Jag har gjort en artikel med tips på hur du lättast packar inför din semester! Det är så många som har frågat om det så nu bestämde jag mig för att göra en lite längre artikel med mina tips och trix. Bokmärk och spara inför nästa resa!
Månad: november 2017
Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.
Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.
Lämna ett svar
Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.
Frågor med Forni
Jag önskar inlägg om tips på byxor! 🙂 så sjukt svårt att hitta typ vanliga snygga svarta byxor att ha på jobb och privat!
Kommer ett kollage om det till helgen! ♥
Hej bästa Forni! Jag skulle så gärna vilja läsa ett inlägg om dina sminkrutiner, och vad för produkter du använder dels till vardagssminkning och dels till festligare tillfällen. Jag är ingen hejare på det här med smink, och eftersom jag tyvärr har en del vuxenacne som kommer och går har det blivit att smink för mig mest handlar om att täcka över allting. Glow, contouring osv har inte alls prioriterats med andra ord. Men jag vill gärna ändra på det och det vore så roligt att få läsa lite om hur du gör! Tack också för en toppenblogg, älskar den! En av de bästa stunderna på dagen är när jag kan sitta med en kaffe och ta det lugnt och läsa din blogg 🙂 Kram!
Hej fina du,
Jag har haft ungefär samma sminkrutin i flera år, här (klick!) kan du se hur den ser ut. Jag byter såklart produkter med åren och testar nytt men några av mina favvoprodukter är dessa:
1. Bronzingpuder från Guerlain
2. Primer från Smashbox
3. Ögonskuggepalett från Chanel
4. Ögonbrynskit från Loreal (den silvriga lilla boxen) (klick!)
5. Puder från Bare Minerals (klick!)
6. Foundation från Armani
7. Ögonprimer från Bare Minerals
8. Concealer från YSL
9. Ögonbrynspenna från Loreal (klick!)
10. Highlight-stick från NARS
11. Concealer från Bare Minerals (klick!)
12. Ögonbrynsgel från Loreal (klick!)
Jag måste säga att nr 10, alltså mitt highlighter-stick från Nars i färgen ”Copacabana” är en av mina all time favoriter. Det blir SÅ FINT och är perfekt för oss som inte jobbar med contouring utan bara vill skimra lite på rätt ställen. Jag använder den vid ögonbrynen, vid ögonen närmast näsan, över kindbenen och precis ovanför läppen. Testa!
Och tusen tack för alla varma ord, de glädjer mig ända in i själen ♥
Hej Michaela,
Jag skulle väldigt gärna vilja ha ett inlägg om väskor. Vad är dina bästa tips på tidlösa business väskor? Och hur resonerar du när du väljer att investera i en dyrare märkesväska?
Kram
Hej fina. Vilket bra tips på inlägg, ska försöka sammanställa ett längre sådant. Men för att lite kortare svar på din fråga så säger jag såhär: det bästa är att alltid fundera kring köpet, jag tror inte på för spontana köp när det kommer till väskor. Man måste fundera på om den passar till garderoben, vad man brukar ha på sig, sin livsstil etc. För mig är det t.ex. viktigt att köpa väskor med ganska tåliga utsidor då de slits så lätt annars (och tappar i andrahandsvärde om jag vill sälja). Min Chanelväska är t.ex. i kalvskinn och inte i lammskinn som är ett mycket ömtåligare material och därför slits snabbare. Min LV Twistbag är i stort sett omöjlig att repa eller smutsa ner vilket gör att den får följa med mig överallt men fortfarande ser ut som ny. Om jag vill sälja den har den alltså fortfarande ett högt värde vilket jag gillar. Så slittåligt material är något jag rekommenderar! Men som sagt, ska skriva ihop ett längre inlägg. PUSS!
Var kan jag få tag på din skjorta/blus? Så väldigt tjusig!!!
