Michaela Forni
Michaela Forni

Månad: januari 2015

L.A i bilder, del två

26 januari, 14:26 / Resor   /   0 KOMMENTARER

Alltså FÖRLÅT för att det dröjer så mycket med bilderna från resan, min kille är på mig att jag måste bli bättre på det här haha. MEN till mitt försvar så håller jag faktiskt alltid vad jag lovar – även om det kan ta lite tid för materialet att komma upp. Men vem har bråttom? 🙂

Här är i alla fall andra delen från L.A. Sen väntar en del från Las Vegas och så en från Chicago. Stay Tuned!

IMG_4346

Vaknade på nyårsdagen utan att vara det minsta bakis. Kollade på Kardashians i hotellsängen medan han gjorde sig i ordning <3

IMG_4349

Vi tog en promenad och drack vitaminshots.

IMG_4375

Sen tog vi ett dopp i poolen! Där önskar man ju att man låg nu…

IMG_4379

Efter poolhäng gick vi till Chateau Marmont för en drink på deras innergård. Så mysig!

DSC02241

Sen drog vi till Los Feliz för lunch! Här är Sam och David.

DSC02248

Jag och Emma!

DSC02259

När det blev eftermiddag åkte vi tillbaka till vårt hotell och drack te medan solen gick ner.

DSC02250

Såhär härligt var L.A i solnedgång. Efter flera timmar av häng i hotellbaren gick vi upp på rummet och jag somnade som en stock redan vid tio. Semester tar också på krafterna 🙂

IMG_4385

Dagen efter, som var vår sista dag i L.A, började vi med lite bad.

IMG_4391

D smygfotar mig och David efter mitt morgondopp!

IMG_4402

Vi tog en promenad i West Hollywood och köpte smoothies till frukost.

IMG_4403

Min var helt sanslöst god! Mmm om man ändå hade tid att göra smoothies till sig själv varje morgon. Eller ork, rättare sagt…

IMG_4410

Sen hoppade vi in i bilen mot Vegas baby! Åt på In n Out burger på vägen, men det var inte min kopp te. Då är Shake Shack en miljon gånger bättre!

0 gillar 0 KOMMENTARER

      1. Såklart du gör;) Skippa pommesen! Men jag håller med. Sjukt trist att det ska va så stor skillnad på single… Där slår shake shack den med råge!

        Svara

  8. Gör smoothie en kväll (häll upp i en kanna & ställ i kylen? Så har du smoothie för någon dag eller två. <3 Kram

    Svara

  9. Alltså håret du rockar i den peach-färgade tröjan, sååå himla snyggt!!! Om mitt hår bara tillät mig att göra sådär….och kunskapsförmågan då, den är typ 0% haha, superfint hur som helst och du passar så bra i det!

    Svara

  10. Håller med föregående talare, HUR får man till det perfekta håret?! Kram och tack för en supermysig blogg!

    Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ENTREPRENÖR, INFLUENCER & FÖRFATTARE

Jag har sedan 2004 drivit min blogg som varje vecka når ut till tusentals unga kvinnor, främst i åldrarna 20-35 år. Jag skriver om känslor, vardag, mode/skönhet, inredning, mat/dryck och yoga. Här hittar du djupa, transparenta texter blandat med inspirerande bilder och härliga tips.

En ny blogg och en gammal helg

25 januari, 19:21 / Okategoriserade   /   0 KOMMENTARER

IMG_4731.JPG

Ja hörni, det är lite krångligt att få till allt när man har ny blogg. Jag har förstått att det är flera saker som fortfarande inte fungerar men vi jobbar på det!

Annars då? Bakis och äter pizza. Det är ungefär så som hela min söndag har sett ut. Jag ska ha en riktigt lugn kväll hemma och sen komma tillbaka med nya krafter imorgon.

Puss!

0 gillar 0 KOMMENTARER

  1. Hej! Så som jag uppfattat av dina blogg inlägg så ser det ut som att du och din kille köpt en lägenhet tillsammans. Jag undrar om du kunde skriva lite kring det, vad man ska tänka på, ge tips och råd osv? Tack i förhand 🙂

    Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Drömmen om Portofino

23 januari, 11:35 / Resor   /   0 KOMMENTARER

Jag har tjatat om Portofino i flera år. Det har liksom varit den ultimata drömmen för mig att åka dit med någon jag älskar. När jag och D blev tillsammans berättade jag om detta för honom och idag bokade han en resa dit för oss två i sommar. Ingen är lyckligare än jag idag, det känns som att jag promenerar på små moln! Världens finaste hotell bokade han också, Gud så jag längtar nu. Sommar, kom snart!

Världens bästa människa lever man ju med också.
<3

portofino

21704_210_z

21704_175_z

0 gillar 0 KOMMENTARER

  1. Åh, Portofino<3
    Var där i Maj i fjol och blev alldeles blown away.
    Restaurangen på Hotell Splendido där vi bodde är den mest romantiska jag någonsin varit på, alltså utsikten är magisk magisk<3

    Svara

  5. den nya layouten är väldigt fin! det ända jag tänker på är att i min dator, har en macbook, så är fälten i liknande champagne-färg väldigt stora. Det är alltså fälten till höger och vänster om bloggen. Innanför dem här är ju det vita fältet där alla inlägg, bilden längst upp, och menyn ligger. Så allt detta inom det vita är mindre än vanligt. Så för att kunna läsa texten får jag zooma in allting. Det funkar jätte bra efter att jag zoomat, då är det som vanligt. Så det är inget stort problem, kanske är det bara så för mig, men det är en skillnad i funktionen sen tidigare som jag tänkte är bra att känna till, om du inte redan vet det. Så det är bara för att ge feedback, absolut inget skäll eller så 🙂 Som jag sa, annars älskar jag förändringen 🙂 Hoppas du förstår, var svårt att beskriva!
    kram kram

    Svara

  6. Jag var dar over dagen tva nagra sommar tillbaka och det ar sa fantastiskt! Vi gick pa en motorvag (lite laskigt) till vanster om staden om man tittar ut over havet tills vi hittade en trappa ner till en liten strand. Den var inte privat, men det fanns en liten bar dar och en del av stranden var avgransad for betalande gaster. Hursomehelst, vi gjorde inte det (studenter) men det var sa fantastiskt att sola och bada lite avgransat och vi simmade runt till en annan strand med klippor och en liten mini-mini havsgrotta. Sa mitt tips ar att prova en strand lite om sidan sjalva stadskarnan for det var hur mysigt som helst att ha ett paradis nastan helt for sig sjalv. Vi var dar i september sa kan ha med manaden att gora ocksa, men sjalva staden var super busy nar vi at middag dar.
    Hoppas du far det fantastiskt bra dar, jag langtar efter att aka dit en langre stund jag med!
    Maste ocksa saga att din pojkvan later fantastiskt och jag ar sa himla glad for dig och honom att ni har funnit varandra 🙂

    Svara

  8. Min dröm också! Vad underbart att det äntligen slår in för dig <3 Vad fin bloggen blev, känns modern!

    Svara

  11. Ni kommer få en magisk resa, och framtid! Det slår mig nu hur några datum i kalendern kan sprida glädje i hela kroppen. Att man får något att blicka fram emot, låta tankarna flyga dit när kroppen stressar runt i ett grått och annars ganska tråkigt januari (för mig som går i skolan). Drömmar och mål är av stor betydelse här i livet. Oavsett om det stör för punkter som rör familj, vänner, jobb eller resor. Om man väl längtat, hoppats och drömt om något under en längre tid tror jag det gör att man uppskattar resan desto mer när man väl är där. Nu svävar jag långt långt bort från vart denna kommentar började. Ville väl egentligen bara säga att du för mig står för något otroligt coolt. Går enligt mig din egen väg och verkar ta livet i dina egna händer. Keep on going & Tack för all inspo! Kram

    Svara

  14. Åh herregud så underbar present! Detta är ni värda! Så himla fin kärleksgåva!
    Stor kram på dig! Värme och kärlek i denna mörka vintertid! <3

    Svara

  15. Gud så vackert! Jag har bara varit i Italien en gång, på Sicilien, men blev helt förälskad! Vill så gärna vandra i Cinque Terre men det får nog bli nästa sommar. Närmast väntar en riktig charter med all inclusive till Gran Canaria. Det ska bli en upplevelse då det inte är något jag normalt skulle boka 🙂

    Svara

  16. Hej Michaela,

    i ren desperation och förvirrande känslor en ensam fredagkväll visste jag inte vem jag skulle prata med för pepptalk då jag känner mig jobbig och gnatig mot mina nära och kära. I vilket fall, om du svarar eller ej är det skönt och befriande för mig att få dela med mig av mina tankar och känslor som fyller hela min kropp och mitt huvud.
    Jag är 19 år, har gått gymnasiet och bor hemma hos mamma och pappa. Jag extrajobbar ett par dagar i veckan/helgen och är så tacksam för dom dagarna, då jag då kan fokusera på något annat än vad som rör sig i mitt huvud.
    Det som rör sig innanför mitt huvud är allt. Jag och en nära vän bestämde oss i höstas att vi, nu till våren, skulle ta jobb utomlands. Nu har hon dragit sig ur och det var då allt började på riktigt. Jag vet inte vad jag ska göra av mitt liv. Jag vet inte vad jag vill. Jag vet bara att jag får fullständig panik att tänka på att jag ska bo i samma stad, röra mig bland samma människor och gå på samma gator i ett, två, tre år eller resten av mitt liv. Jag har varken stadig ekonomi och mitt självförtroende är inte vad det har varit. Det är alldeles som att jag tappat bort mig själv och vem jag är i all denna förvirring. Jag vet två saker: 1. Jag behöver ett jobb där jag får stimulans och bekräftelse att jag är bra på det jag gör. 2. Jag vill lära känna nya människor.

    Är i vanliga fall en social, jordnära och lättsam tjej som har lätt för att träffa nya människor och anpassa mig bland nya miljöer. Men dom senaste månaderna har jag blivit mer isolerad, undvikit speglar och fönster för jag vill inte se mig själv längre, det enda jag tycks se är en vilsen, liten människa och tanken att starta upp i en ny stad, ensam gör mig fullständigt livrädd. Livrädd i den grad att jag får panikångestattacker innan nattsömnen, när jag går till bussen eller borstar tänderna på morgonen.

    Okej, den här kommentaren vart rörig och väldigt hoppig. Jaja, jag hoppas du kan få en bra överblick endå. Och om det är någon annan av dina läsare som har något att inflika, någon som vart/är i samma sits eller bara har kloka råd – skriv.

    Massa, massa kramar
    Lilja

    Svara

    1. Sådär känner ALLA 19-åringar som just gått ut gymnasiet 😉 självklart vill man iväg och se något annat då! Har man haft en plan, förväntningar på att något ska ske, så blir man helt nedbruten när det inte går som man tänkt (därför ska man inte planera så mycket saker som SKA hända).

      Men en fråga: om du vill flytta, lära känna nya människor, ha ett stimulerande jobb, varför gör du inget åt det? Ditt liv kan ju inte gå sönder för att din kompis fick andra planer. Söker du ens jobb i andra städer? Söker du jobb i hela Sverige kan jag lova att du får ett, och boende löser sig också alltid.

      19-åringar, eller många i alla fall, tror att allt ska komma till dom. Men man måste ju själv jobba för det man vill uppnå? Skyll inte på din kompis, ta tag i ditt eget liv istället. Sitt inte hemma och tyck synd om dig. Allt löser sig alltid 🙂

      Svara

    2. Kära du, lyssna verkligen inte på kommentaren som ”Anna” skrev. Att alla 19-åringar mår så är dummaste jag hört. Jag känner att hennes kommentar förminskar dina problem och så får det aldrig bli. Det är inte alls meningen att du ska leva med att må så där alternativt ”ta tag i ditt liv”. Kom ihåg att människor som säger att du ska göra något åt det bara har aldrig haft panikångest eller mått som du gör. För ibland går det helt enkelt inte hur mycket man vill.

      Panikångest är inget att ta lätt på. Jag tycker att du borde prata med någon i din närhet om det, någon som förstår och inte viftar bort det som något som drabbar alla 19-åringar. Så att du med stöd från hen kan söka hjälp hos vården. Kanske träffa en psykolog. Även om det låter som ett stort steg så är det inget att skämmas över. Psykologer finns faktiskt till för att hjälpa till när livet och tankarna trasslar och den människa man egentligen är försvinner på vägen.

      Ta allt i små steg. Kanske gå med i någon organisation som ger mening och nya bekantskaper. Exempelvis en tjejjour? Eller så kan du kika i sådana där brevvänsinlägg som exempelvis detta (http://rodeo.net/niotillfem/2014/12/brevvanner-christmas-edition/) där 232 andra söker vänner.

