Här kommer den sista skörden bilder från vår weekend i Rimini!
I söndags fyllde farfar år, 80 år!!! Det firade jag, Timmy, nonna och nonno med att äta färska croissanter till frukost när vi vaknade runt nio. Det ringde non stop på hemtelefonen av vänner som ville gratta och stämningen var på topp. Det är ju sjukt stort att fylla jämt, 80 år till och med! Det är exakt 50 år mellan mig och min farfar så vi fyller jämt samma år, det är mysigt.
Vi hade bokat lunch på en restaurang som ligger en timme från där vi bor, i en liten by som heter Pennabilli. Restaurangen heter Il Piastrino och den har en Michelin-stjärna. Det är liksom världens minsta by uppe på ett högt berg men folk reser långväga för att äta på restaurangen.
18 grader var det när vi kom fram! Herregud vårväder!
Här har ni oss – födelsedagsgänget!
Vi åt en avsmakningsmeny på typ hundra rätter som var mycket god och annorlunda. Det roliga med den här typen av restauranger är just att äta smaker man inte är van vid och kombinationer man aldrig skulle komma på själv.
Fyra (!) timmar senare var lunchen klar och vi slurpade i oss efterrätterna. Vet inte om jag någonsin varit så mätt som efter denna måltid? Trodde på riktigt jag skulle sprängas i flera timmar efteråt haha!
Resten av kvällen gick som ni förstår ut på att smälta maten. Vi gick ner till baren en sväng men sen somnade alla tidigt efter världens bästa födelsedag.
I måndags promenerade vi på förmiddagen i det härliga vädret och när det blev lunchdags åkte vi till världens bästa ställe – Delinda. En lite restaurang som drivs av världens minsta italienska tant. Där serverar de en rätt men det är den godaste rätten i hela världen!!! Tagliatelle con ragú e piselli. Tänk att något så enkelt kan vara så gott. Jag åt två jätteportioner och sen var jag mätt igen haha.
På eftermiddagen var vi tvungna att gå av oss all pasta så vi åkte till Santarcangelo och promenerade. Det är en liten konstnärsby som vi älskar.
Jag tror att det här är precis en sån by som man tänker på när man tänker på ”små, pittoreska italienska byar”.
På kvällen åt vi middag på en fiskrestaurang vid havet och det var den härliga måndagen i livet. Dagen efter hann vi såklart med två till pasta-rätter innan vi flög hem på kvällen.
Jag är så glad över den här semestern och att vi fick till den <3!
Jag dör för dina solglasögon! Vet att de är din stora last, hade du snälla inte kunnat göra ett inlägg med alla dina favoriter? Puss
Hej! Här är en fråga till Frågor med Forni, om du vill ha med den såklart 🙂
Först och främst, stort grattis till graviditeten. Jag har följt dig i 11 år och blev sååå sjukt glad och taggad, can’t wait att få följa just dig i den här resan!!!
Jag är ungefär lika gammal som du, ett år äldre, och har tänkt i några år på ”skaffa barn eller inte”. Min kille vill gärna, och jag vill väl egentligen, men kommer aldrig till den där punkten som du pratade om i podden där man känner sig så sjukt redo och längtar efter att få bli tre.
Jag undrar om det kanske är så att jag är en sån som inte vill ha barn egentligen, för jag vill INTE bli tre. Jag älskar att vara ensam med min kille, älskar våra resor och helger ihop, och är LIVRÄDD för förändringen. Vill stå där med en drink i handen, sminka mig med härlig musik i bakgrunden och göra mig redo för en kväll på stan i en spännande stad/semesterort/osv. Och ja man kan resa med bebis, men det blir ju helt klart mindre avslappnande, mindre sex, mindre sena kvällar med gott vin och bra snack osv.
Så min fråga till dig är om du är orolig över något sånt här? Och om inte, har du nåt tips på hur jag kan tänka för att sluta noja över dessa saker? HELP :))) Jag t ex är orolig att jag ska känna mig begränsad eller inte känna samma livskvalitet och kunna göra lika härliga grejer, åka på samma typ av resor, kunna ligga lika mycket osv. Jag vill ju ha barn för att jag vill ha en familj i framtiden och jag vill ha en liten miniversion av oss och allt det där. Men jag längtar inte efter att bli en till i familjen, hade kunnat vara ensam med min kille för alltid och bara fortsätta leva ett härligt liv ihop. Samtidigt som jag får ryck ibland och bara vill göra en bebis nu!!! Frågar dig eftersom jag beundrar er relation så mycket, känner verkligen igen mig i den och hur mkt ni älskar varandra och hur härligt ni har det ihop.
Ursäkta längsta frågan nånsin… stor kram, och från mitt hjärta tack för att du tar dig tid att svara på våra funderingar och oroligheter.
Jag var exakt som dig och trodde att livet skulle ta slut med ett barn. Men nu vet jag att livet fortsätter på ett ännu bättre sätt. Det där lyxiga livet tar en liten paus men kommer igen och det är så sjukt härligt att ha både och.
Jag kände som du under många år! Funderade länge på om jag var en såndan person som helt enkelt inte vill ha barn?!
Men plötslig en dag så började något snurra i mitt huvud…barnlängtan! Den kom lite som en blixt från klar himmel och var där för att stanna. Jag kunde plötsligt inte tänka på annant. Alla är olika såklart men jag kände nästan från en dag till en annan att jag var redo!
Idag har jag en liten dotter på snart två år och mitt liv har aldrig varit bättre. Du har helt rätt i dina farhågor, det är nästan inga resor, det är väldigt få utekvällar (nån gång i halvåret kanske) det är mindre sex, mindre sömn och mindre egentid MEN det är mer kärlek, mer skratt och mer roligt än jag någonsin haft ❤️
Jag kan säga att jag hade exakt samma rädsla men sen blev jag oplanerat gravid och livet förändrades. Det blev mindre sex, mycket mindre sex haha. Dom första två åren var nog tuffast för förhållandet och flera gånger tänkte jag faktiskt på vårt liv innan. Men inget varar för evigt, barn blir större och mer självständiga och nu står jag och min fästman rätt ofta med en drink i handen. Det underlättar självklart om man har föräldrar eller någon nära som kan ta barnet ibland så att man får vara kär och galen:)
Vår dotter är 6 år snart och visst har saker förändrats men jag är mer kär nu än innan eftersom min sambo är en sån fantastisk pappa. Man kommer varandra närmare eftersom man delar något unikt, ett barn som är ett resultat av ens kärlek.
Ni ser ut att haft det så härligt!! <3
Eftersom att du bygger en karriär kring att skriva vill jag bara, utan att låta elak, säga att det heter "jämnt" det din farfar fyller! "Jämt" som du skriver betyder alltid 🙂 Kram!