Den kommer från Sandra och jag köpte den på NK i våras! Piffar upp vilken grå dag som helst 🙂
Hej Michaela! Jag upplever dig som en väldigt varm och snäll person, som lägger stor vikt vid moral och vill göra det rätta. Därför har jag en fråga till Frågor med Forni som jag skulle uppskatta jättemycket om du orkade svara på!
Det är så att killen jag varit ihop med i åtta år har gjort slut. Jag har varit knäckt men det var nog rätt beslut, det var inte bra mellan oss sista tiden och nu visar han sina rätta sidor. Nu till min fråga: precis när vi blev ihop köpte mina föräldrar och jag en lägenhet till oss. Mina föräldrar la in kontantinsatsen och jag la också in en liten summa. Han och jag hade inte råd själva. Nu säger han att vi ska sälja och han ska ha hälften av vinsten OCH hälften av mina föräldrars insats! Jag blir så ledsen för jag vill verkligen bo kvar och tycker liksom det är mer min lägenhet eftersom det var jag och mina föräldrar som köpte den (han la inte in en krona). Självklart ska han få pengarna han amorterat men att ta hälften och tvinga mig att sälja tycker jag är sjukt girigt! Han har tyvärr lagen på sin sida, men rent moraliskt tycker jag det är fel, särskilt mot mina föräldrar som hjälpte oss med detta! Blir så ledsen, och mina föräldrar också, trodde verkligen inte detta om honom! Vad tycker du Michaela, gör han rätt här och jag är känslig? Eller om du håller med mig om att det är ett girigt beteende, finns det nåt, tror du, som jag kan säga för att få honom att förstå hur illa han gör oss? Skulle verkligen uppskatta din (och dina läsares) åsikt här som inte är mina eller hans vänner. Kram och tack för din fina blogg som alltid peppar och inspirerar.
Hej fina du.
Till alla där ute – SKRIV SAMBOAVTAL!!! ALLTID!!! Man vet aldrig vad som händer när saker tar slut, det tar fram oväntade sidor hos människor.
Jag förstår verkligen att du är ledsen och det är helt klart ett slag under bältet att kräva halva lägenheten när han inte har lagt in pengar i bostaden. Jag vet inte vad jag ska säga riktigt. Han gör ju moraliskt väldigt fel, samtidigt som han enligt sambolagen har rätt till halva lägenheten. Det här är varför man ALLTID ska skriva avtal sinsemellan, hur kär man än är eller litar på varandra. Om jag var du skulle jag ta kontakt med en jurist för att se om det går att lösa detta så att du och dina föräldrar får det ni är värda och ska ha, men jag är inte tillräckligt kunnig eller insats i lagar och juridik för att ge någon åsikt mer än att han gör moraliskt fel. Hoppas verkligen det löser sig för dig <3 MASSA KÄRLEK
Hej Forni! Låter som en härlig dag 🙂
Har en fråga till dig på ett område du känns väldigt säker på, nämligen presenter! Vad kan man ge eller göra för sin pojkvän på ett års-dagen när man har ganska trång budget men vill ge hela världen? Vi har dessutom tajmat in precis vid jul och nyår så vill liksom sticka ut från alla andra paket och glitter. Hade blivit så tacksam om du ville ge tips och göra ett inlägg!
Kram!
Lägg pengarna på att göra något tillsammans! Det är bäst tycker jag. Laga en extra lyxig middag hemma, köp ett extra gott vin, gå ut och ät på en restaurang ni alltid velat testa, boka biljetter till någon föreställning etc. Det här funkar ju oavsett om man vill lägga 100kr eller 10 000kr. Om du kör hemmamiddag som du lagar och styr upp – avsluta med att ge en massage! Finns inte en enda människa i hela världen som ogillar massage (i sådana fall är den människan galen). De bästa paketen är oftast de som inte går att slå in 🙂 PUSS OCH HEJA KÄRLEKEN!
-
Jag vet faktiskt en som inte gillar massage. Jag har NOLL förståelse för det. Det är ju det bästa som finns.
Angående lägenheten tycker jag att de borde be en (helst flera) mäklare värdera lägenheten. Sen får hon köpa ut killen genom att betala honom halva värdeökningen plus hälften av amorteringarna. På så sätt får hon behålla sina och sina föräldrars pengar, men har får även det han har rätt till. Att han bara skulle få tillbaka amorteringarna (som hon skrevet hon erbjudit) tycker jag är snålt. Ja, och hålla tummarna för att han accepterar så klart eftersom han egentligen har rätt till hälften. Som jag ser det vore det det schystaste att göra av dem båda.
-
Men hur ska hon ha råd att köpa ut honom? Ska hon eller hennes föräldrar behöva ta ännu mer lån då? Känns så fel att han ska få pengar för halva värdeökningen om han inte var med och betalade från början! Det blir ju som att hennes föräldrar ger honom massa pengar för att han gör slut med deras dotter. Helt sjukt tycker jag! Men man får väl tänka att karma is a bitch och hoppas att han kommer sova dåligt resten av livet 🙂 han får leva med det dåliga samvetet förhoppningsvis, och har INTE dåligt samvete så är det ju nåt fel på honom!
-
Varför skulle det vara snålt? Han har inte lagt in några pengar i lägenheten? Fy fan vilket svin. Hoppas verkligen det löser sig för tjejen och hennes föräldrar <3
-
Måste bara poängtera att sambolagen finns av en anledning och att det inte handlar om girighet! Det handlar om att man ska ha någon typ av rätt till sitt hem och sina ägodelar. Håller med Johanna.
-
-
Åh fy vilken ångest med lägenheten, förlåt men den killen kan hon ju lika gärna vara utan… Fy fasen vad girigt. Hoppas också att det löser sig.
-
Hej,
Jag tänkte bara göra ett inlägg ang frågan om lägenheten. Om en bostadsrätt har köpts för att användas gemensamt är det således samboegendom och vid bodelning ska värdet/vinsten på denna bostadsrätt som huvudregeln delas lika mellan samborna EFTER det att skulder/lån som är kopplade till denna är avräknade (enligt 14 § SamboL). Om man har lånat pengar från föräldrar till kontantinsatsen bör ju detta anses vara ett lån som enligt lag ska betalas tillbaka till föräldrarna innan man delar på vinsten. Alltså bör det bara vara vinsten + den del av kontantinsatsen som tjejen bidrog med som ska fördelas lika mellan de båda vid försäljning? Att han ska få tillbaka pengar han amorterat finns väl inget direkt lagstöd för (om det inte finns skrivet avtal om detta förstås), det kan ju lika gärna räknas som hyra för att han fått bo i en bostad som han inte äger.
Om föräldrarna står med som ägare i kontraktet (dvs lägenheten står inte bara skriven på dottern) låter det dessutom galet att han ska kunna kräva försäljning på en bostad som till stor del ägs av en annan part.
Bara en tanke, jag kan ha fel men det kanske ändå är värt att höra sig för med en jurist om – det gäller ju mycket pengar. Kram!
-
Hej! Jag ska på en gala/finare tillställning och undrar om du har tips på frisyrer 🙂 Jag har på ett ungefär lika långt hår och därför kom du till tanke, hade varit super att få lite inspo <3 Kanske ett inlägg om det (Daily Forni?) eller nästa Frågor med Forni. Tack!!
-
Det enda rätta är att du och dina föräldrar får tillbaka era insatser och sedan delar ni lägenhetens resterade värde på två. Självklart har han rätt till värdeökningen på sin bostad, kan inte se varför du skulle ha större rätt till den bara för att du råkar ha föräldrar som kan låna ut pengar? Med utvecklingen på bostadsmarknaden idag hade han ju tjänat enormt på att låna till insatsen från en bank (även blanco) för åtta år sedan men nu behövde han inte det för att dina föräldrar valde att hjälpa. Ska han straffas för det och inte få ta del av vinsten? Låter helt orimligt när han uppenbarligen varit med och lånat och amorterat resterande belopp.
