Jag satt och läste igenom några av mina bloggkollegors kommentarsfält under gårkvällen och det slutade med att jag var nästan illamående och hade ont i hjärtat…
… vadan detta hat? När ska det egentligen ta slut? Vad har alla som hatar för mål, att förinta människor? Att få andra att må sämre än vad de själva gör? Varför vill man göra så mot en annan människa? Internet är inget dataspel, sociala medier är inget SIMS eller tv-spel. Det är riktiga människor. Det är verklighet.
Jag blir så ledsen när jag tänker på att Bianca för tillfället har slutat blogga. Inte för att hon vill det, för hon verkar genuint älska att blogga. Utan för att människor har drivit henne till det med deras hat.
Så hemskt.
Jag hoppas att alla tar sig en liten tankeställare den här julen. Att folk bestämmer sig för att bli lite snällare 2019. Vi kan inte ta med oss hatet in i nästa år, det kommer förgöra oss.
Sedan vill jag ge ett tips till mina fellow branschkollegor: låt en projektledare/assistent/praktikant moderera kommentarsfältet, se till att alla kommentarer måste godkännas innan publicering och ha nolltolerans på ”kritik”. Jag ändrade till denna taktik innan sommaren och efter bara några veckor blev jag nykär i bloggen, något som har hållit i sig under hela hösten. Något som alla ni tiotusentals människor här inne verkar märka och uppskatta, för jag får ofta positiva och glada kommentarer kring den trevliga stämningen här inne. Man behöver inte acceptera när folk kastar bajs i ansiktet på en. Man behöver inte ens ta emot det. Man kan bara vända sig ifrån det och leva vidare i sitt liv. Det är inte att blunda för verklighet, tvärtom, det är att försöka behålla någon form av verklighet och självkänsla och lust.
Var snäll och visa respekt.
Med det sagt:
God jul älskade, fina ni. Tack för den trevliga och varma stämningen ni sprider här inne. Tack för att ni läser alla artiklar på FORNI, kommenterar, följer, lyssnar på podden, lägger upp era favoritdikter ur boken, likear och peppar. DET är vad som behövs på internet. Lite jävla systerskap. Älskar er för det och försöker ge det jag kan tillbaka.
PUSS ♥
God Jul bästa du <3
Hoppas du får en super härlig dag.
Tack för denna ärliga och fina blogg!
Kram 😀
I like you manage comments of your readers und you are right with your advice to let moderate interns comments.
Merry Christmas!
xx from Bavaria/Germany, Rena
http://www.dressedwithsoul.com
Måste få fråga dig och hoppas på svar då jag VET att du skulle fatta exakt vad jag menar.
Hur får man en kille att fatta vad man menar med att han inte SER MIG!?
Sju år har vi varit tillsammans nu, jag känner mig liksom inte sådär wanted som hans Queen and one and only etc. Jaa, har börjat lyssna på svensk hiphop om hur Han (som rappar då da) ska ta hand som sin tjej på alla möjliga vis. Typ STORs tolkning från Så mycket bättre, Purple Haze. Eller Gröna små äpplen. Typ smälter och går sönder för saknar det där magiska i mitt förhållande.
Älskar min sambo över allt annat och han är världens snällaste skapelse. Han älskar mig också och lovar förändring dyrt och heligt. Men trots att han lovar att faktiskt VISA sin kärlek mer, FATTAR han inte vad jag menar exakt.
För att ta några exempel:
Typ istället för att köpa en present till mig, får jag köpa vad jag vill själv då jag har hans kort. Kul i början, men inte i det långa loppet. Önskar gärna att han springer i en affär och funderar på vad just JAG kan tänkas vilja ha. Oromantisk, men han unnar mig ALLT. Medan jag älskar romantik. Jag får i princip vad fan jag vill. Förutom hans uppmärksamhet, typ.
Jag vet att jag ser bra ut och att han också tycker att jag är världens snyggaste smartaste ble bla, men inget jag ofta får höra liksom. Om jag inte ber om det. Och då är jag inte en sån som typ toppar håret och ba ”SER DU NÅGOT NYTT?!?! :D”. Utan jag önskar väl någon sorts kontinuerlig bekräftelse. Att bli sedd av min kärlek. Vi är väldigt självständiga i relationen, om man kan säga så. Helt separata kretsar, reser bort med vänner och går sällan ut och festar tillsammans now days. Finns noll svartsjuka, vilket är fantastiskt. Men NOOOLL svartsjuka kan också uppfattas som att den andre inte bryr sig helt enkelt. Och så lite svartsjuka är vi. Inget han klagar på. Men jag kan önska att han kanske på ett charmigt sätt säger ”Hörredu, värst vad snygg du ska vara… blabla” när ja ska ut och festa med mina vänner och faktiskt känner mig som en sexbomb.
