden från Maldiverna att de va en exakt likadan mage jag själv haft med mina två pojkar!
Du känns som en cool pojkmamma ! 🙂
Grattis ♡
Vad gillar du för typ av namn ? Äldre ? Vanliga? Egna ”påhittade” ?
Mysigt med en pojke! Och du, han kan likagärna bli en kopia av dig. Vår första är en pojke och utöver sin pappas bruna ögon så är han väldigt lik mig, till utseendet åtminstone 🙂 Lycka till med allt och njut! Bästa tiden i livet väntar er <3
Haha ja det är såklart väldigt sant! Förhoppningsvis blir han en fin mix av oss båda <3
Hej Michaela,
Hur resonerade ni kring att göra ett tidigt UL?
Kram
Känns fullständigt självklart att du ska få en liten pojke!!! Grattis <3
Stort grattis ännu en gång till graviditeten 😍 Vilken dröm att du och Amanda kommer få bebis så tätt inpå varandra och båda pojkar dessutom!
Skulle vara så kul om hon någon gång vill och har tiden till en comeback, mvh en gammal bloggläsare 😀
Har även en fråga som kanske skulle passa till frågor med Forni. Vet inte om du redan tagit upp det här eller kommer att göra det. Men här kommer frågan, Kommer ni att döpa er son eller ha en såkallad namngivelsefest istället?
Är själv döpt men kommer inte från en troende familj. Har inga barn ännu men skulle vara kul att veta hur du/ni resonerar kring det här?
Exempelvis: döper man i kyrkan för att man är troende eller av ren tradition? eller väljer man bort dop just för att man inte är troende?
Kram och tack för en härlig blogg!
Grattis, du är en riktig pojkmamma!! ❤️.
Åh så mysigt <3 stort grattis till lilla pojken!
Tusen tack! <333
Grattis till graviditeten, så glad för er skull 🙂
Jag har en fråga till dig/frågor med Forni. Såg att ni valde att göra NIPT-test privat. Jag blev gravid i somras och erbjuden KUB i vecka 12 där jag fick en ökad sannolikhet för kromosomavvikelse och blev därför erbjuden NIPT vilket vi tackade ja till.. även det testet visade en risk så till slut fick jag göra fostervattenprov. I vecka 17 fick jag svaret att barnet i magen hade en kromosomavvikelse och i v.18 avbröt vi graviditeten. Det värsta jag någonsin gjort i hela mitt liv då det var ungefär som en förlossning 🙁
Min fråga till dig är varför ni valde att göra NIPT? Hade ni bestämt er för hur ni skulle gå vidare om resultatet visat något negativt?
Jag har fött barn tidigare och hade då en underbar graviditet så jag tog för givet att allt skulle gå bra även denna gång men oj så fel jag hade. Nu har jag precis plussat igen men känner ingen större glädje. Mest rädsla faktiskt 🙁 vet inte om jag vågar göra KUB och NIPT
igen men vi får se när det är dags helt enkelt.
Tack för en fin blogg. Kramar
Hej Sara
Ville svara dig för jag och min kille har varit igenom liknande, fast lite tidigare, i v 14. Vi såg redan på ultraljudet i v 11-12 då det var tänkt att vi skulle göra NIPT att det var något fel på fostret. Vi var hos fostermedicin därefter och valde att avbryta utan några vidare tester – de gjordes i efterhand och visade en allvarlig genetisk avvikelse. Avbrytandet är i särklass det värsta jag varit med om i livet. Kanske inte fysiskt (även om smärtan var fruktansvärd), men framför allt psykiskt. Det har gått nästan nio månader och fortfarande tänker jag på det varje dag, fortfarande gör det mig så oerhört ledsen. Inte lika intensivt som då, men smärtan finns kvar. Någonstans precis efter aborten tänkte jag att bara jag blir gravid igen så löser sig allt. Så var inte fallet. Jag är gravid igen, i vecka 21 och denna graviditet har kantats av så mycket oro och rädsla. För barnet, för att behöva gå igenom allt igen, etc.
Vi valde att göra NIPT igen. Eller – det var samma förfarande som sista. Ultraljud – avvikelse, inget NIPT. Två månader av utredningar och väntan, tills vi till sist i v 20 fick beskedet att allt ser bra ut. Men fortfarande finns oron där och jag har svårt att glädjas helt – varje liten smärta, obehag etc, kopplar jag till att något är fel. Men jag hoppas det ska lägga sig, ju längre tiden går.
Jag tror, när det kommer till NIPT, att man bör ha tänkt igenom noga innan vad ett eventuellt icke-normalt provsvar kommer leda till. Både själv och tillsammans med sin partner, om man har någon. Vad kan vi acceptera, när vill vi avbryta? Jag resonerar som så, att det är alltid bättre att veta än att inte, men där är vi ju alla olika. Vi hade beslutat att om barnet hade trisomi 13 och 18 skulle vi avbryta – likaså om det hade trisomi 21, som ju kan vara helt OK, men exakt hur sjukt barnet blir går inte att säga innan. X0 och XXY hade varit OK för mig, men min partner var mer tveksam.
Kunskap kan ju vara väldigt tuff, men bara du och din partner kan ju veta vad ni klarar och accepterar.
Jag hoppas verkligen att allt går bra för dig. Du är inte ensam.
Stor kram.
Hej Erika
Tack för ditt otroligt fina, ödmjuka och vänliga svar till Sara. Jag blir så varm i kroppen över den respekt och kärlek som kan finnas mellan kvinnor här inne.
Sara, ikväll kommer ett inlägg om detta upp där jag svarar utifrån mig själv och mina egna tankar. Jag har sett att du kommenterar tidigare men behövde få lite tid på mig för att skriva klart ett ordentligt svar.
Skickar massa kärlek till er båda <3
Gratulerer så masse med graviditeten, Michaela! ❤️ Jeg er selv gravid med termin i juli så det er veldig fint å følge deg og din graviditet!
Håper du etterhvert vil skrive noen innlegg om babyrom, utstyr til baby, de første innkjøpene, babyklær osv.
Ha en fin-fin mandag!
Tack snälla <3 Åh vad roligt att du också är gravid! Självklart kommer jag att skriva massor om graviditeten och vägen till vår bebis.
Kram!
Men alltså GRATTIS! Har missat helt! Så kul <3 Kram!
Tusen tack <3