-
Men som jag fattade det så hade han inte varit med å lånat eller betalat? Varför ska han då ha deras pengar? sjukt otacksamt att inte bara kunna tacka för att de hjälpte till när det behövdes utan istället vilja ha ännu mer! Om hennes föräldrar faktiskt sagt att lägenheten var en gåva till dem båda hade det ju varit en annan grej. Antar att vi alla lärt oss en läxa här, skriv alltid avtal så inte giriga snubbar dumpar dig och tar dina lägenhet ifrån dig!
-
Fast det står ju tydligt ”kontatinsats” och ”det han amorterat”. Uppenbarligen har en del pengar lånats från bank till bostaden och de har väl betalt ränta och amortering på det lånet gemensamt. Exempel: om jag lånar dig 300000 kronor och du lånar 1,7 miljoner från bank där du betalar ränta varje dag i åtta år. Kan jag då säga att jag äger hela din lägenhet och begära all vinst på bostaden? Så uppfattar jag situationen här.
-
-
Håller med om att han har rätt till en del av värdeökningen. Hon hade inte köpt en så stor lägenhet om de inte varit ihop, de har kunnat ha en större månadskostnad på lägenheten än om hon köpt något själv och därmed gjort en större vinst. Dock tycker jag att hon ska prata med en jurist om rimligt belopp för att lösa ut honom. Om hon vill bo kvar så har hon rätt till det om hon löser ut honom.
-
Nu vet vi ju inget om hur stor lägenhet det handlar om, men hon skriver ju att hon vill bo kvar så antar att hon har råd med månadskostnaden även själv. Fattar ändå inte jur ni resonerar när no säger att han har rätt till några pengar, det är ju tjejens föräldrar som ska ha pengarna! Sen om de väljer att ge dem till henne är ju en annan sak, men att han ska är så girig kan jag inte fatta! Jag och min kille gjorde slut för ett par år sedan och jag var i samma sits som killen i det hör faller. Dvs min sambos föräldrar hade köpt lägenhete. Jag hade ALDRIG ens kommit på tanken att tvinga honom att sälja eller ge mig pengar för lägenheten! Det var så självklart för mig att det var hans. Jag tog inte ens emot några pengar för amortering/ränta, kändes liksom mer som hyrannjag betalat för att få bo i lägenheten hans pappa köpt. Det ångrar jag ju lite nu 🙂 men å andra sidan är jah och mitt ex jättebra vänner än idag vilket betyder mer för mig än pengar!
-
-
-
Vore superspännande med inlägg om din väskgarderob, bloggar själv närapå uteslutande om väskor och vore intressant att läsa om hur du resonerar kring väskinköp. Jag är en spontanköpare vilket har lett till många olika väskor tex Gucci, saint Laurent mm som kanske blir daterade snabbt. Du verkar ha en annan inställning till väskinköp.
-
Fy fan vilken Gold Digger! Lika bra att ha gjorde slut, hon kan få nåt bättre! Hoppas bara hon slipper betala honom massa pengar, för nåt han inte ens äger, typ det sista man vill göra när nån just har dumpat en! Lycka till tjejen, vi har din rygg!
-
Angående lägenheten, eftersom föräldrarna lagt in pengar borde lägenheten delvis ses som en gåva vilket jag inte tror infattas av sambolagen. Det borde kunna rädda lite av lägenheten.
-
Hej! En privat fråga kanske men är du gravid? Dina ögon ser sådär gravid blanka ut (det är fint alltså). Kram S
-
Man ska aldrig fråga en kvinna om hon är gravid om du inte är 100% säker! Det är faktiskt ohyfsat 🙂
-
-
Hej, i praktiken är inte sambolagen så strikt. Det krävs ofta speciella omständigheter (tex barn och ojämn inkomst) för att han faktiskt ska ha rätt till den. Så hör med en jurist, det är inte så svart/vitt som många påstår
-
Hej Forni! Jag gillar verkligen din blogg och tycker du verkar så sjukt härlig! Jag vill bara flika in att på sistone har jag märkt att många bloggare uppmanar sina läsare att ALLTID skriva samboavtal. Jag är jurist och vill flika in att det absolut inte alltid bör skrivas ett samboavtal. Samboavtal kan vara superbra, men inte i alla förhållanden, då alla människors ekonomiska förhållanden och livsval ser olika ut. Lagen är till för att skydda den ekonomiskt svagare parten i samboförhållandet (vilket TYVÄRR oftast är kvinnan). I ett par där mannen arbetar mest, tjänar mest osv. kommer kvinnan bli lidande i en eventuell separation eftersom hon inte har rätt till en bodelning (vilket är ett skydd enligt lagen). Hoppas du förstår vad jag menar – det blir så fel om massor unga kvinnor där ute får uppfattningen att det ALLTID är nödvändigt med ett samboavtal; det är ju bara så i en del fall! 🙂
-
Håller med helt. Efter åtta år tillsammans har man förmodligen hunnit blanda ihop sin ekonomi såpass mycket ändå att det blir omöjligt att reda ut vem som faktiskt är skyldig vem pengar. Låtsas att han t ex haft högre lön och höjt deras levnadsstandard under dessa år. Hade de inte bott ihop hade han förmodligen använt de pengarna till insats till en egen lägenhet men nu kanske istället höjt standarden på deras gemensamma liv…
-
Men va!? Är du verkligen jurist? Jag läser juridik och kan med största säkerhet säga att man ALLTID ska skriva samboavtal! Ett avtal är ju något man ingår tillsammans med sin partner, och behöver ju inte betyda att den ekonomiskt svagaste partern inte får nåt. Man kommer ju överens om villkoren tillsammans! Enligt din logik skulle det i så fall vara så att man alltid ska skriva avtal om man sitter på mest pengar, men aldrig göra det om man är den ekonomiskt svagaste parten. Så att den med minst pengar ska gå vinnande ur separationen oavsett hur mycket den bidragit med. Galet! Jag förstår att det kan vara ett obekvämt samtal att ha i början av ett förhållande och kännas oromantiskt, men lika bra att ha det gjort och förhoppningsvis är båda så pass vettiga att man kan komma överens om nåt som känns okej för båda. Tycker det är helt sjukt att du som jurist (?) säger till Michaela att hon inte ska säga åt tjejer att skriva avtal och ta kontroll över sin ekonomiska situation. Bakåtsträvande!
-
Så vad Jess säger är alltså att alla tjejer ska låta bli att skriva ett samboavtal så de kan bete sig lika svinigt som snubben i frågan. Fräscht.
-
Så om man har gemensam ekonomi hela livet, betalar allt gemensamt, gör olika uppoffringar för varandra och sedan skiljer sig så ska den ena få hela värdet på huset bara för att den personen hade ett par hundra tusen mer när man träffades?
-
Nä det var väl inte hon som hade några hundra tusen mer, det var hennes föräldrar! Varför ska de ge sina pengar till den som lämnar deras dotter? Vad har uppoffringar man gör för varandra med pengar att göra, det gör man väl för att man älskar varandra och valt att leva ihop? Det är väl inget man ska förvänta sig att ”få betalt” för? Ibland är folk så giriga. Det är precis därför man ska skriva ett sambovatal, där man tillsammans kommer överens om vad som ska gälla vid en eventuell separation, man får ju komma fram till nåt som känns rätt för båda och helst ska ju föräldrarna få säga sin sak också då det är deras pengar. Är det barn inbladade är det såklart en helt annan grej! Och när man är gifta (du skrev ”skiljer sig”) så blir det ju automatiskt så att det delas, därför många väljer att gifta sig. Men i just den här tjejens fall är det ju tyvärr så att hennes kille inte verkar bry sig så mycket om vad som är moraliskt riktigt och då är det bara at beklaga att de inte skrivit något avtal. Tycker därför som Tina att Fanny inte borde skriva att man ska råda tjejer att INTE skriva avtal!
-
-
-
-
-
NARS testar på djur tyvärr 🙁 De testar sina makeup-produkter på djur för att blidka de kinesiska myndigheterna. Detta för att få tillstånd att sälja sina produkter i jättelandet i öster.
Tråkigt med sant…
http://skonhetsredaktorerna.se/tag/nars-makeup-som-testar-pa-djur/-
Det hade jag ingen aning om, Gud så tråkigt. Blir ett annat sminkmärke nästa gång det är dags att köpa highlighter. Om du har något tips så dela gärna med dig ❤️
-
-
Hej Michaela!
Detta kanske är en fråga till din och Hamiltons pod, eller frågor med Forni, jag vet inte..
jag är 23 år och bor tillsammans med min kille. Vi har känt varandra väldigt länge.. första gången vi blev tillsammans var vi 15. Vi var tillsammans i sammanlagt fyra år, genom hela gymnasiet och allt och gjorde slut när vi var 19. Egentligen var det han som gjorde slut, han tyckte inte att det var lika bra länge och visserligen höll jag med, men det var ju hans fel att det inte var bra, han var ju så kall mot mig.. vilket jag inte förstod.. vi gjorde i alla fall slut och jag var förkrossad och mådde så dåligt.. hade nyligen tagit studenten och påbörjat en ny period i livet. Hur som helst träffade jag andra killar, men det kändes alltid fel.. det var ju inte han! Han och jag var fortfarande kompisar och gick ibland en promenad och hördes på sms, jag hade svårt att släppa honom! Ungefär 9 månader senare började vi umgås igen och pratade om att vi tyckte om varandra som mer än vänner! Problemet var att jag varit med andra och inte han under tiden vi var ifrån varandra! Han tyckte inte det kändes bra.. jag fick kämpa mycket för att vi skulle bli ihop igen. Ungefär 1 år efter vi gjort slut blev vi tillsammans igen och efter ytterligare 1 år flyttade vi hemifrån och ihop! Nu har vi bott tillsammans i två år. Problemet är att jag inte känner på samma sätt längre. Jag minns inte ens hur det känns att vara riktigt kär. Jag stör mig på det mesta han gör och tycker till och med att han kan lukta äckligt ibland (?)… Jag orkar knappt prata med honom och har ingen lust att hitta på saker. Han försöker hela tiden, vill att vi ska träna tillsammans, gå promenader med mera, men jag orkar inte! Har ingen lust.. Helt plötsligt förstår jag hur han måste ha känt den sommaren då han gjorde slut.. hur ska man kunna vara kärleksfull när man inte känner något? När du läser detta misstänker jag att din spontana tanke är ”varför gör hon inte slut?”.. mitt i allt detta är jag livrädd! Det finns ju stunder då jag tittar på honom och tänker att han är väldens finaste kille.. Hur skulle livet vara utan honom? Vad ska vi göra om vi gör slut? Vart ska vi bo? I vår stad är det inte lätt att få tag i hyresrätter.. vad ska vi göra med alla våra gemensamma möbler? Vill jag ens göra slut? Många gånger tänker jag att det är såhär livet kommer vara.. men samtidigt känns det som att det är nu jag om någonsin jag borde göra slut? Ju äldre vi blir desto svårare kommer det bli, dessutom är det inte kört att hinna hitta någon annan innan man blir för gammal och vill ha barn osv.. Han har inga planer i livet heller, inte på samma sätt som jag, vilket är mitt största problem med honom.. jag vill ha någon som har planer och drömmar.. någon som vet vad den vill. När jag beskriver min ”drömkille” är det inget som passar in på honom..
mitt i allt detta är jag så ledsen.. jag vill inte att det ska vara så, jag vill inte känna såhär, men jag vill heller inte göra honom ledsen.. men det är heller inte okej att låtsas som att allt är bra..
Jag har tidigare inte förstått hur någon bara kan ”tappa känslorna”, men plötsligt har det hänt mig och nu vet jag inte vad jag ska göra.
Du brukar jämt ha så kloka ord att säga! Har du några tips?
Kram-
Du är 23, hjärtat! Ett barn! Du behöver inte alla oroa dig för att hitta någon att skaffa familj med vid din ålder, det kan du vänta med i många år. Vid 23 ska man följa sitt hjärta och samla på bra och dåliga erfarenheter så att man lite senare kan göra de där kloka valen. Det kan vara så svårt att göra slut men på andra sidan väntar massa kul killar! Kram
-
Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.
Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.
Lämna ett svar
Rånäs Slott med Richard Juhlin
Igår kl 12.00 blev vi upphämtade utanför kontoret för att åka iväg till Rånäs Slott dit vi hade blivit bjudna tillsammans med Richard Juhlin på ett event med övernattning!
Jag, Linn och Alexia åkte med en Porsche Panamera Turbo med full utrustning… vad är det med bilar alltså? Blev så sugen på att damma av det där körkortet, bli bekväm i trafiken och skaffa mig en riktigt snabb bil.
När vi kom fram till slottet väntade lite spa nere vid vattnet. Se så vackert med solen som sken över sjön.
Vi badade bubbelbad!
Och jag badade i sjön också! Det är ju riktigt bra för kroppens blodcirkulation att köra kallbad/varmbad så det blev två dopp. Uppfriskande! Kanske därför jag är så pigg idag, fastän jag bara sovit i fyra timmar, medan de andra tjejerna är svintrötta? Hehe…
När skymningen föll bjöds det på afternoon tea med massa gott.
Och när klockan slog sju var det fördrink i baren där vi drack magiskt goda, alkoholfria drinkar med Richard Juhlins bubbel.
Slottet har massa olika salar/rum och vi var HELT ENSAMMA på slottet! Därför bytte vi rum utefter aktivitet och testade oss runt på hela stället.
Sidospår: Först hade jag och Linn fått ett tornrum som låg högst upp i det högra tornet, flera små trappor upp från resten av rummen och slottet. När vi efter massa trappsteg kommer upp till vår våning ser vi att vi har rummet bredvid rum 1844. Utanför rum 1844 står det en liten skylt; ”Stig in i pigkammaren om du törs”. När vi öppnar rummet är det en råvind där det står en jättegammal liten säng, soffa, uppstoppade djur, gamla möbler etc. Det är alltså prick inrett som att det bor ett litet spöke från 1844 där inne.
PANIK!
Vi bytte som ni förstår rum direkt och flyttade ner till de andra, långt bort från det läskiga tornet. Haha. Kommer ta mig många år att glömma bort det där pigrummet.
Vid åtta var det dags för middag i den stora salen där de hade dukat upp för oss. Så pampigt och lyxigt. När jag gick in i salen för att titta en timme innan middagen så spelades ”Time to say goodbye” på hög volym där inne. Först blev jag rädd, men sen tänkte jag på morfars begravning där den låten spelades som första låt när alla hade satt sig ner i kyrkan. Var han där med mig mån tro? Kanske det.
Vi åt en ljuvligt god fyrarätters middag och blandade allvar med skratt och humor. En otroligt trevlig kväll med mina älskade vänner tillika branschkollegor.
På morgonen nästan sprang jag ner till frukosten. Frukost ♥
En underbar start på dagen att äta frukost i den här miljön med den här utsikten. Kände mig tacksam.
Och vid nio blev vi upphämtade med våra Porsche-bilar! Linn körde oss tillbaka och det var ett perfekt avslut på ett mycket generöst, välarrangerat, mysigt och läskigt event. Tack Richard Juhlin och Mira som bjöd in oss!
-
Hej Michaela! Vill börja med att säga TACK för den otroligt fina podden du och Hamilton startat och hur fint ni sätter ord på och beskriver känslor. Man känner sig så delaktig på något sätt.
Men jag tänkte också fråga dig om låten ni har i introt, den pianomelodin som spelas. Är den något ni skapat i samband med podden eller finns den melodin och vart hittar jag den? Eller vad heter den? Kram på dig!-
Hej fina du
TACK! Den är skapad till podden så det är inte en låt som finns tyvärr <333
-
Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.
Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.
Lämna ett svar
4 timmars sömn
Minuset med att sova borta är min brist på sömn… jag blir bara värre med åren. Alltså att jag har svårt att somna när jag inte sover hemma. Det är inte det att jag är rädd eller så, även om det spökade på slottet där vi sov i natt haha. Det är bara det att jag har svårt att komma till ro. På Sardinien sov jag inte en hel natt förrän fjärde natten. Så tråkig slöseri med energi!
I natt låg och och lyssnade på Linn som sov som en bebis medan jag petade på mobilen. Vid halv fyra hade jag rensat internet på allt jag kom över samt tömt inkorgen. Behagligt den här morgonen att slippa stressen men halvkul att ligga och svara på mejl mitt i natten. De som fick mejl från mig måste undra vad fan jag gjorde vaken 03.12… Bara jag och spökena som var vakna då.
Nu ska jag strax podda om självkänsla så jag har ägnat morgonen åt att samla ihop material. Ett intressant och spännande ämne där jag har massor att prata om. Sen, i eftermiddag, kommer lite bilder från vårt dygn på slottet!
Dagens inspiration – jag vill bo i ton i ton den här hösten, gärna bruna sådana.
-
Jag har problem med samma sak men tydligen är det någon urtida försvarsmekansim, att inte kunna sova i nya miljöer där man inte känner till alla faror. Det var väl lite mer aktuellt för länge, länge sedan hehe, men det finns många såna instinkter som lever kvar i oss.
-
Jag är likadan om jag sover hemma hos någon eller på en plats där jag inte kan stänga in mig helt (vandrarhem med delat sovrum skulle jag inte klara av) men om jag sover på hotell så somnar jag på två sekunder. Gissar att det har att göra med dom (oftast) sköna sängarna och att jag inte behöver slåss om 120 cm med min man;)
-
Hade också jättesvårt att somna inatt och ändå låg jag i min egna säng hehe. Inbillar mig att det beror på att det var fullmåne…
Hoppas att du får en fin dag trots sömnbristen! -
Är exakt likadan bortsett från när jag är riktigt jäkla dundertrött! Tar liksom tid för en att vänja sig vid ett nytt ställe att sova på!
-
+ 1. Jag skäms lite över min ”oförmåga” att sova borta/dela rum med andra. Det går bara inte. Kan inte heller komma till ro då och blir ibland alldeles gråtig och hysterisk av situationen. Som att jag är instängd typ. Behöver hemmets lugna, trygga vrå som jag känner till. Detta medför att semestrar och helgturer kan bli ett litet stressmoment (om inte min sambo är med – då känner jag mig trygg och kan oftast sova). Skönt ändå att höra att det finns flera – har trott att jag varit ganska ensam om detta (eftersom ingen snackar om det).
-
Du är inte ensam ❣️
-
-
Jag sov riktigt kasst förut men hittade naturlig sömnhjälp genom aminosyran L-tryptofan. Jag somnar som en sten! Den omvandlas till serotonin (lugnande, minskad oro) och senare melatonin (sömnhormonet). Kanske något att testa? Tryptofan finns naturligt i mat så det ger inga som helst biverkningar. Magnesium hjälper också till med avslappningen. Kram!
Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.
Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.
Hej Michaela,
Jag läser ganska många bloggar men du är den som enligt mig levererar de mest genomtänkta och intressanta inläggen! Tusen tack för det! Packningsartikeln var ju super. Ser fram emot ett inlägg om byxor för jag har alltid lika svårt när det gäller byxor på jobbet (har ganska strikt klädkod på jobbet). Till vardags är det mycket lättare då jag verkligen kan ha på mig det jag vill och välja bland olika typer av jeans och byxor. Kram på dig!