Jag säger nej till mobbning.

Många har sina speciella hjärtefrågor när det kommer till välgörenhet, något jag verkligen blivit medveten om sen jag gick in som delägare i välgörenhetsprojektet Givesom.

En av mina starkaste frågor är mobbning och unga människors mående. Jag tror att ni har förstått det utifrån min blogg – att depression, utanförskap, mobbning och ångest bland unga är något som ligger mig nära hjärtat. Det värker i mig när jag får inblickar i hur utsatta vissa unga blir. Den största skräcken för att själv bli förälder, är att mina barn ska bli mobbade i skolan. Jag vet inte hur man hanterar att se sitt barn bli behandlat så. Jag tänker på alla mejl jag får från gymnasieelever som hamnar utanför gruppen och hur fruktansvärt det är att nästan-vuxna beter sig så… lågt mot sina medmänniskor. Var finns kärleken?

Därför skulle jag vilja tipsa er om en app som heter ”Speak Up”, som min brors flickväns pappa har varit med och tagit fram. Jag står bakom alla initiativ till att göra världen bättre och hoppas att ni är flera med mig som säger nej till mobbning.

bkpam2129116_capture4ff

  1. Jag var mobbad i skolan och skulle jag ha barn skulle det nog vara värre att de var mobbare. Att mina barn skulle kunna behandla andra barn illa skulle vara hjärtekrossande för mig.

  2. Hej Michaela!

    Jag har en lite konstig kommentar.. Och förmodligen alldeles för stor för att besvaras, men jag skulle åtminstone vilja höra dina tankegångar.

    Jag är av svensk härkomst och min pojkvän som jag älskar över allt annat är av kurdisk härkomst. Jag har den senaste tiden, efter de hemska resultatet efter senaste valet när SD fick 13% av rösterna, att jag är enormt orolig för den rasism våra framtida barn skulle behöva utstå. Jag vill aldrig att mitt barn ska bli särbehandlat eller nedvärderat på grund av att hen kommer att ha utländsk härkomst.

    Vad jag förstått är din pojkvän också av utländsk härkomst, liksom du själv. Har du några sådana oroskänslor för era framtida barn?

    Förlåt för en väldigt svår fråga.

    Mvh

    Camilla

  3. Hej! Jag blev nyfiken på en sak, hur var din gymnasiettid? Satsade du mycket på skolan och på bra betyg eller var det något du inte prioriterade så högt? Hur allvarligt tycker du man ska ta skolan om man inte vet vad man ska bli men ändå vill ha ett relativt välbetalt jobb?

    Känner sån stress över skolan nu i tvåan och undrar hur mycket tid och energi som egentligen är nödvändigt… det är sånt hets nu över att man måste ha så himla bra betyg för att komma in på bra utbildningar.

    Hade vart jättetacksam för svar, du är en stor förebild! Puss

  4. Hej jag är en stor motståndare till mobbning, detta förekommer inte bara i skolor utan även på arbetsplatser. Jag är arbetsplatsombud på mitt jobb och jag arbetar hårt mot mobbning. Detta är ett stort problem speciellt när chefer inte vågar ta ställning mot detta . Mobbaren förstår inte att detta kan påverka hela familjen när en i familjen blir mobbad . Jag skulle önska att den som mobbar får sparken blir omedelbar verkan .vi måste agera för att kunna förändra på skolor även som arbetsplatser. Detta är ett samhälls problem , många tror för att du är vuxen och blir mobbad så hanterar vi det bättre nej det är fel vuxna mår lika dåligt som barn och det är svårt att hantera . Jag blev mobbad på en arbetsplats jag tog hjälp av psykolog och mår bättre idag. Vi ska inte hålla tyst om det detta måste komma upp på ytan för att kunna förebygga.

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

sub archi