Nyårsmål för 2018 – så gick det

Jag hade bara tre nyårsmål för det här året. Jag var lite ur balans när jag gick in i året och valde att inte sätta för stor press på mig själv, vilket jag tror var väldigt klokt såhär i efterhand.

Mina tre nyårsmål var:

1. Bli bättre på att köra bil
2. Börja gå i terapi igen
3. Ta hand om mig själv

Hur gick det då?

Jag klarade punkt nummer ett alldeles utmärkt och kör nu bil både regelbundet och utan svettattacker. Hurra! Jag är ingen proffsförare än, men det är heller ingen stress med att bli det. Det viktigaste är att jag vågar köra bil, kör regelbundet och inte mår dåligt av det. Heja mig!

För två månader sedan påbörjade jag en ny KBT-behandling som jag är väldigt stolt över. Det är rätt kämpigt och ibland lite ångestladdat att gå dit, för jag vet att det handlar om att tömma sig själv på sitt innersta. Men jag känner att jag växer och det är viktigt för framtiden.

Den sista punkten är en definitionsfråga. Jag har tränat mer än någonsin, gjort det som fallit mig in, släppt på spärrar, slutat feströka (!!!!!!!!!), varit spontan, haft sanslöst roligt, gått i terapi. Och sånt är ju att ta hand om mig själv. Men jag har ätit sämre än året innan och kanske struntat lite mer än vad som är en bra balans när det kommer till just kosten. Det är svårt att ta hand om kroppen på rätt sätt hela tiden och en balans jag ständigt jobbar med att hålla. Kanske handlar ”att vara snäll mot mig själv” också om att inte sätta så stor press. Jag är bra och duger.

Jag och D på nyårsafton förra året, när jag satte upp mina mål för 2018.

Hur såg era nyårsmål ut för 2018? Var det något som ni är extra stolta över att ni prickade av, eller som inte fungerade alls?

  1. 2018 var både framgångsår och året då jag ”kraschade”. Det började med att jag köpte min drömlägenhet och fick min första chefstjänst, men det blev för mycket av allt, alldeles för mycket jobb och ohälsosam stress. Det enda jag drömmer om inför 2019 är balans och harmoni.

  2. Hej! Vilka cafén i Sthlm tycker du är bäst att sitta och jobba på? Önskar lite förslag. Kramar!

  3. Hej forni!
    Minns att du skrev ett inlägg om hudterapeut Lena. Har du varit där någon mer gång hos Lena? Utvärdering av allt? ☺️

  4. 2018 var kämpigt roligt och utmanande. Jag hade satt titeln ” inspirationens år” vilket det också blev på många sätt. Fick inspiration via resor, föreläsningar och skaffade en mentor. Ett mål som inte hick i uppfyllelse var att byta till ett mer utvecklande jobb men det får överföras till detta året.

  5. Jag hade som mål, eller snarare förhoppning, att få min drömpraktik något som jag också lyckades med! Grät glädjetårar i ett dygn och vågade knappt tro att det var sant förrän jag satte min fot där. Har inte bestämt mina mål för 2019 än men överlag att vara en bättre person om ett år än vad jag är idag. Gott nytt! <3

  6. Tycker så mycket om dig och det du gör! Har druckit sent morgonkaffe och är lite skör. Du är en trygghet för mig ibland, tack.

    1. Men åh, kändes som att få en kram av din kommentar. Tack <3 Om den här platsen och det jag delar med mig av är trygghet för er, så är det världens bästa jobb. Puss och ta hand om dig lite extra idag!

  7. Kloka klok Michaela, jag behöver råd.. Varje kväll går jag och lägger mig med stor ångest och tankar som bara snurrar – jag har försatt mig i en ekonomisk situation som jag snart inte kan hantera.. Jag har skulder att betala av! Allt började med att jag var sjukskriven en längre period, visste att jag inte skulle kunna leva som innan och kreditkort blev min lösning, så dumt – jag vet! Till en början var det hanterbart men sen vet jag inte vad som hände, summorna och krediterna ökade och nu sitter jag här och vet snart inte vad jag ska göra. Jag skäms så mycket och vågar inte ta upp detta med min sambo eller min familj.. Vad gör jag? Hur tar mig ur detta? Att ta ett samlat lån och betala av istället för massa små, är det ett alternativ ens? Snälla råda mig..

  8. Kära! Befinner mig i en liknande situation men inte på samma nivå. Det är väldigt svårt att råda någon i detta utan att det känns fel. Jag inser nu att min problematik inte ens är i jämförelse, det är ju lätt att vara efterklok men bryt nu och göra upp en plan omedelbart. Jag hoppas att din sambo är en bra person och jag vet hur det känns att ta upp sådant men i mitt fall har min partner varit en klippa, (det är han som är mitt kreditkort tills jag kommer upp på fötter). Har du någon försäkring? Beroende på sjukskrivningen kanske du kan ta hjälp med att få en tid hos kurator via vården? Det har hjälpt mig! Försök bena ut det, för mig är det lätt att spinna iväg men också för att ekonomin varit en av åtta punkter. I ditt fall verkar ekonomin vara den största punkten, du måste prata med någon det kommer kännas förfärligt och det kanske inte blir bättre men du måste få ut det. Känner att jag babblar på men känner så för dig ska du veta. Allting kommer bli bra! Tro på dig själv. Tycker ditt sista alternativ var smart vänd dig in till dig själv du har svaren. Kram!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi