Vego, inspelning och läkande yoga

Hej hörrni, ska vi titta på lite bilder från förra veckan för att vända det stressiga humöret? Så gör vi. <3

Förra måndagen åt jag lunch på Paraden med delar av Daily Forni-teamet. Närmre bestämt Lollo och Carro som hjälper oss med det visuella. Carro kommer troligtvis att börja jobba en hel del med oss framöver och då lovar jag en mer ordentlig introduktion!

Anyway, vi alla åt en vegansk paj som var ljuvlig!

I måndags kväll var jag på galapremiären av Euphoria. Alicia Vikander var på plats! Åh så vacker hon är.

Filmen var riktigt bra och verkligen i min smak, den får 4 av 5 i betyg av mig! D gillade den dock inte alls, tur att smaken är som baken.

På tisdagen jobbade jag hemma och åt min topp tre vanligaste rätt: halloumisallad!

På eftermiddagen tog jag en promenad i vår vackra stad med Amanda och Chloé.

I onsdags var det inspelningsdags med Mall of Scandinavia!

Vi filmade flera olika klipp där vi pratade om en hållbar garderob.

Det är den här inspelningen jag berättar om i krönikan i senaste poddavsnittet!

Efteråt sprang jag bort till Altromondo Yoga där det var första lektionen i Healing Yoga! Det är en 16 veckor lång kurs där vi en timme i veckan går igenom delar i boken Healing Yoga som Jennie har skrivit. Det är en blandning av fysisk aktivitet, lära och mer stillsam yoga/meditation som passar för de som t.ex. går igenom, eller har varit med om ett trauma.

I torsdags råkade jag gå förbi H&M i Fältöversten och shoppa lite fina grejer, är helt såld på den butiken. Hoppas att H&M fortsätter med detta uppsving på alla plan, då kanske det går lite bättre för dem också får man hoppas 🙂

Åt lunch med PetraStrandvägen 1 <3

  1. Forni, i love you och har läst din blogg i säkert 10 år och här kommer min fråga till frågor med forni :
    NÄÄÄÄÄÄR ska vi få ett recept eller bara ens ett HUM på hur din kille gör sin köttfärssås? 😂 asså plz dela med dig ❤️
    Puss!

  2. Om du vill att det ska gå bättre för H&M kanske du kan be om att få jobba i deras fabrik i Etiopien för 10kr om dagen.

  3. Men va fint det blivit på Fältan! Känner jag blir så glad av din bild på Djurgårdsbron <3 Bodde där under lång tid! Gud vad jag saknar Stockholm när jag ser på dina bilder <3

  4. Vart kommer den snygga kjolen som du har på inspelningen ifrån? 😍 Sedan ett litet tips, du borde fixa en funktion så att ens uppgifter memoreras automatiskt när man kommenterat, så man slipper fylla i allt om man vill kommentera ofta. Kram!

  5. Hej! Jag lyssnade på en Podcast där du nämnde att du äter mycket olika vitaminer, kan du inte skriva ut vilka du äter?
    /en som alltid blir sjuk!

  6. Hej på dig! Jag är så dålig på att kommentera inlägg generellt men har i vilket fall läst din blogg ett par år. Nu kommenterar jag inte ens på inlägget jag syftar på, men det är en bra start att ens kommentera över huvudtaget tänker jag hehe.
    Ditt inlägg om din måndag, igenkänningsfaktor 100! Sjukt skönt att läsa att uppstyrda personer med fötterna på jorden (som du) också kan känna såhär ibland. Är väldigt glad att du skriver om sådana saker och att du delar med dig och att personer oavsett ålder kan förstå att livet aldrig är perfekt, oavsett levnadssituation. Jag beundrar dig och tycker att du är en lagom bra förebild på det viset att du inte höjer allt till skyarna, låtsas att allt är perfekt och visar livet som det är. Lite bilder på alkohol här och var, en gnutta fest och lite ohälsosam mat titt som tätt är det som hjälper folk att inte framkalla ångest, inget kan vara perfekt tror jag! Kände att jag behövde skriva av mig och inte hålla det för dig själv. Om du någon gång vill ta en fika med en läsare eller bara få en ny bekantskap så har du en person här. Ville bara säga det! Ha en trevlig kväll 🙂

  7. Hmmm.. Först snacka om hållbar garderob och sedan handla på H&M. Antar att inslaget inte handlade om socialt och ekologiskt hållbar garderob då 🤔

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

Morgon

Trots att jag har bloggat i snart 14 år så slutar jag inte bli överraskad här inne. Wow vilka varma kommentarer som ramlade in igår. Kärleksfulla och skrivna med omsorg. Det är häftigt när man liksom kan känna kärlek genom en dator eller mobil. Igår kväll när jag läste igenom era kommentarer så kände jag er kärlek. Ingen som ifrågasatte, ville trycka ner, ville förminska.

Dessutom blev jag helt överrumplad över alla kloka och kärleksfulla kommentarer till Kim som skrev om hur tufft hon har det just nu. Många bra tips och kloka tankar kring förlossningsdepression, att våga fråga om hjälp och var man ska vända sig. Min bror smsade mig i morse och sa att han läst igenom kommentarerna och tyckte det var så fint med all kärlek till Kim. Dessutom tipsade han om att ladda ner Doktor.se-appen för psykologhjälp/remiss. Timmy jobbar där och skrev att där kan man få prata med en psykolog direkt eller så blir man hänvisad till en mottagning. Så bra!

Efter att jag skrivit här igår så satte jag mig och körde ett jobbrace på några timmar. Lagade en god middag, kollade på ett avsnitt av Bron och sen satt jag med datorn fram till midnatt. Jag har fortfarande en stressklump i magen men det känns i alla fall bättre än igår.

Ha en härlig dag så hörs vi senare ♥


Tisdagsfrukost

  1. Skickar massa cyber kärlek till dig! Du är fantastisk Forni. Känns så knäppt att säga men din blogg är verkligen viktig för mig, du får mig alltid att må bättre med dina fina inlägg och åsikter.
    Gör nu det som du mår bra av <3 Många kramar!

  2. ”Ingen som ifrågasatte, ville trycka ner, ville förminska.”
    Nej, den som vill vara det minsta ifrågasättande när det gäller dig, Michaela, vet ju att det inte lönar sig att kommentera eftersom du inte tillåter någon kritik alls i de kommentarer som du släpper igenom.
    Och att du blir stressad av att du haft för lång semester och kommit efter med jobbet tycker jag inte är något som gör att du får min sympati i alla fall. Tack och hej!

  3. Ja det måste vara superjobbigt att gå på events, åka på semester efter semester, träna yoga och färga håret! Stressen är total.

    1. Märkligt att du aldrig hört talas om att yttre faktorer INTE har med lycka att göra. Men det är klart, om du tror att framgång leder till lycka så förstår jag om du tänker att Michaela inte får vara ledsen, men det stämmer ju inte. Titta på världens framgångsrika personer genom tiderna. De flesta medger att framgång inte gör någon lycklig, det hänger inte ihop.
      I michaelas blogg framgår tydligt att hon är tacksam för det hon får uppleva (obs, hon har också JOBBAT för att nå dit hon är). Att vara tacksam och vad man känner för känslor, är två helt olika saker. Känslor kommer och går. Som andra personer nedan kommenterat, har du dessutom ingen aning om vad Michaela hanterar utanför det som syns på bloggen.

  4. Agnes & Lennie,

    Vilka taskiga, missunnsamma och onödiga kommentarer. För det första är det skillnad på att rikta kritik emot hur någon och att vara rent upp och ner taskig. Din kommentar agnes, var inte konstruktiv eller kritisk – utan bara, just det, taskig.

    Till er båda, hur kan ni underkänna en annans dåliga mående som löjligt bara för att ni tror att ni själva inte hade upplevt samma saker som stressiga?

    En annan sak jag tänker på är att det här är en blogg. Michaela publicerar utvalda delar av allt hon gör på dagarna (bland annat då att gå på events och yoga), men knappast allt. Hon väljer att publicera en del av allt hon går igenom, av allt hon känner och av vissa saker som hon funderar på – men inte allt! Ni har ingen aning om vad hon går igenom på ett privat plan. Men egentligen tycker jag inte att det spelar någon roll – för att om sakerna som ni ovan avfärdar som löjliga (min tolkning av era kommentarer) ibland blir för mycket för Michaela, ja då VAR det för mycket för just henne just då. Det kanske inte hade varit det för er. Eller så hade ni inte stått ut en sekund av att leva med den pressen som Michaela lever under.

    Och för det tredje, med ert resonemang – vem har det tillräckligt jobbigt för att ’få’ må dåligt?

    1. WORD! Tänkte exakt samma när jag läste de onödiga kommentarerna. Förstår inte hur man som person ens orkar lägga sin energi på att
      1. Bli irriterad på inlägg man läser. Sluta läsa istället.
      2. Bli så pass irriterad att man ens skriver en kommentar.

      Mår man bra/bättre genom att skriva såna kommentarer.? Förstår inte, lägg energin på annat 🙂

  5. Fruktansvärt onödiga kommentarer Agnes & Lennie.

    Ni har då ingen aning om vad Michaela går igenom eller varför hon mår som hon mår. Hennes blogg innebär inte att hon delar ALLT med oss läsare. Och precis som Alexandra skrev, hur i hela friden kan ni bestämma vem som ”får” må dåligt?

    Lär er vara snälla.

  6. Tänk om vi människor alltid valde att stötta och hjälpa personer som går igenom svåra perioder eller stunder istället för att ifrågasätta eller trycka ner. Man får faktiskt må dåligt och ventilera det även om resten av ens liv är ”perfekt”. Om alla skulle inse det och sätta sig själv i samma sits innan man vräker ur sig nåt onödigt så hade världen vart mkt bättre. Och jag tycker uppriktigt sagt synd om er som måste kommentera något nedsättande när en person öppnar upp sig och ”gnäller” lite, det kan inte vara helt lätt att vara i er omgivning och känna att ni inte har nåt stöttande att säga!

    Micki, jag känner igen mig så mkt i dina känslor och tankar, det är som om de kommer från mig själv, känslan när droppen rinner över och man vet att det kanske inte är rimligt att den rinner över för just ”den där” grejen. Men man måste helt enkelt acceptera det och låta det gå över <3

  7. Usch vad trött jag blir på folk som måste sprida negativ energi. Gå inte in på en blogg om ni bara ska lämna onödiga, elaka kommentarer. Det är ingen som tvingar er att läsa?! Kanske om ni la den tiden på något ni brinner för (som Michaela brinner för sin blogg och sitt nya Daily Forni-forum och uppenbarligen lägger väldigt mycket energi på), kanske ni också skulle kunna få ”bli stressad av att gå på events, resa och färga håret”.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Breakdown

Idag hade jag ett breakdown som jag inte har haft på väldigt länge. Jag kände faktiskt inte igen mig själv och vet inte om det var super-PMS eller en utmattnings-varning. Men jag gick hem från jobbet och var bara så ofattbart ledsen och när jag väl kom hem störtbölade jag i närmre en timme. Alltså inte fällde någon tår utan verkligen bröt ihop. Jag var så himla, himla, himla ledsen och det var länge sen jag kände mig så ledsen helt utan anledning.

Min att göra-lista är milslång och jag är inte van vid att ligga såhär mycket efter så jag vet inte om det kanske är det som spökar. Jag tycker verkligen det är svårt att utskilja vad som är utmattnings-symptom och vad som är t.ex. pms eller bara en dålig dag.

Helst av allt skulle jag bara vilja lägga mig i sängen med massa gott och stänga av mobilen men det är det absolut sista jag kan göra idag. Jag VET att det inte är synd om mig och försöker inte köra någon jävla offerroll här, jag lever ett underbart liv, men idag bröt jag ihop och så är det med det. Känner att jag ligger efter med massa förslag till kunder som väntar på respons, jag har inte hunnit ta tag i massa samarbeten för kommande månad, glömt att svara på mötesförfrågningar, inte betalat fakturor, inte skickat in redovisning för januari och ligger helt enkelt bara efter med så fruktansvärt mycket jobb vilket är oerhört stressigt när jag driver eget. Dessutom kom jag hem till en lägenhet som var fullständigt i kaos, såg ut som det varit ett krig här hemma och det är inte jag som stökat ner detta helvete (ett fel från städbolaget vi anlitat) så var tvungen att ta tag i det istället för att försöka röja undan mer jobb. Ni vet ju att jag har väldigt svårt för stök och det var helt enkelt pricken över i:et för mitt psyke. Nu sitter jag på golvet i badrummet med blöta och delvis förstörda kläder runtom mig efter att såklart ha blivit ledsen på D också (inte hans fel att jag är så känslig idag, han har dessutom feber så det är nog mer synd om honom hehe). Vill alltså inte gå ut i vardagsrummet även fast jag är hungrig och det snart börjar bli dags för att laga middag…

Mvh vuxen person eller ett barn, vet inte riktigt

Snälla dela med er av er personliga måndagsångest om ni har någon så kan man i alla fall känna sig mindre ensam ♥

Min vy just nu… börjar för övrigt undra om jag kanske har någon sorts fobi för det här gör mig så otroligt arg, ledsen och stressad, jag klarar inte av ofrivillig kaos och oordning.

  1. Jag är precis likadan, både när det gäller att ha en för lång to do list och när det gäller stök. Alltså jag hatar stök! Kan börja gråta över ett par skitiga strumpor på golvet och skäggrester i handfatet efter en dålig dag. Usch.

  2. Ingenkänning på denna. Förra fredagen var jag också så där sjukt trött så att det bara rann över till att bli så ledsen. Skulle gå på en aw med kompis och kom aldrig iväg från jobbet. Kommer till AW:n där min kompis hänger med en av hennes vänner som jag aldrig träffat. De har då en plan om att gå och hälsa på en kompis som jag inte känner. Jag känner att jag inte har någon plats där utan bestämmer mig för att gå hem och kan knappt säga hej då ordentligt utan ger bara en snabb kram för att komma iväg utan att börja storgråta där och då. Går sedan hem med tårarna rinnande och när jag väl kommer hem lägger jag mig raklång på golvet och bara gråter. Gjorde två mackor till middag och la mig sedan och grät lite till sängen innan jag somnade. Vet inte vad det var men sorgen som bara rev i mig kom från ingenstans. När jag väl hade sovit och tagit det lugnt på lördagen kunde jag skratta lite åt mig själv. Men ibland så kommer bara det där bottenlösa hållet av ledsamhet över mig. Och då får tårarna rinna lite.

  3. Alltssåå ååh, Mikaela <3 Så fint att läsa ett så ärligt inlägg, det här hände mig för 2 veckor sen… Du är inte ensam! Det händer alla. Särskilt om man är extra känslig för intryck och upplevelser och känslor – som du verkar vara. Och som jag vet att jag och många andra är. It's a blessing and a curse. Men de här dagarna tar alltid slut, och det finns så mycket kärlek och stöd att få när man mår så här också, bara man når ut litegrann till en vän eller sin kille. Bara sakta ner, andas in och andas ut – ta en paus. Du kommer upp på fötter igen innan du vet om det.

    Massa varma och energirika kramar,

    Mariam

  4. I lördags efter drygt 3 timmars sömn med uppvak varje timme för att trösta ledsen bebis bröt jag ihop. Grät, fick tokångest, panikattack och efter att ha lagt mig i det mörka ensamma gästrummet och tårarna sprutade så fick jag lägga mig mellan man och bebis för att inte göra illa mig själv. Har satt en deadline för att om inte livet känns lättare om 2 veckor måste jag ta tag i det för annars kommer jag ta slut på det. Planerat min begravning och satt ett datum för när det eventuellt tar slut.

    1. Sök hjälp NU, Kim! Ta stöd av din man och sök hjälp! Du ska inte behöva må såhär!
      Jag hoppas att det ordnar sig.

    2. Känner igen den känslan och om du mår så dåligt så ta kontakt med vården med en gång. Ring din vårdcentral direkt imorgon och beskriv hur du mår. <3

    3. Men älskade du! Det där lät inte bra, vänta inte utan ta tag i det med en gång <3 Hjälp finns och det låter verkligen som en klyscha men det blir ljusare. Det kan ta tid, tålamod och (för mig åtminstone) timmar med en terapeut. Men det går. Ta hand om dig <3

    4. Åh kära du, väntar inte i två veckor! Det är alldeles för lång tid att må så dåligt! Det låter lite som att du har en förlossningsdepression och det är jättesvårt att ta sig upp själv. Prata med ditt MVC och be dem om hjälp redan imorgon, de är vana vid mammor som mår dåligt. Hoppas du mår bättre snart <3

    5. Fina fina du! Du behöver hjälp nu <3 Ring BVC direkt och säg att du behöver en psykolog! Eller ring till st;Görans psykakut! Blev så orolig av att läsa detta! Har själv haft förlossningsdepression. Snälla ingen deadline utan NU <3

    6. Kim, jag vill att du pratar med nån om dina tankar och hur du mår. var bor du? Finns det någon som kan avlasta ibland? Ingen ska behöva känna så <3

    7. Här måste jag svara! VÄNNEN. Snälla snälla ta inte slut på livet. Har du pratat med någon? Någon professionell? Din bebis behöver dig. Min vän växte upp utan sin mamma, och det påverkade henne väldans. Du kanske kan åka iväg själv en dag? Om du har möjlighet – ta in på hotell med en vän eller dylikt, vara ”dig själv” utan att vara mamma också. Kanske bara komma bort på en fika och få vara själv. <3 Jag tror på dig. Du tar dig genom det här.

    8. Hej, sänder en tanke till dig. förstår att allt känns tungt emellanåt och det låter bra att du har en plan för att söka hjälp. skulle vilja uppmuntra dig att göra det så snart du orkar, förutom via vårdcentralen/BVC finns andra lättillgängliga alternativ tex 1177.se/hjälplinjen och http://bluecallapp.com/. Sköt om dig!

    9. Jag vill bara skicka lite kärlek till dej och rekommendera dig att kanske söka professionell hjälp om det känns rätt <3 Kram

    10. Vänta inte! Prata med BVC och få remiss till mödravårdspsykolog och extra samtal med BVC-sköterska. Grät mig igenom både efterkontroll och mammasamtal på BVC och har fått så himla bra hjälp.

    11. Älskade Kim, det låter som att du har hamnat i en ordentlig förlossningsdepression. För det första så är du inte ensam om det, jag vet flera kvinnor som har mått så fruktansvärt dåligt efter förlossning.

      För det andra så behöver du få hjälp med detta, det är inte så någon ska behöva må och det finns hjälp att få! Du kommer INTE att må såhär för alltid. I kommentarsfältet här finns massa bra tips, läs igenom dem, och om du inte orkar gör bara såhär: ring 1177 och så säger du exakt samma sak till dem som du skrev här.

      Mejla mig på michaela@forni.se om du vill så kan vi prata vidare där.

      <3

      1. Läste alla fina kommentarer till Kim och började gråta, vad ni är fantastiskt fina människor. Och Kim, precis som alla sagt är du värd hjälp NU, du behöver inte må såhär. Ta hand om dig <3

        1. Tack tack tack säga fantastiska människor! ❤️❤️❤️

          Deadlinen om 2 veckor är för att det händer för mycket annat i livet inom den tiden för att jag ska orka att ta tag i det. Det är för mycket annat som ska hända som jag är orolig för och jag tror och hoppas att efter de så kommer övriga livet bli lättare.

          Ni som skrivet ovan ni är fantastiska och jag är så tacksam och har printscreanat era inlägg som pepp i telefonen!
          ❤️

          1. Allting kommer lösa sig, jag lovar. Snart, snart kommer allt kännas lättare. Ta hand om dig! <3

    12. Hej Kim, jag läste din kommentar innan jag skulle sova och kände när jag vaknade imorse att jag inte kunde lämna den obesvarad. Jag vill visa att vi ser dig, vi bryr oss om dig och vi känner din smärta rakt genom skärmen. Utan att skuldbelägga vill jag vädja till dig att härda ut tillräckligt länge för att få hjälp. Jag ska vara ärlig och säga att jah inte vet något om hur, kanske så grundläggande som ett andetag i taget tills du har fått hjälp, men du ska inte behöva bära den här tyngden själv. Prata med din man NU, han måste också se dig och han vill säkert inget hellre. Prata med vården nu, viljan att leva finns innerst inne hos dig, kanske i den lilla familj du har skapat, du måste bara få hjälp och redskap att hantera mörkerkänslorna. Om jag skriver något som gör dig arg eller ledsen vill jag be om förebråelse, jag begriper inget annat än att du är värd inte bara att överleva, men att leva och må bra. Det kommer gå på sikt, du måste tro på det! Stor kram till dig

    13. Sänder en miljon styrketankar och styrkekramar till dig! Använd dem och sök hjälp, det som du känner är inte ovanligt och alla kan få rätt hjälp sålänge man har styrkan kvar! Du klarar det!

  5. Usch och fy! Jäkla skitdag med andra ord! Själv pallrade jag mig till jobbet idag trots att jag har så otroligt ont i kroppen (tror det är samma sjukdom som männen på jobbet kallar influensa). Jag släpar mig dit för att jag MÅSTE gå på möte (enligt mig själv iaf) och möts av ett inställt möte efter ett annat. Vid tre packade jag ihop och fortsatte från sängen. Nu ligger jag här och känner mig ynklig och funderar på min frisörtid imorgon. Ska jag våga klippa lugg när jag är såhär skör (sjuk OCH mens), kan ju sluta hursomhelst… men men imorgon är en ny dag och kanske är det dagen vi kickar ass! Styrkekram från Bromma!

    1. Avboka frisörtiden! Det är super jobbigt för frisören och andra på salongen som ev. Blir smittade. Mvh/ Frisör som nyss varit sjuk och avbokat en veckas kunder = en veckas överjobb när man blivit frisk och ska hinna med alla man har tvungen att avboka.

  6. Jag kom precis hem och skällde ut min kille pga 4 glas stod framme, och han sa ”ska du förstöra hela kvällen pga det?” då bröt jag också ihop och grät..

  7. Åh det är så skönt att höra sånt här precis som jag kan tänka mig att det är skönt att skriva det <3 Jag har idag "bara" allmän saknads-ångest efter min pojkvän som bor i ett annat land. Det gör mig så frustrerad ibland (som idag) att jag bara vill skrika rätt ut

  8. Kan relatera så mycket till hur du tänker och känner. Behöver struktur och ordning omkring mig för att kunna ha ett fungerande känsloliv och tänka klart. Mina känslor tar överhanden och lever ett eget liv, och går ofta ut oförtjänt mot min fina sambo. Jag har också svårt att märka skillnad på en dålig dag, pms eller utmattning. Känslorna tar över så mycket att ingenting blir riktigt rätt, oftast åt helvete fel.

    Din bok har hjälpt mig. Jag känner mig inte ensam och förstår bättre roten till min ångest. Din blogg hjälper mig att känna att jag inte är den enda, därför kändes det viktigt att skriva detta till dig. När du hjälpt mig så mycket är det inte mer än rätt att du ska få veta att du inte heller är ensam i detta. Att du inte är den enda som känner på detta vis och att du har rätt till hela ditt känsloliv, både med stormar & lugna vatten, oavsett hur underbart liv du har. Dina känslor och tankar är lika viktiga som vem som helst annars, oavsett hur gott ställt du har det. Tänk på att du aldrig skulle gått på så här hårt mot en vän om denne uttryckt denna frustration och dessa känslor, så gör det inte heller mot dig själv, du förtjänar inte det.

    Du har hjälpt många och fortsätter att göra det, din öppenhet och klokhet kring ångest är viktigt för mig. Man är inte alltid sitt bästa jag, men man har iallafall möjlighet till att säga förlåt och gå vidare när man sårat någon.

    Ta hand om dig själv, hoppas att din kväll blir bättre.

  9. Åh fina du, känner verkligen igen det du beskriver. Förstår också ångesten/oron kring att det kan vara ett tecken på utmattning, då ett sådant sammanbrott är något som kommer så pass sällan. När jag får ett breakdown på det sättet du haft idag, att man helt enkelt behöver gråta ut allt för att man känner sig så känslig och ledsen, är det ofta resultatet av att under en period ha gått omkring småstressad (ofta omedvetet) och samlat på mig mer och mer saker som oroar mig, till det till slut eskalerar. Det positiva är att det ofta är sammanbrottet som blir startskottet för en vändning! Tycker att det är skönt att få gråta ut alla ledsna känslor och all frustration, ofta ger det en ångestkänsla resten av den dagen och kvällen, för att sedan kunna vakna upp med ett lugn och nya krafter dagen efter. Har också kommit hem med en ångestkänsla idag, helt utan rimlig förklaring, så var skönt att läsa ditt inlägg just nu! Stor kram!!

  10. KÄRLEK!!! It’s a bad day not a bad life <3
    Jag tänker att det låter som att du balanserar och hushåller med din energi så himla vettigt jämnt, men att när det blir för mycket så blir det så himla svårt och att glaset då kommer att rinna över.

    Förra veckan, (efter några fruktansvärda veckor där nära och kära har behövt genomgå riktigt jobbiga saker) så hade jag en liknande dag som du beskriver. Efter en handledning i skolan så gick jag in på toaletten och grät. Kände mig värdelös och misslyckad. På något sätt lyckades jag inse att "Jag känner mig värdelös, jag är inte värdelös". Därefter ett steg till: kan jag göra någonting åt detta nu, vilket jag faktiskt kunde. Gick och satte mig på bibliotek och repeterade några dagar senare och fick en kick av att inse att jag inte alls är värdelös och att jag visst kan en himla massa!!
    Jag vet inte om det var PMS, eller utmattning efter några psykiskt jobbiga veckor – men det spelar ingen roll. Ibland fucking suger livet och det kommer alltid göra det i perioder. Särskilt om man (läs vi grymma unga kvinnor som förändrar världen varje dag) har så jävla högt tempo, som du och många andra fantastiska kvinnor har. Glaset kommer att rinna över ibland, hur jävla balanserad man en försöker att vara!

    Michaela, du känner dig själv bäst. Orkar du reda upp med all jobbgrejs? Sätt fart och gör det då! Kör hårt! Orkar du inte? Ta varningssignalerna på allvar och rå om dig själv först! Känn efter och gör vad som är bäst för dig!

  11. Varit så nära väggen man kan komma då jag drev eget (om jag inte var i den vill säga) och väldigt pms’ig och massa annat man skulle kunna tillägga som ex. ensamstående och student till 200% och jobbar lite vid sidan av det. 😱 Men oavsett vad ett ”psykbryt” beror på så bör man ju iaf. ta signalen på allvar och balansera upp livet i de avseenden som sviktar.
    Stor måndagskram

  12. Blev dumpad av min kille efter 1,5 år tillsammans. Gick ändå till jobbet för att slippa sitta hemma själv. Gjorde allting fel och blev utskälld av chefen. Det var nog den sämsta måndagen jag någonsin haft.

  13. Hej fina du! ❤️
    Kommentera sällan men läser din blogg varje dag och gjort i snart 10 år! Bästa bloggen!
    Det bästa med din blogg är att du visar alla dina sidor, du berättar om dina känslor ( bra som dåliga ) och det känns så ärligt.

    Jag har känt precis samma sak, i flera dagar. Jag har bara gått hem från jobbet, lagt mig i sängen och storbölat. Varit arg på allt och alla och bara känt mig så ledsen. Jag vet inte vad det beror på, varför jag blir så fruktansvärt ledsen. Tänker i samma banor som dig, kan det vara pms eller stress?

    Hur som helst var det skönt att höra att jag inte är ensam om att känna såhär. Vissa dagar är man bara ledsen och det är okej.

    Tack för att du delar med dig fantastiska du!!❤️
    Du är värd det bästa och må bra, ta hand om dig och imorgon känns det säkert lite bättre!
    Kram!!!

  14. Jag har ingen måndagångest men hade söndagsångest i går. Hatar söndagar allt är liksom slut och ska börja om. Söndagar betyder att jag måste skiljas från min pojkvän och en vecka för sig själv väntar. Efter 6 års distansförhållande så kan jag ärligt säga att det suger. Ännu värre blir det när man kollar sociala medier och alla andra är så jävla lyckliga som sambos. Men söndagen tog tillslut och blev måndag och i dag känns det bättre. Hoppas att din tisdag blir lika bra som min måndag:) Kram

  15. Åh vet du vad <3 klart man får bryta ihop! Finns inget skönare än att gråta av sig. Axlarna sjunker, man slappnar av i kroppen och kan liksom se klart igen. Ibland känner jag att jag aldrig kommer ikapp, så då gråter jag lite, klagar högt för alla om hur skit allt är. Sen känns det bättre! Imorgon är en ny dag och det kommer bli din bästa tisdag denna veckan! Kom ihåg det 🙂

  16. Ibland är man inte ”vuxen” i sättet man hanterar en jobbig situation, man beter sig mera som ett barn eller en tonåring. Det är såklart inte så bra men varken konstigt eller ovanligt. Jag är långt äldre än dig och det händer fortfarande, även i konflikter med mina vid det här laget vuxna barn. Ja, vad ska man säga… 🙂 Det är tur man kan kramas och be om ursäkt, man är ju bara människa.

  17. Hej fina❤️ Jag läser din inlägg och känner igen mig såå mycket i det du skriver om att du mår dåligt av kaos. Jag bor i ett stort hus två våningar , tre barn, minsta är 14 månader. Jag kan säga så här jag mår kaos när jag har stökigt kring mig eller rörigt i huset. Tvättkorgen måste va tom. Inga kläder ute nånstans. Inga leksaker överallt. Inget damm. Inget smuts. Du kan tänka dig att jag städar och håller fint hela tiden . Folk som kommer hem till oss kan inte tro sina ögon att de bor en familj med tre barn här.
    Det blir sååå frustrerande för så fort jag har de rörigt och saker inte är som jag vill i huset då blir jag arg/ ledsen kan gråta och känna mig sååå otroligt stressad. Kan tom bli arg och är inhe närvarande med barnen för de enda jag tänker på är att städa. Jag mår skit i kaos. Mår super när jag har städat. Jag önskar att jag kunde släppa och inte bry mig så mycket om hur de ser ut kring mig. Hade nog mått mycket bättre då.
    Det jag vill säga är att du inte är ensam om din känsla. Vissa människor kan inte leva i kaos eller i lite röra. ❤️

  18. Jag har spenderat den senaste veckan vaken på nätterna på sjukhuset med min älskade morfar som är svårt sjuk. Nu låter ju detta som ”kolla vad jobbigare mitt liv är!!!” men så menar jag självklart inte. Har knappt sovit något på en vecka men har kört på rätt bra ändå faktiskt. Ibland när livet är turbulent går man ju in på autopilot och lyckas puttra på. Men till min måndagsångest då. Tidigt imorse vid typ fyra på morgonen när jag sitter i en obekväm sjukhusstol och kollar till min morfar utan att ha sovit en sekund på hela natten så har jag och min pojkvän livets största bråk över sms. Jag blir sur, han blir sur, allt är surt. När jag vaknade i eftermiddags (hej förstörd dygnsrytm!) kände jag mig bara så himla slut. Slut på energi, slut på känslor, bara slut. Hade ingen lust att åka till sjukhuset eller lösa saker med min kille eller ens göra frukost. Ville lägga mig i ett bad och ligga kvar där och bara bli ett skrynkligt litet russin.

    MEN sen åt jag grillar kyckling och potatissallad till lunch (HUR GOTT ÄR INTE DET??), kollade vloggar med mamma och lillebror och löste saker och ting med min pojkvän. Nu sitter jag på sjukhuset och känner att jo men här vill jag ändå vara för familj är allt och fyfan vilken bra sådan jag har!

    Sen vill jag också lägga till att sömn + mat + planerad shopping imorgon hjälper en hel del.

  19. Fina Michaela! Blir ledsen av att läsa att du mår dåligt. Hoppas din känsla går över fina du <3 Men samtidigt som du mår dåligt så inspirerar du ändå genom att dela med dig. Det gör mycket. Tack för du delar & för du alltid är inspirerande & genuin. Kram på din fina <3

  20. Jag upplevde precis samma sak idag! Det komiska är att jag är nyutexad psykolog… Precis börjat jobba. Borde kanske kunna hantera mig själv bättre? Eller inte hehe? Men ja, jag antar att det kan ha att göra med stress + ev hormoner. Låter som att det kan ha blivit så att du blev överväldigad av allt jobb – under en mer sårbar dag. En sak jag tänkte på var också att även positiva livshändelser kan ju vara stressande – som ett nytt jobb t ex. Känns som att vi ofta glömmer det. Man får vara snäll mot sig själv i dessa stunder… Vi råkar u alla ut för dagar som dessa och vi bråkar alla med våra nära och kära då och då. Det är okej 🙂 Kram från ”barnet”. 😀

  21. Jag har läst din blogg regelbundet i några år nu men aldrig vågat kommentera. Nu känner jag att jag måste säga ett stort jäkla tack för att du delar med dig av sådana här grejer!!! Det är så skönt att höra att man inte är ensam.
    Jag har med jämna mellanrum också sådana dagar när jag bara bryter ihop. Väldigt ofta över småsaker som t.ex. att det blev klumpar i såsen, att jag inte får av plasten på en förpackning, eller att det är hål i strumpan jag satte på mig osv. Tror att det nästan alltid beror på att jag är trött, utmattad, stressad eller har pms. Tyvärr går också en del av det ut över min sambo när det är han som ”har orsakat” det jag bryter ihop över.

    Fick i alla fall ett mindre sammanbrott senast i torsdag på jobbet. Var på väg att bli sjuk och hade jobbat alldeles för länge och var jättestressad över allt jag hade att göra, till slut kände jag att tårarna var på väg. Hann ut till bilen innan jag bröt ihop och började storgråta så att tårarna sprutade. Grät fortfarande när jag körde därifrån haha. Hade egentligen ingenting att vara ledsen över, var helt enkelt bara utmattad.

    Tack igen för att du delar med dig! Ta hand om dig och hoppas att det känns bättre snart!

    1. Som du säger, ibland blir det nog bara för mycket av allt. Att vara kvinna och ha pms, stress och allt vad det är är inte helt lätt varje dag. TACK för att du kommenterade, tack för sällskapet i breakdown-träsket och tack för din kärlek.

  22. Det är så fantastiskt att du delar med dig av sådana här dagar också! Jag har haft väldigt mycket ångest hela dagen och det var först nu när jag kom hem och fick lägga mig i min säng, prata av mig hos en vän och äta alldeles för mycket choklad som jag känner att jag kan börja andas igen. Ska göra så många saker för första gången den här veckan som tär otroligt på psyket och är inget annat än skräckslagen! Men jag vet att på söndagkväll kommer jag att vara stolt över att jag vågade så mycket den här veckan och jag hoppas att du när du går och lägger dig i slutet av helgen kan vara glad och nöjd över att du överhuvudtaget tog dig igenom veckan, och troligtvis gjort det med bravur. Stor styrkekram!