      Jag lovar att du inte kommer att stanna i din stad, att du kommer att hitta mening i både jobb och kompisar. Det kanske tar tid och förmodligen kommer det vara jobbigt nå jävulst att nå dit. Ja, det kanske inte var några supertips det här. Men jag såg kommentaren ”Anna” gjort och blev lite arg och kände att jag var tvungen att skriva. Så hörru, glöm inte att INGEN får NÅGONSIN avfärda ditt mående som strunt. Okej? Det du känner är på riktigt. Våga prata om det och söka hjälp. Tusen kramar.

      Svara

      1. Jonna! Vad glad jag blev av ditt svar på min kommentar. Du har helt rätt i att ”Anna” förminskade mina problem. Exakt så kändes det för mig. Ställde mig själv frågan om jag överdriver, om det verkligen är så svårt för mig att ”sluta tycka synd om mig själv” och att ”rycka upp mig.” Och jo, det är verkligen så inihelvete svårt. Det känns stundtals omöjligt för mig. Jag har inte orken till det, varken psykiskt eller fysiskt. Jag känner mig bara.. Utmattad. Förstår du hur jag menar?

        Jag har varit i kontakt med psykvården från och till tidigare, ang mina panikångestattacker. Lärde mig att hantera det och under ett halvår hade jag inte EN ENDA attack!! Men nu, när jag mått såhär kan det komma flera gånger i månaden och veckan.

        Jag vill ännu en gång tacka dig så varmt för ditt fina svar. Jag söker varken medlidande eller att någon ska tycka synd om mig. Jag vill bara ha ett ärligt, avskalat och mänskligt svar. Om att det är okej att känna som jag gör i vissa perioder av sitt liv – och det fick jag av dig. Tack för att du är en så förstående människa som kan sätta dig in i andra människors känslor.

        Trevlig kväll! Kram, Lilja.

        Svara

        1. När jag slutade gymnasiet åkte jag som au-pair i ett år till Paris och det är det bästa jag gjort! Jobbet kanske inte är så stimulerande (ta hand om barn) men hittar du en bra familj får du verkligen uppskattning för jobbet du gör! Och nya människor träffar man verkligen. Jag är egentligen inte så jättesocial och energisk av mig men träffade ändå nytt folk. Nu hade jag inte ångest när jag åkte dit, men har haft det så här två år senare, men tror det kan vara skönt att komma iväg ändå, funkar det inte kan man alltid åka hem. Så skulle jag känt nu om jag inte bott utomlands tidigare. Nu utgick jag väldigt mycket från mig själv men när man precis slutat gymnasiet är det enklare att åka som au-pair än att leta jobb och boende själv tänker jag. Angående panikångesten är det jättebra att du pratat med någon och man kan alltid drömma om att bo utomlands en period när man mår dåligt, och sedan åka när man känner sig starkare. Kram

          Svara

      2. Fan vad taskigt skrivet! Skrev inte för att vara taskig, jag LIDER av depression för tillfället, och har haft panikångest i många år. Jag ser inte vart min kommentar förminskar något? Det framgick inte i första kommentaren att det handlade om psykisk sjuka, då är det ju självklart att hon/du ska söka hjälp!

        Men, det ÄR sant att många många 19-åringar känner som du, det gjorde iaf jag och mina vänner. Nu är jag 25 och har fått mer perspektiv på livet. I första kommentaren lät det som att du/hon hadr tagit sog iväg från stan bara kompisen inte hade dragit sig ur.

        Skriv inte saker om mog du inte har en aning om, du vet verkligen inte vad jag gått igenom.

        Många människor tar dock på sig en offerkofta, och blir handlingsförlamade pga det. Har man problem: sök hjälp, men annars är det ju bara att ”ta tag i sitt liv”, det gäller ju alla. Inget kommer komma gratis.

        Till dig som sktev ursprungliga kommentaren: jag menade verkligen inget dumt, försökte bara peppa.

        Svara

    3. Jag känner igen mig så i det du skriver, har samma stress över vad jag egentligen vill. Lite känslan av att ”ska det inte vara mer än så här??” Får också känslan av att jag bara vill bryta med allt gammalt. Och då har jag gjort resor, pluggat osv så att ”bara rycka upp sig och göra något” är inte lösningen på allt när stressen kommer inifrån. Vet inte heller riktigt var jag vill komma med det här men ville precis som Jonna reagera på den förminskande kommentaren. Dessutom är det skönt att se någon sätta ord på liknande känslor. Att man är fler som känner sådär ger lite tröst när man är mitt i det. Vet ju inte vilken stad du bor i eller något mer om dig men att dela sånna här tankar och försöka hitta någon som kan peppa en när man går upp helt i jobbiga tankar tror jag hjälper mycket! Att hålla sig sysselsätt som du säger men även att peppa varandra och på så sätt hitta energin för att ta sig ur det. Att få orken att fortsätta kämpa liksom och inte låta någon förminska ens känslor och problem. Att våga tro på att det kommer att bli bättre och veta att man inte är ensam. Hoppas att min röriga kommentar gav något iaf! Kramar!

      Svara

  23. Hej fina Michaela. Har följt dig i flera år och läst dina underbara texter om kärlek.

    Du nämnde någon gång att din kille inte förstår din ångest. Jag har samma problem. Har världens finaste kille men han förstår inte alls vad ångest är och mina känslor som ibland bara exploderar. För mig kommer det perioder då jag har ångest och är väldigt stressad vilket leder till att jag blir ledsen och lättretlig.
    Hur har ni gjort? Har du vant dig vid tanken av att han aldrig kommer förstå eller förstår han nu? Pratar ni om det?

    Det är sällan det pratas om ångest bland offentliga personer. Tack för att du gör det.
    Kram

    Svara

  24. Ia! Gud vad kul att du skriver just au pair i Paris för vet du vad jag surfade på igår? Just det! Haha, vilket himla roligt sammanträffande! Alltså, jag har aldrig varit i Paris men av bilderna att döma och höra andra människors förälskelse för Paris så älskar jag det redan! En liten sidofråga, som jag funderade på igår. Det enda kruxet (som kanske inte ens är ett krux?!) är att jag kan ingen franska. Behöver man kunna det eller tar man sig fram på engelska? Jag tänker att franska kan jag lära mig under tiden man bor där. Kram på DIG!

    Anna! Jag skrev i min första kommentar att den var lite rörig, svår att tolka så jag förstår att du eller fler än du kan misstolka kommentaren. Det framgår att det är påfrestande för psyket eftersom jag får panikångestattacker. Jag förstår att du inte menar något illa men jag måste förtydliga, att iallafall för mig, så är det inte att bara ”ta tag i sitt liv.” Jag önskar att det vore så lätt och att jag också kunde tänka så. Men tyvärr, kan jag inte det.

    C! Tack! Din ”röriga” kommentar ger iallafall mig bekräftelse att jag inte är helt tokig. För visst känns det så ibland? När man börjar tänka på att bryta med allt och alla, att bara flytta långt långt långt från där man bor och att man inbillar sig att det kommer bli bättre när man gör det. I mitt fall, tror jag att ja, det skulle vara bra för mig att flytta och se något nytt, träffa nya människor och andas in en ny stad. Men jag har så mycket med mig själv jag måste ta tag i. Sånt som kommer inifrån. Jag blir så glad för att ni, tar er tid att svara och berätta för mig att jag inte är ensam. Det känns bättre. Varm kram fina du! Ta hand om dig.

    Svara

    1. När jag tog studenten åkte jag till Paris helt själv för att plugga franska och det kan jag verkligen tipsa om! I och med att man går i skolan kommer man liksom in i ett sammanhang direkt då de flesta är i samma situation som en själv. Det är visserligen ganska dyrt men man kan få Csn för det och jag måste bara säga att det är så VÄRT. Annars finns det mycket engelska barer/restauranger man kan få jobb på. Det slutade med att jag stannade i Paris i tre år, pluggade först och jobbade sedan, trots att jag inte kände någon och var supernervös när jag flyttade ner. Hoppas allt löser sig för dig. Puss!

      Svara

      1. Fanny! Åh, ni är rena inspirationskällorna för mig! Gud vad kul det är att höra vad ni har gjort och ni tycker det är värt det. Vad hade man gjort utan er medsystrar? Kram!

        Svara

    2. Ja precis så känns det! Men jag tror man får ta det i steg, en sak i taget liksom. Lite längre resor har i alla fall hjälpt mig att rensa tankarna för stunden. Att våga ta steget och på något sätt känna att om man klarade det så är man lite starkare till resten också eller hur jag nu ska förklara det? Speciellt de nya människorna man möter som ger ny energi och pepp. Det gäller väl bara att jobba vidare sen och hitta något sätt att lyckas hantera livsstressen, som funkar för en själv. Men det är svårt det där. Hoppas att allt känns bättre för dig snart och löser sig till något bra! Kram 🙂

      Svara

  27. Forni! Berätta om Ibiza? Hur var det? Funderar på att åka dit med tjejkompisar i sommar. Vad är priserna? Tips på hotell och uteställen?

    Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

FLOWERS

22 januari, 10:32 / Inredning   /   0 KOMMENTARER

Skarmavbild 2015-01-22 kl. 10.27.47

IMG_9597

IMG_9809


Bilder: Josefin Dahlberg

Jag tänkte smycka vårt hem med lite snygga blommor och växter, men tycker faktiskt att det är riktigt svårt att hitta bra blombutiker. Har ni något tips på bra blombutiker kring Vasastan/City/Östermalm? Som har mycket färdiga buketter och gärna en massa kaktusar!

0 gillar 0 KOMMENTARER

  2. Hej Michaela,

    Ville kolla med dig dina topp 5 böcker?
    Vill gärna börja läsa igen men vill ha någon riktigt bra bok, Kan du tipsa?
    Vilken är din bästa inspiration bok/tänka positiv bok?

    Svara

  4. Ulriksdals slottsträdgård (http://rappne.nu/) ligger visserligen inte i stan, men är ett perfekt utflyktsmål på helgen. Massor med fina plantor, buketter, kaktusar (!) och annat fint, dessutom snäppet billigare än inne i stan skulle jag tro. Och så finns det ett litet café såklart, med bryggkaffe i 20-literskannor och godsaker i mängder.

    Svara

  10. Makalösa blommor på Sveavägen 102 är Stockholms bästa blomsterbutik! De ger en väldigt bra och trendmedveten service samt ett roligare utbud av blomstersorter till skillnad från andra butiker som oftast enbart säljer de traditionella.

    Kan också tipsa om Jasminblommor på Olof Palmes gata (runt hörnet om drottninggatan), där är de väldigt familjära och trevliga. Gillar också Olas blommor på Nybrogatan och Mariatorgets blommor på Swedenborgsgatan.

    Svara

  12. Melanders blommor på Hamngatan, närmare blir det inte :). Se dock till att få hjälp av Ellen- hon har extrem koll! Vet ej om de andra. Men henne lär du ej bli besviken på 🙂

    Svara

  17. Detta är väldigt långt ifrån blommor men jag har precis hittat till din och Dashas gamla blogpod och har under ett dygn lyssnat på 15(!) st, och då har jag ändå tenta imorgon (idag) Känner lite sådär spontant att mitt liv kommer gå under när jag har lyssnat klart på alla avsnitt, och varför har jag inte uppmärksammat denna tidigare??? Återuppta den snarast tack 😀

    Svara

  18. Sublima blommor och blad på Torsgatan 3…bästa ! Har så mycket coola krukväxter och gör de finaste buketterna !

    Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Välkomna!

22 januari, 10:14 / Okategoriserade   /   0 KOMMENTARER

Välkomna till min nya blogg!

Nu tror jag att allt ska fungera, både i mobilen och på datorn. Hur känns det för er? Om ni ser något skumt, skicka en kommentar på en gång! Vi vill ju att bloggen ska blomma :)))

Jag är så himla himla himla glad över min nya fina blogg och ser fram emot att blogga i hundra år till.

Nu kör vi!

0 gillar 0 KOMMENTARER

  7. Beställde precis din bok idag och är så himla pepp på att läsa den. Tack för att du är en så stor inspiration! Kram

    Svara

  8. Hej Michaela!

    Vad inne på Akademibokhandeln idag och bläddrade igenom din bok Om att älska. Dina texter vidrör och lämnar små avtryck i mitt fördunklade sinne. Som så mycket annat går allt rakt in i bröstkorgen på mig. Det finns ingen skyddande mur som filtrerar, lindrar eller dämpar hastigheten. Jag fantiserar ibland om att där mina revben rent fysiskt borde existera är min bröstkorg istället ett stort svart hål.

    Det känns som att jag livnär mig på min egna sorg. Jag bär på ett vemod utan mening. En inre förtvivlan inför en framtid jag känner melankoli inför. Känslan av att inte kunna dela med sig av mitt missmod i rädsla för att uppfattas som uppmärksamhetssökande eller självcentrerad lämnar mig om möjligt ännu mera ensam. Jag har en smärta inom mig som i allra högsta grad är tillintetgörande och överväldigande. Även om den är så verklig att den går och tar på för mig är den osynlig för min omgivning.

    Kramar från Natalie.

    Svara

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

se mer

sub archi