Jag är i början på tonåren, jag testar alkohol för första gången, jag tänker att det inte är så äckligt som jag trodde. Förstår inte då att det är för att jag dricker Baileys, som smakar som lite starkare chokladdryck. Jag vet inte vad som är lagom, tänker att det inte verka hända så mycket, har absolut noll kontroll över situationen. Dricker för mycket och sen är det suddigt fram tills att jag vaknar med mascaratrassliga ögon dagen efter. Jag skäms när jag går ut ur mitt flickrum och möter mammas blick.
–
Jag är på väg ur tonåren, står längst trottoaren vid en park som omringas av stressiga bilvägar, men som är alldeles lugn där inuti. Det ligger en klubb precis bredvid, där ifrån hörs brus och fylla och skratt, men i parken är det lugnt. Jag står lutad mot ett träd, håller vänster hand som stöd mot barken och använder höger hand för att torka min mun. Jag kräks fyra gånger på rad men bryr mig inte nämnvärt utan torkar bara bort det som blir kvar, stoppar in ett tuggummi och dränker händerna i handsprit. Röker en cigarett.
–
Jag är på väg in i vuxenvärlden, går ut med mina tjejkompisar, har sett fram emot en kväll där jag bara kan släppa allt. Det är så jävla mycket på jobbet och jag behöver tänka på något annat. Vi har skitkul, dricker shots under middagen och dansar oss svettiga på diverse nattklubbar. Jag glömmer bort att jag har ett liv som består av något annat än just det här dansgolvet, den här låten, den här drinken. Här är livet.
Jag vaknar upp på mitt badrumsgolv, där jag har somnat med kläderna på, använder en blöt handduk som huvudkudde i brist på annat. Men jag tog mig i alla fall hem, tänker jag medan jag släpar mig mot sängen.
–
Alla saker jag ångrar i mitt liv, är saker jag har gjort när jag har varit full. Det har tagit mig en drös med tonårs-år och några tidiga vuxen-år för att lära mig hur jag ska göra för att hantera alkohol. Min relation till alkohol har krävt träning. Jag har gjort mina misstag, jag har lärt mig, jag har skärpt mig. Idag är jag 26 år gammal och jag har en hälsosam syn till alkoholen. Jag dricker den för att den är god, jag dricker den med måtta, jag använder den inte som ett bedövningsmedel. Jag har den inte som redskap för att döva ångest eller ge mig tillfälliga lyckorusningar. Alkoholen är inte mitt vapen mot det jobbiga. Inte längre.
Det är svårt och jobbigt att hantera alkohol, därför måste man prata om den. Framför allt med dem som är yngre. En svår och jobbig grej kan till exempel vara att köpa ut alkohol till minderåriga. Systembolaget har ett stort initiativ kring att köpa ut just nu, ni har kanske sett den på tv? När de frågade mig om jag ville hjälpa dem att sprida budskapet sa jag naturligtvis ja.
Att köpa ut sätter bara dig själv och den eller dem du köper ut till i fara. Du vet inte hur alkoholen förtärs och du vill inte ha på ditt samvete de olyckor som kan ske när en minderårig blir berusad. Det tar många år av mognad för en människa att lära sig dricka alkohol. Vissa lär sig aldrig. Men det är ett fakta att ungdomar dör i alkoholrelaterade olyckor i Sverige. Det är hemskt.
Så tänk efter en eller hundra gånger när ett småsyskon ber dig om att köpa ut. Prata med hen om vad konsekvenserna blir. Få hen att förstå, att du säger nej för att du älskar hen för mycket. Berätta att du är rädd om dem du älskar.
–
Våga dela med er av era fyllehistorier på @fyllemisstag på Instagram eller till hej@systembolaget.se. Ni får givetvis vara anonyma! Jag har skickat in en anonym historia. Händelser man vill dela med sig av men kanske inte vågar sätta ansiktet på. Gör det ni också och låt yngre lära av era misstag.
Jag och Petra, 18 år unga.
I samarbete med Systembolaget
Jag ryser när jag läser det du skriver. Dels för att du skriver så förbaskat bra, men framförallt för att det du skriver är så viktigt! Vi är lika gamla, du och jag, och jag känner att även jag nu har ett bra förhållande med alkohol. I stunderna när man känner så, kan det vara bra att påminna sig själv hur dåligt det kan vara för andra eller hur det en gång varit för en själv. Trevlig helg, kram!
Tack för en fin kommentar <3. Skickar massa kärlek till dig!
Så fanatiskt bra skrivet! Hur du kan sätta exakt rätt ord på varenda tanke och känsla är beyond me! Jag känner igen mig i så mycket du skriver när man tar alkoholen till att döva ångesten. Idag är jag tacksam för att jag inser att det finns andra saker som får en att må bra.
Tacksam för din text och tacksam för den förebild du är!
<3
Tack snälla Michaela för det här! Jag har själv äldre syskon som köpte ut till mig när jag var yngre (tack och lov hände aldrig något) och jag har aldrig sett langning som en big deal. Nu när mina kusiner kommer in i tonåren kommer jag aldrig köpa ut till dem (som jag absolut hade gjort annars). Så tack för att du uppmärksammar detta!
Jag kan inte hantera alkohol. Försökt lära mig i 10 år, för att jag ska minsann inte bli alkoholist som mamma. Men jag kan inte hantera det o har nu inte druckit sen maj! Woop!
Grymt Linda!!!
Tack fina! ?
Starkt jobbat! Det bästa beslutet du kunde ta för din egen skull. <3!
Alltså jag tror inte alls på det här konceptet, att avskräcka genom fyllehistorier. Fyllehistorier, oavsett hur många spyor och pinsamma grejer, är ju det ungdomar vill åt. Man vill kunna sitta på på lunchen och skratta och skämmas åt vad man gjorde i helgen. Jag vet inte hur många gånger jag har hört personer berätta vad dom gjorde när dom var unga och galna, skrattandes samtidigt som dom självklart ger ett uppmanande finger till unga att ” gör inte det här”. Men alla vill ju åt sånna historier, för att alla alltid sitter och skrattar och berättar om dem senare. För att det är galet och utanför sin box, så är det bara. Självklart finns det historier man ångrar djupt, men dom handlar inte om spyor eller pinsamma raggningsrepliker, utan om värre saker. Att låta yngre lära av andras äldres misstag är så långt ifrån hjälpsamt som det går. Oavsett hur många historier unga lär höra om för många glas vin, kommer det inte avskräcka någon att dricka lika många.
jo men visst är det så! Man lär sig inte av andras misstag. Det funkar inte så helt enkelt. Mitt bästa tips till yngre som vill dricka är att se till att vara i ett sällskap som man är bekväm med, någon man litar på. Inget mer än så. Det är klart att man vill testa och leva och klart att man ska våga ha kul, och visst får det gå överstyr ibland men då är det viktigt att man har någon som man litar på vid sin sida. Punkt. Ha kul! Läxa inte upp andra.
Jag håller faktiskt inte med dig. Med det här initiativet vänder sig Systembolaget till dem över 20 år. I Systembolagets undersökning har 3 av 4 20-27åringar känt ånger för saker som har hänt när de har varit fulla. Ändå köper var tredje tillfrågad ut till yngre. Det tror jag beror på att många gör just som du beskriver: garvar medan man berättar en fyllehistoria. Kanske för att man har ångest, och man gör det lättare för sig själv genom att skämta bort den. På @fyllemisstag låter Systembolaget historien vara allvarlig. Läs. Känn. Och om en enda av de 20-27-åringar som planerar att köpa ut till ett yngre syskon inför Halloween låter bli att göra det, för att det nakna ärliga fick ta lite plats, utan garv – då har initiativet gjort skillnad.
Det handlar inte om att få tonåringar att sluta dricka, utan mer om att få storasyskon att inte köpa ut.
Kram!
Min storebror köpte ut åt mig nåt jag var 17, en flaska vodka. Jag hade inte druckit mycket innan, så var ren amatör och svepte ner det med massa tranbärsjuice, blev aspackad, minns INGET efter klockan 10 på kvällen, hade sprungit ut i bara strumporna mitt i vintern och däckat i en snödriva, som tur var var min pojkvän med mig som bar mig hem och bäddade ner mig, jag kräktes halva natten, det enda jag minns är att jag vaknar upp av att jag spyr blod och skriker i panik att jag vill dö. Trevligt minne. Skulle aldrig köpa ut till ett småsyskon, inte efter vad jag var med om. Kunde ha A; somnat och förfrusit i snön, B; kvävts av mina egna spyor. Som TUR är hade jag min kille där som sagt som höll koll på mig hela natten, annars hade jag kunnat dött.
Det här är så himla viktigt. Stod med min mormor idag och väntade på min mamma. Då kommer min mormors syster förbi. Hon har haft problem med alkoholen i perioder och är nu tillbaka där igen, alltså är hon påverkad när vi träffar henne. Min mormor får fråga henne om hon har någonstans att bo eller om hon sover ute, och försöker i ren förtvivlan få henne att inse vad det är hon gör. Men med missbruk är det ju inte så lätt. Detta är en släkting jag inte träffat så mycket, men jag har nog aldrig kommit så nära ett missbruk. Det är så viktigt att lära ungdomar att handera alkohol, och att lära sig själv <3
Jag kan erkänna att jag fortfarande använder alkohol för att bedöva ångesten eller ett brustet hjärta men jag har lärt mig med åren att den ångesten man känner dagen efter är 100 gånger värre . Så mycket mer kan göra en lycklig! Min brorsa köpte ut till mig när jag fyllt 18 år men aldrig innan det. Och han var alltid ett samtal bort när jag var ute.
Ta vara på era syskon och gör dem inte en otjänst.
Kram
Hej! Vi är en grupp lärarstudenter som undersöker ungdomars syn på kroppsideal, kost och träning. Vi skulle bli glada om ni ville gå in och svara på ett fåtal frågor för att hjälpa oss. Enkäten fyller ni i helt anonymt och den tar max 1 minut att svara på.
Ni hittar enkäten här: https://www.surveymonkey.com/r/N89F2QW
Tack för hjälpen!