  23. Om det är till någon tröst så mår jag också dåligt av stök och oreda, alltså det kan verkligen göra mig arg/sur/irriterad/ledsen. Känner ju mig knäpp ibland och får ofta bita mig i tungan för att inte skrika åt min kille att han ska städa haha. Har tyvärr inte något tips där utan ville mest säga att du inte är ensam <3 Sen tänkte jag på att du verkar vara så bra på att känna dig själv och din kropp, så du kanske "vet" vad du ska göra för att må bättre om du känner efter. Hoppas du mår bättre snart!! Kram

  24. Åh jag har också en dålig dag och allmänt en jobbig period just nu. Har just pluggat klart och ska försöka ta mig ut i arbetslivet som frilansare och istället för att köra igång ordentligt känner jag mig opepp och ledsen varje dag.

    Detta resulterar i att jag ligger ständigt efter, mår ännu sämre och bara blir tröttare 🙁

    Jag har kunnat jobba massor med min ångest och mått bra under en lång tid men nu kommer den krypandes igen. Usch! Ingen rolig dag idag. Hoppas på att jag kan samla mig och ta tag i mitt jäkla liv snart.

    1. Jeg har det helt likt som deg. Det var som å lese mine egne ord. Jeg håper det ordner seg for deg 😊

  25. Jag är höggravid och sjuk i kraftig förkylning, min son är också sjuk. Jag är även sjukskriven 100% för det är så nära förlossningen. Igår bröt jag ihop för jag önskade att min man bara kunde fatta hur trött jag var och att jag inte kunde vara hemma och ”vabba” samtidigt! Men han tänkte att jag var ”lite förkyld” så det klarade jag nog eftersom jag inte sa något. Så bara bryter jag ihop i en enda snor/host/tårig- gravid hög och kan liksom inte hejda mig själv…

    När det gäller utbrändhet eller pms tror jag det är bra att börja skriva ned dina breakdowns. För kommer dom oftare och oftare så är det ju tecken på att utbrändheten smyger sig på igen <3 Kram! Hoppas livet är snällare imorgon!

    1. Så bra tips med att skriva ner break downs, tack <3. Förstår ditt breakdown till 100%, kan fasiken inte vara lätt att vara höggravid + vabba + vara förkyld. Unna dig något härlig imorgon. <3

  26. FINASTE DU <3
    Känner igen mig så väl i detta inlöäg och TACK för att du skriver sånt här, behövs verkligen för att få läsare att förstå att livet inte är den dans på rosor jämnt och ständigt…
    Styrkekramar

  27. Samma här fast mildare. Kom till jobbet, ville säga upp mig. Fick indentitetskris. Ska dessutom buda på en lägenhet med min man. Drog och åt hamburgare med en vän istället… livet

  28. Åh, känner igen mig! Att bara bryta ihop och inte riktigt kunna sätta finger på exakt vad det är det faktiskt handlar om. Särskilt när man har en jävlig pms, som du skriver. Kände detsamma förra veckan, en otrolig dipp. Tillåt dig själv att vara ledsen, ät något riktigt gott och vila så ska du se att det blir en dag med bättre energi imorgon ❤️

    Måste passa på att tipsa om en psykologibok jag håller på att läsa just nu, Den högkänsliga människan-Konsten att må bra i en överväldigande värld av Elaine N. Aron som myntade begreppet högkänslighet/HSP. SÅ viktig och intressant bok om denna personlighetstyp, hur det har med kemiska substanser och överstimulering av sinnesintryck att göra. Känns lite som en gamechanger när det ger en så ökad förståelse för sina mental breakdowns. Läs läs läs!

    Vill också tillägga att jag följer dig flitigt och verkligen tycker du är GRYM. Älskar ditt skrivande (och podden!), att höra om dina tankar och funderingar kring livet och allt där till. Du är en förebild – för så många! Glöm aldrig det. Heja dig! Kram ☺️

  29. Jag vill absolut inte förminska dina känslor men jag tror att det är viktigt att få perspektiv på saker och ting. Jobbet är aldrig på liv och död. Det finns så mycket viktigare saker i livet. Företag och människor kommer inte att gå under för att du glömt svara på mail eller betala fakturor. Vad är det värsta som kan hända? Det kommer att bli bra igen, om några år kommer du inte ens komma ihåg den här dagen. Du är bara människa och gör så gott du kan. Djupa andetag, imorgon är en ny dag <3

  30. Heeelt på din sida i detta! Har själv problem med att (antagligen) vara lite för emotionell ibland och en vanlig vecka för mig inkluderar tårar nästa varje dag (allt ifrån hundar på youtube till misslyckat jobb). Hade ett sånt där melt down förra veckan då även jag hade väldigt mycket att göra. Droppen för mig blev att min dator la av. Istället för att ta tag i den långa listan som nu blev längre, blev jag handlingsförlamad och hade någon lättare form av panikattack. Sjukt jobbigt – men mest störande eftersom det inte löser något! Dock tycker jag att sådana här dagar kräver stöd från alla håll och kanter: det är tufft nu men efter att du har tagit dig igenom detta kommer du känna dig så bra! Men glöm inte att lyssna på din egna kropp, du vet alltid bäst!

  31. PMS eller breakdown, jag har ingen aning. Men idag lyckades jag trampa 10 minuter på crosstrainern innan jag gick med gråten i halsen till gymtoan och satte mig på golvet och grät. Alltså hulk-grät. Ringde min mamma och snyftade så hon knappt kunde höra vad jag sa. Lyckades tillslut ta mig hem, efter typ en halvtimme på toagolvet. Det var min måndag. Skönt att du skriver om sånt här <3 Det finns alltid gemenskap i det svåra. Kram.

  32. Stackare 🙁 Kan det inte var en kombination av stress och en superkul helg med (förmodligen) en del alkohol och lite sömn? Måndagen är alltid värre än själva bakisdagen tycker jag, sen om man har haft en superkul och social helg blir bara det som en bakfylla för en känslosam person (talar för mig själv)…. och sen pms på det! Hoppas det inte är något värre än så! Ta ett bad, ät choklad och gå och lägg dig tidigt så mår du säkert bättre imorgon 🙂 ps. torkar du dina kläder så där? Visa dem mer respekt och köp ett torkställ så ser det mer städat ut (och är antagligen fräschare och torkar fortare 😀 ). Puss!

    1. Det låg uppemot 100 plagg tvätt i lägenheten… skulle inte direkt torka mina kläder sådär om det bara vara dessa plagg hahaha. Dessutom inte jag som skött detta utan städbolaget som gjorde en liten miss med tvätten, därav klädkaoset.

      1. Hehe ok, blev lite förvånad måste jag säga! Hoppas det ordnar sig med städfirman och att du mår bättre idag! 🙂

  33. Känner igen mig så extremt mycket! Har också svårt att veta om det beror på ”utmattningstendenser” eller exempelvis stress. Heja dig <3 och oss!

  34. Relaterar så mycket. Igenkänning på allting. Har varit irriterad ett tag, men idag bröt jag också ihop. Så ledsen, har studerat i fem år, en drömutbildning, nu får jag inga jobb, vet inte om det är hjärnspöken, men tror att det har att göra med att jag är 30 och kvinna, för gammal? Att alla företag tänker att jag har ingen erfarenhet och att jag ska skaffa barn = ingenting att satsa på? I kombination med att jag inte har erfarenhet från branschen. ÅH jag vet inte, men har sjuk ångest och är så ledsen, sååå less på allt. Vill bara lägga ner allting.
    STOR kram till dig, älskar dina kanaler, blir alltid harmonisk och får mindre ångest av att ”hänga” med dig <3

    1. Åh, känner så mycket igen din ångest över jobb och att man pluggat fem år och att det ska leda till nada. Det kommer dyka upp när du minst anar det, jag lovar! Mitt tips är att jobba med något annat under tiden (det kanske du redan gör?). Detta upplever jag får jobbsökandet att lossna mer. Jobbade i några månader i butik bara för att sysselsätta mig efter att jag tagit examen och sökte under tiden jobb jag verkligen ville ha. Tids nog kommer du att få napp, heja!
      KRAM

      1. Jag känner så många som gått igenom exakt samma grej. En god vän till mig blev så stressad när hon var färdigutbildad och stod med 0 jobb i flera månader – trots många ansökningar. Men som Ida säger, det lossnar till slut! Idag har hon världens roligaste jobb! <3

  35. Förra veckan var riktigt rutten. Massor att göra på jobbet och mitt upp i alltihop blir först min mamma sjuk (livshotande, men hon mår bättre nu tackolov) och sen blev hunden dålig i magen och behövde rastas hela natten. Sov inget på hela veckan och var ansvarig för flera stora möten på jobbet med deltagare som flugit in för att delta. Kunde inte vara hemma utan fick tvinga mig själv till jobbet trots otroligt ledsen och trött. Bröt ihop när mina kollegor undrade hur jag mådde, storgrät, hyperventilerade, tog mig samman och genomförde mötena. Sov hela helgen och idag känns det bättre. Har fått ordning på tankarna och känner mig stabilare. Ibland behöver man bryta ihop för att få ur sig stress, ledsenhet, trötthet och sedan kan man ta sig samman och beta av saker. Kram

  36. Förstår känslan av att det är svårt att veta skillnaden på alla känslor. Har man PMS? Utmattning? Stressad (utan att det är farligt)? Eller bara en dålig dag? Hur fan ska man veta det??
    Istället för att överanalysera brukar jag försöka att acceptera. ”Nu är jag ledsen och då är jag det”. ”Nu har jag en dålig dag/ångest/ panik, och då är det så”.
    Sedan kanske man får tänka efter om det har varit många sådana dagar på raken, vad det kan bero på.
    Men ville nog bara säga att du inte är ensam. Jag har också ett rikt känsloliv ibland får man bara rida med vågorna, även om det är en våg av ledsamhet.
    Stor kram <3 allt blir bra till slut.

  37. Hade enorma sammanbrott hela helgen… grät och grät och skrek. Det gjorde liksom fysiskt ont. Tog ut alldeles för Mycket på min fantastiske pojkvän… allt var SVART. Trots att helgen annars varit underbart
    med god mat, utgång, vänner och familj. Till stor del min pmsd, men denna gång var det extra svart, precis som du beskriver för dig…
    (Grov pms alltid något värre på vintern.?!)

  38. Har en skitdag. Tårarna ville komma fram hela dagen. Försökte hålla dom inne hela dagen men när jag kom hem bara brast det. Låg som ett litet barn i sängen och grät som jag inte gråtit innan. Känner mig ensam fast jag vet att jag har folk som älskar mig. Saknar kärleken. Det är tufft att hitta tillbaka efter sex år i ett förhållande… det har gått ett halvår nu. Vet inte hur länge jag ska orka kämpa mig genom varje dag utan att känna en tomhet i kroppen?

  39. Jag känner så väl igen mig i det du skriver. Jag hade en riktigt dålig dag i fredags, utan att jag riktigt förstår varför. Jag har också en lång to-do lista, hoppade över träningen jag lovat mig själv eftersom jag kände av en förkylning komma smygandes. Jag kände mig som ett trotsigt barn hela dagen, som inte kunde bestämma mig om jag var arg, ledsen eller glad. Min sambo kom hem tidigare än väntat, men istället för att bli glad för det fick han en känga av mitt dåliga humör. Slutade med att jag kastade en kudde i golvet demonstrativt, la mig i fosterställning i soffan och skrek/grät rakt ut. Och jag vet fortfarande inte riktigt varför, men blir så trött på mig själv när min underbara sambo får ta skit, för att jag ibland inte kan bete mig. Ville bara egentligen berätta att jag också relaterar till konstigt(?) beteende ibland.

    Ta hand om dig!

  40. Bråkade precis med min pojkvän och jag blir så himla arg och irriterad. Vill göra slut bara för att fly från den här jävla ilskan jag känner just nu. Kommer såklart inte ta något beslut i affekt och imorgon är det förhoppningsvis bättre. Men så skönt det hade känts att bara ta en tallrik och smasha rakt in i väggen

  41. Hej fina du, hoppas att du mår lite bättre idag (det är tisdag i Melbourne nu). Jag har också jätteproblem när det kommer till oordning och kaos. Jag får, precis som du, sammanbrott då och då. Ibland mer sällan och ibland lite mer ofta. Beroende på vart man är i livet såklart. En stor sak som ofta får mig att rinna över är när mitt hem inte är iordning. Jag klarar inte av det. Kan bli helt galen, kroppen börjar klia och jag blir arg och irriterad. Vet faktiskt inte ens hur man arbetar med det problemet. Jag kan inte ens slappna av hemma om det inte är ordning och reda. Sen är det självklart iordning för det mesta, eftersom jag är som jag är, men när det inte är det kan det brista helt. Pratar man med någon? Tränar man på att ha oordning (usch kan inte ens tänka den tanken…)? Det är inte lätt det där…

  42. Åh fina, underbara du!<3 Du är verkligen inte ensam<3 Sen ett par år tillbaka har jag kunnat bli så sjukt ledsen bara sådär, kanske en liten sak går snett en dag och så blir jag helt förstörd. Som att jag är extra skör ibland. Det är inte vanligt ledsen, som du säger att man fäller någon tår, utan jag kan känna mig omöjligt ledsen i hela kroppen och det bara sprutar tårar i flera timmar och det känns som att det aldrig kommer att gå över. Men det gör det alltid, som tur är<3 Vet inte alls var det kommer ifrån. Har alltid varit känslig och i tonåren var jag ledsen ofta men det är liksom på ett annat sätt nu. Kanske att man bunkar upp lite ledsamhet om man inte är ledsen så ofta? Jag vet inte. Men som sagt så blir det alltid bra igen. Hoppas att det känns bättre imorgon, jag lovar att allt kommer lösa sig!<3<3

  43. Åh hade en liknande dag i fredags. Hade ett seminarie som gick dåligt och jag kände mig blåst och alla andra människor kändes så smarta, sen kom jag hem och mina roomies hade stökat ner hela köket, sen ändrades mina kvällsplaner något och blev så less så la mig i sängen o grät. Och sov lite !

  44. Vill skriva kämpa, det blir bättre. Men fan, ibland är det okey att inte kämpa för allt, det är okey att ha en total break down. Det viktiga är att man vet att det kommer att bli bättre. Man måste tillåta sig själv att vara ledsen, och ibland finns det inte ens konkreta svar på varför det blir så. Jag håller tummarna för att du får vakna upp peppig och glad imorgon <3

    Min måndag har bestått av operation, har tagit bort vad dom kallade svåra cellförändringar. Inte svinfett men skönt att ha det över.
    Alla ladies, kom ihåg att gå på era cellprovtagningar, jag har struntat i mina tills min bästa vän fick livmoderhalscancer i våras. Lovade henne att gå då, och ja, idag är tacksam över att jag gick.
    Massa kärlek till er alla

  45. Hej
    Alla får liv att må dåligt
    Jag är i en kris för varje dag får jag uppdateringar hur Turkiet slår mot kurderna och nu senast tagit en 28årig förskolelärare och brutalt mördat henne och skar bort hennes bröst. Videos där man ser hur dessa modiga kvinnor som försvarar sin by lämnar lärar jobb och kysser sina barn adjö för att försvara. Säkert inte undangått dig i nyheterna då hela världen har regerat på dessa starka bilder. Detta fick mig att bryta ihop

    Vare sig man bryter ihop av något som påverkar hela ens befolkning eller stress så är det ok. Lev i nuet och uppskatta även de dagar vi mår dåligt. För endast när vi har dåliga dagar uppskattar vi de bra ännu mera

  46. <333
    Från en tjej som också haft en sån där typiskt grå jävla måndag där att-göra-listan aldrig tar slut och motivationen glömde man kvar i någon stress-dimma förra veckan.
    Andas djupt och hoppas på en bättre dag för oss båda imorgon. Kram <3

  47. Fina, fina Michaela<3 Tycker det är så skönt när man får läsa såna här inlägg ibland, för vi alla är faktiskt inte mer än människa och ibland bara går man sönder lite. Utan att ens veta varför. Jag har sen en lång tid tillbaka levt med mycket ångest och depression, något som jag lärt mig hantera och bli mycket bättre med under åren men ibland är det starkare än jag. Ibland kan jag ha haft en helt fantastisk dag med min pojkvän tillexempel, solen skiner, vi gör något roligt (ex cyklar downhill som vi båda älskar) och livet leker, sen när vi kommer hem då är det som att någon bara trycker på en knapp i mig och jag tappar all glädje och livslust. Jag blir helt tom. Bara gråter. Vill inte göra något annat än att ligga i sängen och äta godis och kolla sex and the city. Nu är jag väldigt lyckligt lottad att han förstår mig väldigt bra och brukar komma och hålla om mig tills jag börjar "komma tillbaka" igen. Ibland tar det en kvart, ibland hela dagen. Men han bara finns där. Låter mig vara ledsen. Jag hoppas du vet att det är okej att tokböla ibland, att man behöver det och du behöver aldrig känna att du måste förklara att "det inte är synd om dig", för vi vet det, vi vet att du är tacksam och ödmjuk och kärleksfull och det är därför vi följer dig. Jag uppskattar SÅ MYCKET att man får ta del av såna här stunder i ditt liv också. Hoppas allt känns bättre snart. Puss och kram, tack för bästa bloggen<3

  48. Det låter som du har för mycket att göra. Be om hjälp med din todolist, prioritera och kanske stryk något.

  49. Ah jag kanner igen kanslan sa starkt. Jag har kant mig sa otroligt friktansvart overbelastad pa mitt jobb i ett par manader nu. To Do listan ar alltid milslang, blir jag klar med tre saker laggs fem nya till sa jag kommer inte ikapp. Vi alla reagerar olika i dessa situationer. Jag blir tyvarr istallet valdigt kall och gar 1000% in i jobbet 07:30 – ca 21:00 varje dag med en liten middagspaus. for tanken pa att min chef inte skulle tycka jag fixar mitt arbete ger ren panikangest som jag aldrig vill uppleva. Resultatet? Min fina underbara man kanner sig totalt bortprioriterad och det blir tjafs om mitt jobb HELA tiden. Sa jag gor inte ett toppenjobb varken pa jobbet eller hemma. For en prestationsmanniska med angest kanns det fruitansvart tungt och stressnivan ar pa max. Sa japp, mandagsangest har med!! Ta hand om dig michaela; du ar en fantastisk inspiration till manga och din blogg ar sa himla harlig, arlig och genuin. Ge dig sjalv en klapp pa axeln- du gor ett jattebra jobb och du kommer att komma ikapp med arbetet. Andas, prioritera och var snall mot dig sjalv. Kram

  50. Mitt hjärta, vad jag känner med dig! Jag är likadan. Har haft en helvetes höst och än är det inte över. Dom senaste veckorna har mitt tryck över bröstet bara blivit värre och ångesten är väldigt svår att hantera. Det är väldigt mycket som orsakat det här men framför allt ett dödsfall inom familjen som jag var med om att upptäcka. Har fått hypokondri och dödsångest from hell och i förrgår kväll fick jag min första panikångestattack. Fy fan. Det värsta är att jag har MS sen många år tillbaka och det är ingen fara så, men många stress/ångest/panik-symptom är detsamma som MS-symptom och då kan jag typ flippa ur för jag tror att det är ångestattack på gång vilket kanske bara är MS-en. Moment 22. Idag ska jag dock till läkare och be om sertarlin för jag fixar inte mina tankar längre. Har också att tillägga en magisk psykolog och väldigt förståeende och suportive man, men ändå går det inte.
    Är det någon här som har erfaranhet av sertralin?

  51. Ja men åh! Hade en sådan dag igår när allt bara jagade mig, 45 mail på 2 h 10 missade samtal. När ens to Do list redan är för lång och hela dagen fortsatte jobba emot mig, sedan tappade jag det helt när min kille skulle skämta lite med mig om att inte plocka upp mig påvägen hem. Var så brutalt otrevlig så det dåliga samvetet åt upp mig inifrån minuten efter jag slängt på telefonen i örat på honom. Köpte med pizza och rödvin hem istället och tittade på Beck och bara släppte allt. Ibland kan de där mentala urladdningarna göra att man startar om på nytt nästa dag.

    1. Gud, hör dig till 100%. Körde Bron och bönburgare igår, en liten paus innan jag fortsatte med jobbet. Ibland måste man koppla bort för att samla kraft. <3

  52. Åh. Alltså jag känner igen mig! Jag har varit med om liknande sammanbrott. Vila! Världen går inte under om du missar ett samarbete. Du verkar ju faktiskt vara en person som är ekonomiskt så prioritera hälsan framför stålar.

  53. Forni, det är inget fel att bryta ihop för ”inget”. Jag jobbar som sjuksköterska i psykiatrin och när jag tittar på det jag uppfattar av ditt liv ser jag följande stressorer:
    Aldrig kunna stänga av jobbet, du jobbar ju även när du är ledig genom bloggen
    Du har varit utmattad=hjärnan är känsligare för stress och ofta även intryck efter det
    Du ligger efter i jobbet
    Du har rest väldigt mycket den sista tiden. Resa är ju härligt och kan ge ny energi MEN när det blir mycket resor på kort tid blir det inte helt osannolikt en stressor för dig även om du inte känner det. Passa flyg, byta miljö, umgås intensivt, byta tidszon, komma ur rutiner

    Var rädd om dig för det är lätt att bli utmattad igen. Ett tips kan vara att spalta upp vad du MÅSTE göra för att livet ska fungera och stryka ett måste i taget. Alltså bara nödvändiga saker, inte tex träffa mer vänner än du orkar, köpa kläder, fixa bryn etc, laga nya recept eller vad det kan vara utan minimera energiåtgången ett tag till du är på banan igen.
    Ta hand om dig <3

  54. Hej!

    I feel you girl! När jag mår sådär brukar jag bara skita i alla måsten. Sätta på en jävligt bra serie, tips bonusfamiljen på svtplay ( ingen kan ha det rörigare än dem och trots all rörighet så är serien så charmig). Den fick mig iallafall på bättre humör igår när det var en downmåndag. Man måste sätta saker och ting i perspektiv när man inte är på topp. Vad gör 100 klädesplagg runt om i lägenheten när barn svälter där ute i världen. Med det sagt menar jag inte att man inte har rätt att känna precis som man vill MEN det finns viktigare saker att lägga sin energi på. Exempelvis som att må bra och bara skita i allt för ett tag <3 you go girl!

  55. Åh,, alltså jag kan också få sådana dagar ibland. Det är så himla jobbigt 🙁 Var ganska nära till utbrändhet förra året som ledde till att enkla saker som att bara packa väskan för en weekendresa eller ens 1 natt hos en kompis kunde bli världens jobbigaste projekt. Har fortfarande svårt för att packa väskor och min sambo brukar nästan alltid få hjälpa mig. Är lite drygt att det är så men bara att acceptera.
    När jag hade det som jobbigast på jobbet där jag kände att ALLT var MITT ansvar, företaget vilade på MINA händer (vilket det såklart inte gjorde men är man för ansvarstagande som jag är så känns det så ibland) så fick jag sån panik en kväll att jag skrev ner ALLT jag hade på mitt bord, verkligen ALLT (även fast det kanske inte var på mitt bord men det kändes så) vilket resulterade i att jag den natten inte kunde sova och när klockan blev närmare 02:00-02:30 kände jag bara nej. nej nej. Det kan inte hålla på såhär längre så skrev ihop ett mejl hur jag mådde och kände som jag på morgonen skulle skicka till min chef. Och för att inte banga och på morgonen känna ”äsh nu mår jag bättre” så skickade jag det även till en kompis som sen på morgonen tvingade mig att skicka till chefen.
    Sagt å gjort, mote med chefen direkt på förmiddagen och jag började såkklart grina och sen stolpade vi upp ALLT jag skrivit ner kvällen innan som jag hade på mitt bord och fördelade ut allt på andra personer och jag gick hem och va hemma i 2 veckor. Efter det gick jag aldrig helt tillbaka till samma arbetsuppgifter och nu har jag en ny tjänst på företaget som för nu iallaflal är betydligt bättre mot mitt mående.
    Vet inte hur långt det hade gått om jag inte tagit upp de där med min chef när jag mådde så dåligt. Så mitt tips till alla är att om man har för mycket eller att arbetsuppgifter tynger än så ta upp det med er chef. En annan grej som han ofta sagt till mig var ” vad skulle hända om du inte gjorde XX idag?” Och då tänker man till och nä, det är faktiskt lungt att göra detta imorgon och så går man hem. Också ett bra tips, ibland sätter man för mycket grejer på sin to do list varje dag och utan att lägga in tid för återhämtning och reflektion.

    Stor kram <3

    1. Jag känner så väl mig i allt du beskrev. Det var jag för 1,5 år sedan. Tyvärr gick jag till chefen för sent, dagen efter jag bett om at gå ner i tid så så blev jag sjuk och var hemma 4 månader. Fortfarande ett år efter, när jag är osäker på en situation eller när jag är ur balans på något sätt, så kan jag inte packa en väska eller välja en outfit om jag känner mig osäker på situationen. En snäll sambo hjälper mig och säger inget om mina överfulla väskor när vi ska åka bort över helgen. Så konstigt hur så små saker kan kännas som höga berg att ta sig över. Även för mig blir det så viktigt med ordning hemma eftersom jag redan är så trött i hjärnan av dagens alla intryck. Jag orkar inte gallra i kaos hemma också, det är ju hemma jag ska kunna slappna av och återhämta mig. Ju mer jag har på jobbet desto viktigare är det att allt hemma är iordning. Så typiskt bara att jag bor med Mr. Slarvig him self och i mellanåt blir jag ett monster. Skäms ihjäl efteråt över att jag bråkat om städning. Det är som att det hemma som det tillsist rinner över. Jag har slutat göra to do listor för varje dag. Jag får bara ha en lista över veckan med saker jag inte får glömma bort. Jag älskar listor och älskar känslan när jag får bocka av något vilket antagligen hänger ihop med sidan av mig som alltid vill prestera och vara duktig. Men om listorna är för specifika och för långa så hinns de inte med och de skapar så mycket mer stress än vad man tror! Ofta vet man ändå vad man behöver göra och då räcker det att skriva ner sådant man är rädd att glömma bort. Tyckte om idéen om att skriva ner något snällt att göra också. Det tar jag med mig och ska försöka börja göra!

  56. Vad härligt med ett ärligt inlägg! Min måndagsdepp var att jag nyligen fick reda på att jag är utbränd med det var igår som det på något vis landade i mig. Jag tror att jag inte har velat inse det innan och sagt till min omgivning att jag mår lite bättre än jag faktiskt gör. Men när min chef igår sa att jag är för dålig för att komma tillbaka (har varit sjukskriven i 3 veckor nu) så slog det mig helt plötsligt att jag inte kan låtsas längre. Dock förlorade jag jobbet, då jag arbetar för ett start-up och hon inte kan ha råd att ha någon sjukskriven i evigheter. Men det jag ville säga var att din bok verkligen har varit ett stöd i min påbörjade resa till tillfrisknande. På något sätt känns det som att jag är mindre ensam när jag läser den och JA jag har fällt ett par tårar medans jag långsamt läser vart enda ord. TACK för att du skrev Jag är inte perfekt, tyvärr!! <3 Jag köpte den precis när den kom ut och just nu är jag så glad över att den fanns på mitt nattsängsbord när jag behövt den som mest. Kramar till dig och tack för ett GRYM blogg.

  57. Tack för att du är öppen med att livet inte är perfekt! Jag har ett underbart liv med en fantastisk pojkvän (och inom kort sambo), två st arbeten, en hyresrätt i första hand, underbara vänner och världens bästa familj. Men jag är, som du, en OTROLIG känslomänniska vars dagsform samt ångest avgör mitt mående otroligt mycket. Jag gråter säkert minst 1-2ggr i veckan, jag blir också orolig och olycklig av oreda + stök, jag drömmer mardrömmar om att de jag älskar ska lämna mig osv osv… Jag har dock blivit mycket mer medveten om mina gränser, och är för första gången i mitt liv i en lycklig relation, med någon som faktiskt SER mig <3 Det hjälper mig otroligt mycket. Puss!

  58. ALLTSÅ HJÄLP VAD SKÖNT ATT LÄSA ALLA DESSA KOMMENTARER!

    Jag har känt mig som världens största miffo pga varit så jävla ledsen och stressad. I måndags stressade jag sönder pga nytt jobb (nervös och så mycket nytt, det tar på krafterna! Jag brukar ösa på och vara självständig men svårt att vara det när allt är nytt) så gick på yoga och kände lite lugn. Men när jag kom hem fick jag ETT skitigt jävla samtal som bara fick mig att gråta resten av kvällen tills jag somnade. Fan alltså…

    Har varit en omtumlande vecka med massa jävla gråt över att människor kan vara så elaka ibland (samtalet jag fick) och gråt över att min pojkvän är bortrest just denna skitvecka.

  59. Hej Michaela! Jag har läst din blogg i flera år men jag är alltså värst på att kommentera!! Jag påbörjade min kommentar här igår och blev aldrig klar, haha… Sån kan man vara 🙂

    Men nu känner jag att bara måste kommentera, och jag vill säga TACK till dig som vågar skriva ett så pass personligt inlägg om något som folk så ofta döljer för att det är skamligt att visa känslor och må dåligt när man har ett ’så bra liv’… Man ser ju responsen i kommentarsfältet och det är så uppfriskande att se hur många som delar med sig <3

    Jag iofs inne i en väldigt svår period (bor utomlands, lämnat en karriär jag inte trivdes med och söker helt nytt jobb i en ny stad, nära vänner och familj är långt borta, men har världens finaste sambo vilket är ett enormt plus!!), men för mig tar det emotienellt stopp varannan dag. Jag blir sjukt nere, oförklarligt trött, gråter över minsta lilla och får absolut inget gjort. Dessa dagar känns allt helt hopplöst och jag känner mig misslyckad. Jag får extrem ångest över att jag inte har något jobb, att jag lämnat en "lysande" karriär bakom mig och skäms inför mina nära och kära. Det är nästan som att min energi räcker för att fungera normalt (söka jobb, gå och träna, umgås med de vänner jag har här, bara vara glad typ) i bara en dag, sedan blir jag så utlakad på energi och tar det lika lång tid att återhämta sig.

    Hjälper det så mycket att läsa om dina och andras erfarenheter. Det är å ena sidan så härligt och stärkande att se att man inte är den enda, att detta inte är onormalt. Å andra sidan är det också väldigt tråkigt att det verkar finnas så många fina där ute som inte mår så fantastiskt som de förtjänar. Är ju inte en enkel värld vi lever i och får hoppas att vi alla bara blir bättre på att ta hand om oss själva och dela med oss! 🙂

    Tack igen för ditt inlägg! Stor kram!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Att våga, vara modig och göra det man vill.

HALLÅ ni har väl inte missat de två senaste poddavsnitten som har släppts? Avsnitt nr 19, ”Du vibrerar”, har flera kommenterat och sagt att det var vårt bästa avsnitt. TACK! Jag älskade det avsnittet och det är absolut ett favoritavsnitt. Vi pratar om mod och att våga i avsnitt 19. Jag brusar upp och går på med någon sorts urkraft innan vi som vanligt brister ut i skratt. Det är ett avsnitt där vi försöker pendla mellan allvar, stå upp för sånt som är viktigt men vi fantiserar oss också bort till okända platser. Jag gillar att filosofera och analysera i podden, det gör att jag växer och jag älskar det.


Har nog aldrig känt mig så modig som när jag vågade dela med mig av min berättelse i ”Jag är inte perfekt, tyvärr”. När kände du dig modig senast?

Avsnitt 20 är en snackispodd, vi pratar bland annat om Influencer-utbildningen som vi har olika syn på.

Du hittar podden i närmsta podcast-app, på iTunes, på Spotify eller här!

  1. Michaela, väntar fortfarande på receptet till D’s biffsallad haha, såg sååå gott och hade gärna lagat det till min kära på alla hjärtans dag 🙂 ps. din blogg är bäst!

  2. Hej! Jag undrar vad det för klipp Hamilton spelade upp i podden ”du vibrerar”, det var så himla fint!

  3. Ja, ”Du vibrerar” var verkligen ett toppavsnitt! 🙂 Jag älskar att ni vågar vara djupa. Hela er podd har sådan hög igenkänningsfaktor. Så tack för det <3 .. och sluta aldrig podda!

  4. Kan inte ni snälla göra några avsnitt om ångest, prestation, ideal och karriärshets? Hade vart extremt uppskattat

  5. Hej Michaela! Kan inte du tipsa om några fina klänningar eller outfits till en examensceremoni? Jag tar examen från universitetet i juni och skulle vilja ha något stilrent, ganska enkelt men samtidigt inte tråkigt… Liksom något chict och stilfullt som kan användbart fler än en gång.
    Funderar även på att investera i ett par pumps, några tips? Svarta/nude?
    Kram Sofia

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

WEEKLY PLANS

God morgon älskade ni,

Jag kände mig som en förkyld zombie i morse när jag gick upp och ut ur lägenheten för att påbörja denna sinnessjukt stressiga måndag. Men så gick jag in på kontoret och möttes av en strålande Linn som jag inte har träffat på flera veckor, jag har saknat henne och våra dagliga samtal så det var mysigt att återförenas igen.

Jag ligger redan efter med måndagsbestyren haha, men ibland får man prioritera och jag prioriterade en timmes catch up med Linn istället för min att göra-lista. Tur att jag har hela måndagen på mig för att röja undan.

Efter världens roligaste helg skulle jag ljuga om jag sa att jag inte är riktigt trött den här måndagen. Men jag är också fylld av energi, kärlek och glädje efter min helg i Åre. Vi får prata mer om den senare, först tittar vi på veckan som kommer:

Måndag: Kontorsmåndag och yoga.
Tisdag: Jobba hemifrån och gå på körträning med Kevin!
Onsdag: Föreläsning med Gant och Ashkan Pouya på morgonen. På lunchen ska jag körträna igen och eftermiddagen kantas av möten. Efter jobbet ska jag på healing yoga och på kvällen ska jag på drink hemma hos Ida-Sofia som har VASS PR och efter drinken ska vi på ett event som YSL anordnar!
Torsdag: Inspelning med Mall of Scandinavia hela förmiddagen, möten på eftermiddagen, veckans poddavsnitt ska spelas in.
Fredag: Ska fota och filma material till Daily Forni och gå på presslunch för 2nd Day på Ett Hem. Härligt avslut på veckan.

  1. Kan du inte inkludera (fre)lördag söndag i dina weekly plans? Känns så konstigt då helgen inte alls nämns 🙂 Även om du kanske vill spara det t dina min-helg inlägg så kanske bara nämna helgen kort o inte bara vardagarna?

    1. Tanken är att Weekly Plans ska fokusera på just jobbveckan eftersom jag skriver om helgen/andra privata tillställningar i andra typer av inlägg 🙂 Blir lite roligare att dela upp det tycker jag <3

  2. Haha måste bara säga att jag älskar era inslag med ”ångestryck” i podden! Inte för att jag älskar att ni utsätts för ångest utan för att det känns typ bra att jag inte är den enda (som det ofta känns som) som får dessa ångestryck som jag får typ dagligen av något jag gör eller säger haha!

    1. Haha sååå roligt med våra ångestryck <333 Älskar att dela med mig av dem för att man VET att man inte är ensam!

    1. Hahah insåg nu att det kan uppfattas som att jag har börjat sjunga i kör. Men nej, ska bara lära mig köra bil lite bättre <3

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi