Ett sista ord

Jag känner att jag vill säga något om 2011. Ett sista farväl innan jag omfamnar 2012. Nyårslöfte ett är att sluta vända sig om och se bakåt. Jag ska bara se nu och om nu är för jobbigt titta fram. För mitt eget bästa. Nyårslöfte två är att minska på festandet, det är nog det roligaste jag vet att festa och jag är ung och tja, allt sånt. Men jag är inne i en period där den kemiska ångesten dagen efter gör att det inte är värt alkoholintaget. Det är inte alltid värt att förlora en dag för en natt. Ibland, men inte alltid. Mitt tredje nyårslöfte är att se lättare på livet. Det är inte hela jävla världen det som händer. Om två år kommer jag troligen inte ens minnas det jag låg och grät över förra veckan. Så släpp det. För mitt eget bästa. Mitt fjärde nyårslöfte sammanfattar de andra. Det är att ta hand om mig själv. Alltså verkligen, verkligen ta hand om mig. För att jag är värd det.

2011 började med att jag vaknade upp i en kall tom lägenhet, började gråta i samma sekund som jag slog upp ögonen. Ringde och ringde till någon men fick inget svar. Fick panik. Åt en pizza.

Sen följde flera månader av extrem olycka.

Men med starka ljuspunkter av glädje i smärtan. Lärde mig den viktigaste konsten av dem alla, att kunna känna sann glädje trots att du befinner dig mitt i sorgen. Mitt år kan beskrivas i orden smärta, glädje, känslostormar, hjärtesorg. Mitt 2011 har varit helt fritt från harmoni. Få tillfällen som jag har känt det i år, men jag antar att man måste ha år där hjärtesorg är ett av huvudorden för att i framtiden hamna i harmonin.

2011 var ett intensivt år precis som 2010. Det har känts så mycket, livet, i mitt hjärta. Mina känslor har varit fysiskt påtagliga väldigt ofta. Ibland när jag hade ont i hjärtat började det värka i mina armar för att jag saknade så mycket. Jag har lärt mig att acceptera saknandet. Att vissa saker måste ske, för det finns ingen annan väg. Även om man vill, om vi båda vill, så går det inte alltid. Det gör väldigt ont när två personer vill vara med varandra men måste acceptera att det inte går just nu. Att ständigt undra vad han gör, vem han är med, om han fortfarande tänker på mig.

Trots allt som gjort så ont, har det här också varit mitt starkaste år hittills. Jag köpte mig en lägenhet, jag skaffade ett riktigt jobb med bra förutsättningar, jag omvärderade mitt liv till det bättre. Jag lärde mig acceptera att vissa saker är som det är men också vägra att inte få må bra. Jag har kämpat stenhårt för mig själv.

Så hej då 2011, tack för allt du har lärt mig. Välkommen 2012.

  1. Har varit utan din blogg i två veckor nu. Är precis hemkommen från en semester i Thailand med min pojkvän. Härlig, men påfrestande på samma gång. Det jag ville komma till var bara att… det var skönt att få komma hem, slå på datorn och ta igen allt som jag missat under de här 14 dagarna. Dina texter. De behövs. Får mig alltid att känna mig mindre ensam, mer viktig. Ja, Michaela – jag vet inte hur du gör det, men med dina ord om hur du själv försöker få dig själv att förstå att du är viktig – så får du även mig att göra det.
    Det beundrar jag dig för.
    Tack.

  2. “Det gör väldigt ont när två personer vill vara med varandra men måste acceptera att det inte går just nu” – rätt in i hjärtat! ♥

  3. FAN vad jag älskar att bli inspirerad av just dig. Varje mening och ord du skriver sätter sig på hjärnan och hjärtat och jag läser gärna dina inlägg tusen gånger om, bara för att du är bäst på att skriva och förklara. Det känns nästan som att jag känt dig hela mitt liv, eftersom att du verkar ha svar på fan allt!! Den dagen du lägger ner din blogg så har jag fan tappat min bästa vän, tragiskt men sant!! SÅ FORTSÄTT MED DET HÄR. Kram. hihi

  4. du är så himla bra! är inne här på din blogg varje dag och läser och de gånger då det inte kommer något nytt går jag in på kategorin kärlek för det texterna kan jag läsa tusen gånger om utan att tröttna.
    du är så himla bra!

  5. Du prickar mitt hjärta mitt i prick. Skriver precis vad jag känner. Du är en stor förebild och en enorm hjälp. Tack Michaela!

  6. “Det gör väldigt ont när två personer vill vara med varandra men måste acceptera att det inte går just nu. Att ständigt undra vad han gör, vem han är med, om han fortfarande tänker på mig.” åh herregud. Mitt 2011 var också känslostormar, några nära lämnade jordenoch ett brustet hjärta. Men efter 4,5 år tillsammans funkade det inte. Jag ville så gärna, vill fortfarande att det skulle ha funkat. Den 26 februari 2011 gick mitt hjärta sönder, och än är jag inte hel. Men på god väg! Rädd för kärlek, men längtar efter kärlek så fruktansvärt mycket. Vill ha det jag hade DÅ, känna det jag kände. Kärlek är det finaste som finns.

  7. Fint inlägg.
    Hela mitt år har varit hemskt, har velat dö. Först hade vi en brand hemma hos oss som förstörde många av mina ägodelar i mitt rum, har knappt någonting kvar av det gamla, det gör ont. För kommer inte från en familj med mycket pengar, har ensamstående mamma som tar hand om 3. Jag hade tur att min kamera räddades, det var det enda ut av alla texter, bilder samt övriga ägodelar i mitt rum som inte förstördes, men kameran hade påverkats av elden eftersom den var förstörd på ytan och vissa knappar funkar inte. Kameran hade jag sparat till i 2 år (kostade lite mer än fyra tusen, så gjorde ont att vissa funktioner inte längre funka). Snabbspola, och sen ser jag tävlingen på devote om att vinna Canon IXUS 220 HS , så tänker åka till en kompis några stationer bort för att hjälpa mig ta bilder, vi är bra vänner, på vägen dit så blir man rånad. Det gjorde så himla ont att jag kände för att dö och lärde mig att människor är grymma. Här är man någon som förlorat allt, även barndomsbilder, och sen blir man rånad på det lilla man har kvar. Jag går sen in i din blogg och även fast det gör oerhört ont i hjärtat.. så måste jag tacka för en blogg som skriver om känslor … och inte bara perfekt hela tiden, för vissas liv är hemska 🙁 Som mitt. Så … uppskattar din mänsklighter och känslor.

  8. vackert och underbart som alltid, tack för bästa bloggen och sperb inspiration! Men har ett litet problem med devote, när jag ska logga in så kommer devote loggan upp och täcker störe delenn av inloggningsrutan, bara jag som har det problemet? För övrigt, ha ett suveränt år Forni! ♥

  9. Får ont i hjärtat när jag läser om ditt år, mitt år har varit liknande – fullt av hjärtesorg & en väldans massa tårar. Att man lämnar någon man älskar som man vet älskar en tillbaka, att han har lika ont i sitt lilla hjärta som man själv har. Ena dagen tror man sig vara så stark & “redo” för lycka, nästa dag vaknar man med tårar i ögonen & en stor klump av saknad i magen. Men som du säger 2012 är året då de är dags att blicka framåt – satan i år ska jag läka mitt allt för trasiga hjärta! Det hoppas jag du också gör ♥ Puss!

Välkommen att kommentera! Kommentarer godkänns vardagar kl.08-18 av en moderator innan publicering.

Tänk gärna efter en extra gång på hur det kan uppfattas när du framför kritik. Här inne visar vi respekt. Vi önskar gärna att kritik framförs med ditt riktiga namn och mejladress.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

sub archi