Har alltid drömt om barn och bröllop och varje gång jag tagit upp det med honom så skämtar han bort det, så mycket att jag knappt vill ha ett bröllop nu. Och skiter i vilket gällande barn. Men vi vill båda gifta oss och leva för alltid ihop men han är väldigt omogen till SÄTTET, hur han beter sig. Som om jag vore hans polare. Typ ”Baby, när ska vi försöka skaffa barn då? Klockan tickar, jag är 32…” Han svarar typ med ”ÄÄÄHHHH vi har bra med tid, vi skaffar barn när vi själva växt upp 😀 :D”. Och så är det ALLTID.
Ett annat exempel, han blir kåt VARJE gång vi hånglar. För vi hånglar liksom aldrig. Alltså med tungan. Pussas gör vi ju hela tiden men så fort det blir lite mer French över det så blir han kåt och vill ligga. Vilket är okej såklart, men man önskar ju kunna hångla med sin partner på ett lite romantiskt sätt OCKSÅ och bara njuta utav det. Älskar hur han älskar våra katter också. Vi dör för dem. Alltså, han är en fantastisk människa och jag vill leva och dö med honom. Och han känner samma för mig. Men, han ser mig inte.
Har lidit utav utmattning i två år och tagit uppehåll från skolan lika länge. Nu börjar jag iaf SE ljuset någonstans långt bort och har försökt sitta och plugga/repetera någon timme om dagen sedan några veckor tillbaka. Igår bröt jag ihop igen och sa det till honom, ”Du SEEER inte mig”. Han svarar något i stil med ”Älskling, klart jag ser dig. Jag ser hur du försöker börja plugga igen men jag vill låta dig ta din tid. Du verkar må lite bättre det ser jag”. Och då hade vi inte ens diskuterat mitt plugg på något sätt. Tänkte vad fan snackar du om? Snackar inte om att han ska se mig FYSISKT. Snackar om att han inte ser mig som den kvinna jag är – trots att jag vet att HAN vet, HANS kvinna.
Jag har liksom börjat bli sotis på andra tjejer som jag ser bli ”hyllade” av sina respektive. Något jag aldrig blivit påverkad utav någonsin tidigare. Har liksom inte blivit bitter, utan blir genuint sårad. Varför kan inte min kille lägga upp EN bild på oss på sju år? Varför kan han inte ens gilla/kommentera hur snygg jag är, EN endaste gång på sju jävla år? Och det är ingen besatthet över sociala medier, utan vi är lite av ett ”stelt” par offentligt. Stelt i form av att inte hångla offentligt liksom. Håller sällan hand, hellre armkrok. Men börjar känna att JAG ändå vill hålla hand, men han har fått mig att ”vilja” hålla armkrok istället. Som med bröllop. Alltid velat gifta mig med pompa och ståt. Men hans ointresse till ämnet har gjort mig likgiltig.
Usch, nu babblar jag på. Är så ledsen och tårarna slutar inte rinna. Förlåt för denna avhandling. Hoppas inte jag sänkt någon julstämning här. Önskar er genuint en fantastiskt lycklig och kärleksfull god jul. <3
GOD JUL <3 tack för en fantastisk blogg!! Kommer läsa den så länge den finns. Kram!
Hej Forni <3
Önskar mig lite tips på nyårsoutfit! <3
Jag tycker det är bra att du berättar att alla elaka kommentarer tas bort här. Många pratar om hur viktigt det är att välja sin omgivning med omsorg – tex. att man inte borde lägga tid på personer som bara tar energi eller ger en dåliga känslor. Ingen skulle tolerera en elak kompis! Så det är ju självklart att man som influenser eller bloggare har all rätt att ta bort elaka kommentarer, med gott samvete! Som du säger, det handlar inte om att förändra verkligheten. Bara att välja det som man mår bra <3
Eller hur! Tack för förståelse <3 Puss
Vet inte varför kommentaren hamnade här…. Men aja bra serie i vilket fall som helst haha
Bästa du!!!! Kärlek ska det va