Frågor med Forni

Hur vill du fira din jul?

Med mina nära och kära, som varje år. Det är viktigt för mig att umgås och vara nära de jag älskar. Jag och D kör vartannat år hos våra respektive familjer och i år ska vi fira med min släkt. Det ska bli jättemysigt.

Vad är enligt dig själv det finaste du gjort för din kille?

Min bok är tillägnad honom. Han är den person som i särklass omnämns oftast i boken, den jag tackar i boken och den som har fått ett helt eget kapitel. Även om jag har skrivit om relationer tidigare, har jag aldrig skrivit om en specifik person med namn och allt på det sättet som jag har gjort om honom i ”Jag är inte perfekt, tyvärr”. Det var väldigt stort för mig att göra det och den största kärleksförklaringen jag någonsin har gett någon och troligtvis kommer att ge någon. Hela tiden vill jag bevisa min kärlek för honom och precis som alla kära personer vill jag skrika ut min kärlek till honom för hela världen. Och det jag har är mitt ord, skriva är det jag kan, där jag känner att jag kan bevisa hur stor min kärlek är. Om jag fick välja hade jag skrivit om honom varje dag, men jag anar att det hade blivit lite tröttsamt för läsaren i längden och att det unika i orden till slut hade försvunnit, därför väljer jag mina tillfällen. Boken var det största tillfället. Sedan lägger jag väldigt mycket tid i min vardag åt omtanke för honom. Jag lagar mat, jag anpassar mig efter vad jag vet att han tycker om, jag köper presenter och försöker skämma bort honom och vill ofta underlätta hans liv och göra det så okomplicerat och bra som möjligt. Kärlek handlar om att göra de små sakerna likväl som att ibland anstränga sig för att ge något större och jag försöker att ge honom den mixen så länge som han uppskattar det och mig!

Fan, nu blev det långt det här. Saknar honom så obeskrivligt mycket här borta. Kan inte rå för det. Vill bara hem till honom, han fattas mig.

img_3322

Vilka länder vill du besöka nästa år? 🙂

Som det känns just nu är jag lite restrött. Jag ställde faktiskt precis in två ”drömresor” som jag skulle åkt på i januari. Hur jag känner sen får vi se, men jag är inte speciellt sugen på USA. Tel Aviv, Palma och Italien lockar istället!

Hej finis! Vill börja med att tacka för en otroligt fin och inspirerande blogg! Nu till frågan: Jag undrar hur du ser på moderaterna idag? Det har ju hänt en del i politiken överlag men också inom moderaterna (tänker h*ra-kommentaren). Blondinbella ”lämnade” ju moderaterna förra hösten så är bara intresserad av att höra hur du ser på det hela. Kram!

Hej fina du!

Jag känner inte att Moderaterna och jag delar samma värderingar i vissa av de frågor som idag är väldigt viktiga för mig, därför känns en röst på dem nästa val långt borta för tillfället. Under de tidigare valen har jag och Moderaterna delat flera liknande värderingar men mycket händer både med partier och med människor när åren går och idag känner jag mig ganska långt borta ifrån dem. Flyktingfrågan är en extremt viktig fråga för mig och som det känns nu så är Centerpartiet det partiet jag har störst tilltro till! Men som sagt, det är ett par år kvar till val och vi får se vad som händer. Jag är väldigt orolig över Sverigedemokraternas framfart och kommer, som det känns nu, att rösta mycket beroende på vilket parti som har den mest medmänskliga lösningen på flyktingkrisen. Just nu känns det som Centerpartiet både har en hållbar lösning men också passar mig i andra frågor som är viktiga för mig, som småföretagarna!

Puss <3!

aa51b389c81002fffe892848c54f5499

En bild från 2014 när jag var förband och dj:ade innan Fredrik Reinfeldt höll sitt tal under Almedals-veckan som livesändes på SVT och hade 10 000 personer i publiken (!). Gissa om jag var nervös. Fredrik var en underbar ledare som jag verkligen gillar och saknar.

  1. Åh vad glad jag blev över politikfrågan! Håller helt med dig, gick ur moderaterna för 1 år sedan och gick istället med i centern 😊

  2. Hej Michaela ❤️ Jag undrar vad du tänker kring att få nya vänner som vuxen?
    Jag flyttade till Stockholm för snart fyra år sedan i samband med att jag började plugga, även om jag lärt känna människor genom skolan har jag inte blivit riktigt vän med någon, pratar jag om dem säger jag liksom ”Klasskompis”. Jag tänkte att jag verkligen måste börja anstränga mig konkret och har börjat följa med på mer saker och bjuda med ”klasskompisar” till saker jag ibland inte ens vill gå på.
    Jag har till och med bokat en resa till andra sidan jorden i huvudsak för att få en ny vän. Jag börjar känna mig så patetisk och ensam, speciellt då de flesta jag umgås med är födda och uppväxta här i Stockholm och har det sociala nät och den trygghet man bara har där man växt upp. Jag känner mig så utelämnad och börjar tappa hoppet om att bygga upp ett liv här. Kram

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi